Inledning: Det är insidan som räknas

Batterier är på sätt och vis som människor: de finns i många former och storlekar, men i slutändan är det insidan som avgör. Under årens lopp har en rad batterikoncept utvecklats med olika materialkombinationer för anod, katod, elektrolyt och separator.

När det gäller lagring av solel används i dag framför allt två tekniker:

• Litiumjonbatterier (LIB)
• Bly-syrabatterier (BSB)

Båda har sina styrkor och svagheter i solcellsanläggningar. Vilken batterityp som passar vilken anläggning går vi igenom i den här artikeln – med fokus på förutsättningarna i Sverige.

Litiumjonbatterier: Den moderna standarden

För dagens teknik är litiumjonbatterier i princip oumbärliga. Oavsett om det gäller smartphone, eltandborste eller elbil är den här batteritypen standard och tränger successivt undan blybatterier.

Funktionsprincip

Funktionsprincipen motsvarar en vanlig galvanisk cell, men med andra material. Som namnet antyder innehåller elektroderna litium.

Viktig skillnad:

• Litiumjonbatterier: Litium i form av syreföreningar (litiumoxider) – uppladdningsbara
• Litium-metallbatterier: Rent metalliskt litium – inte uppladdningsbara

Olika katodmaterial

Hur litiumet byggs in i elektroderna beror på batteriets kemiska uppbyggnad. Vanligen finns litiumföreningarna i katoden. Det finns flera katodsammansättningar med olika egenskaper:

Typ	Beteckning	Egenskaper
LFP	Litium-järn-fosfat	Lång livslängd, hög säkerhet, mer miljövänlig
NMC	Nickel-mangan-kobolt	Hög energitäthet, men dyrare
LCO	Litium-kobolt	Mycket hög energitäthet, lägre säkerhet

Rekommendation för solcellsanläggningar: LFP-celler ger den bästa kompromissen mellan prestanda, säkerhet och hållbarhet.

Fördelar med litiumjonbatterier

Litiumjon har etablerat sig som ledande teknik – av flera skäl. Den höga energitätheten ger kompakta lager med stor kapacitet. Verkningsgraden ligger kring 90–95 % och livslängden når 5 000–10 000 laddcykler. Djuputladdning på 80–100 % är möjlig, det finns ingen minneseffekt (delvis laddning är inget problem) och cellerna är i praktiken underhållsfria. Snabbladdning med högre C-tal är också möjlig.

Nackdelar med litiumjonbatterier

Investeringskostnaden ligger högre, cirka 150–300 €/kWh, även om priserna sjunker. Batterierna är känsliga för extrema temperaturer (optimalt ca 15–25 °C) och vid mekanisk skada eller grov överladdning finns en brandrisk – dock mycket liten för LFP-celler. Återvinningen är mer komplex än för bly, men byggs snabbt ut även i Norden.

Bly-syrabatterier: Den beprövade klassikern

Bly-syrabatteriet är betydligt äldre än litiumjontekniken. Det används sedan 1800-talet och finns fortfarande i många tillämpningar – mest känt som startbatteri i bilar.

Uppbyggnad och funktionsprincip

Bly-syrabatteriet fungerar som andra batterier, men består av:

• Blyplattor (anod, rent bly)
• Blyoxidplattor (katod)
• Vatten–svavelsyra-blandning (elektrolyt)

Fördelar med bly-syrabatterier

Trots åldern har bly-syratekniken fortfarande sin plats. Den största fördelen är de låga investeringskostnaderna på cirka 80–150 €/kWh. Tekniken är väl beprövad sedan mer än 150 år, relativt robust mot temperatursvängningar och återvinningen fungerar mycket bra med nära 100 % återvinningsgrad. Bly-syrabatterier finns dessutom lättillgängliga på marknaden.

Nackdelar med bly-syrabatterier

Nackdelarna förklarar varför tekniken trängs undan. Den låga energitätheten ger tunga och skrymmande batterier. Med endast 500–1 500 cykler är livslängden klart kortare än för litiumjon. Djuputladdning bör normalt begränsas till cirka 50 % för att inte skada batteriet. Öppna varianter kräver regelbunden påfyllning av destillerat vatten. Verkningsgraden ligger bara på 80–85 % och gasning gör att god ventilation krävs.

Direkt jämförelse

För att underlätta valet ställer vi teknikerna direkt mot varandra. Tabellen visar de viktigaste skillnaderna:

Kriterium	Litiumjon	Bly-syra
Energitäthet	150–200 Wh/kg	30–50 Wh/kg
Verkningsgrad	90–95 %	80–85 %
Livslängd	5 000–10 000 cykler	500–1 500 cykler
Djuputladdning	80–100 %	ca 50 %
Kostnad/kWh	150–300 €	80–150 €
Kostnad/cykel	0,03–0,06 €	0,05–0,30 €
Underhåll	Underhållsfritt	Regelbundet
Vikt	Lätt	Tungt

Slutsats: Även om bly-syrabatterier är billigare att köpa in är litiumjonbatterier ofta mer lönsamma över tid tack vare längre livslängd och högre verkningsgrad.

Tumregler för dimensionering

Innan du väljer batteri behöver du bestämma rätt storlek.

Tumregel 1: Relaterad till toppeffekt

Per installerad kWp solceller bör det finnas 0,9 till 1,6 gånger så många kWh lagringskapacitet.

Den här tumregeln utgår från installerad modulleffekt och ger ett bra startvärde för dimensionering av hembatteri:

Anläggningsstorlek	Rekommenderad kapacitet
5 kWp	4,5–8 kWh
8 kWp	7,2–12,8 kWh
10 kWp	9–16 kWh

Tumregel 2: Relaterad till års­förbrukning

Batterikapaciteten bör motsvara ungefär 60 % av den dagliga elanvändningen.

Den här varianten utgår från hushållets faktiska förbrukning och är särskilt användbar när du har mätdata:

Årsförbrukning	Daglig förbrukning	Rekommenderad kapacitet
3 000 kWh	8,2 kWh	~5 kWh
5 000 kWh	13,7 kWh	~8 kWh
7 000 kWh	19,2 kWh	~12 kWh

I Sverige kan det dessutom vara klokt att ta hänsyn till hög vinterförbrukning (värme, ventilation) och lägre solelproduktion under den mörka årstiden när du väljer nivå inom intervallet.

När lönar sig vilken teknik?

Bly-syrabatteri rekommenderas vid:

• Små anläggningar upp till ca 5 kWp
• Mindre solcellsanläggningar på balkong eller friggebod med begränsad investeringsbudget
• Strikt kostnadsfokus på kort sikt
• Off-grid-lösningar (husbil, båt, jaktstuga)
• Låga krav på antal cykler och verkningsgrad

Exempel: Vid 5 kWp behövs minst cirka 4,5 kWh lagring. I det här intervallet kan bly-syra fortfarande ha en kostnadsfördel om utrymme och vikt inte är kritiska.

Litiumjonbatteri rekommenderas vid:

• Medelstora till stora anläggningar från ca 5 kWp och uppåt
• Småhus/villor med 2–4 personer
• Hög daglig elanvändning
• Begränsat utrymme i teknikrum eller garage
• Långsiktig användning (planerad drift 10+ år)
• Kombination med värmepump eller elbilsladdning

Exempel: Vid 10 kWp och minst 9 kWh lagring är litiumjon i praktiken det bättre valet – kompakt, långlivat och utan löpande underhåll.

Specialfall: LFP vs. NMC vs. LCO

När du väl har valt litiumjon återstår frågan om cellkemin. De tre vanligaste varianterna skiljer sig tydligt:

Kriterium	LFP	NMC	LCO
Energitäthet	Medel	Hög	Hög
Säkerhet	Mycket hög	Medel	Låg
Livslängd	Mycket hög	Medel	Låg
Kostnad	Medel	Hög	Hög
Temperaturstabilitet	Mycket bra	Bra	Medel
Rekommendation	Hembatteri	Elfordon	Konsumentelektronik

Tydlig vinnare för solcellsanläggningar: LFP-celler – de kombinerar hög säkerhet, lång livslängd och rimlig kostnad, vilket passar svenska småhus med begränsat teknik­utrymme och krav på driftsäkerhet.

Svensk kontext: Regler, standarder och stöd

Även om batterivalet i första hand styrs av teknik och ekonomi påverkas helheten av svenska regler, standarder och stöd.

Bygg- och elstandarder i Sverige

För solcellsanläggningar med batteri är framför allt följande svenska och europeiska standarder relevanta:

• Elsäkerhet och installation:

  • Elinstallationen ska följa Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS) och svensk standard SS 436 40 00 (Elinstallationsreglerna).
  • För solcellsanläggningar används bl.a. SS-EN 62446-1 (krav på dokumentation, provning och idrifttagning) och SS-EN 62548 (projektering och installation av PV-system).

• Batterisystem:

  • Stationära litiumjonbatterier omfattas av europeiska säkerhetsstandarder som SS-EN 62619 (säkerhetskrav för industriella litiumjonbatterier) och SS-EN 62620 (prestanda för industriella sekundärbatterier).
  • För bly-syrabatterier används bl.a. SS-EN 60896-serien (stationära bly-syrabatterier).

• Byggnadens energiprestanda:

  • I stället för tyska DIN/VDI gäller i Sverige Boverkets byggregler (BBR), där energikraven finns i avsnitt 9.
  • U-värden och värmeisolering beräknas enligt SS-EN ISO 6946 (samma grundstandard som i Tyskland, men med svensk beteckning och nationella tillämpningar).

Även om dessa standarder inte direkt avgör batterivalet påverkar de hur batteriet får installeras (brandskydd, placering, ventilation, kapsling).

Byggnaders energiregler i Sverige

I Sverige regleras energiprestanda i ny- och ombyggnad genom:

• Boverkets byggregler (BBR) – anger krav på byggnadens specifika energianvändning (kWh/m² Atemp och år), installerad eleffekt för uppvärmning samt U-värdeskrav för klimatskärm.
• Primärenergifaktorer – el har en primärenergifaktor på 1,6 i nuvarande regelverk, vilket gör egenproducerad solel och smart lagring intressant för att sänka byggnadens köpta energi.
• Energideklaration – alla nya byggnader och de flesta befintliga vid försäljning/uthyrning måste energideklareras enligt lagen om energideklaration för byggnader. Solceller och batterilager kan bidra till bättre energiklass genom minskad köpt energi.

Det finns i dagsläget inga direkta krav på att installera batterilager i nya byggnader, men kombinationen solceller + batteri kan underlätta att klara BBR:s energikrav, särskilt i elvärmda småhus med värmepump.

Stöd och ekonomiska incitament i Sverige

Svenska stödsystem skiljer sig från tyska BAFA/KfW-program. För privatpersoner och småhus är i dag framför allt följande aktuella:

• Grön teknik-avdrag (skattereduktion)

  • Gäller installation av nätanslutna solcellssystem, lagring av egenproducerad elenergi (batterier) samt laddningspunkter för elfordon.
  • För batterilager kan du få skattereduktion på 50 % av arbets- och materialkostnaden (inom ett årligt takbelopp per person).
  • Avdraget fungerar likt ROT: det dras direkt på fakturan från installatören, som i sin tur begär utbetalning från Skatteverket.
  • Krav: Batteriet ska användas för lagring av egenproducerad el (typiskt från solceller) i en fastighet i Sverige som du äger.

• ROT-avdrag

  • Kan i vissa fall användas för el- och byggarbeten som inte omfattas av grön teknik, men kombineras normalt inte med grön teknik-avdrag för samma åtgärd.

• Lokala/regionala stöd

  • Vissa kommuner, energibolag eller regioner erbjuder tillfälliga kampanjer eller investeringsstöd för energieffektivisering, men dessa varierar över tid och är inte nationellt samordnade. Kontrollera med ditt lokala energibolag eller kommunal energi- och klimatrådgivning.

I praktiken innebär detta att litiumjonbatterier, trots högre grundpris, ofta blir mer attraktiva i Sverige eftersom grön teknik-avdraget gäller både material och arbete för batterilager kopplat till solceller.

Energimärkning och certifikat

För batterier finns ingen egen konsumentinriktad energimärkning motsvarande vitvarors energietiketter. Däremot gäller:

• CE-märkning – alla batterilager och växelriktare som säljs i Sverige ska vara CE-märkta och uppfylla relevanta EU-direktiv (LVD, EMC, RoHS m.fl.).
• Energideklaration för byggnader – solceller och smart styrning (inklusive batterilager) kan förbättra byggnadens energiklass genom minskad köpt energi, men batteriet i sig energimärks inte.
• Produktcertifiering – många leverantörer använder frivilliga certifieringar (t.ex. IEC/EN-standarder, tredjepartstester) för att visa säkerhet och prestanda, vilket är viktigt att efterfråga vid val av batterisystem.

Slutsats

I nästa artikel går vi igenom hur Kraftelektronik: växelriktare och DC-DC-omvandlare gör batteriets likström användbar i husets elnät.

---

Övriga delar i serien

Intresserad av energilager? Här hittar du alla artiklar:

• Grundläggande: Från grodlår till batterier – Så fungerar ett energilager
• Teknikjämförelse: Litium vs. bly ← du är här
• Strömkvalitet: Kraftelektronik förklarad – Växelriktare och DC-DC-omvandlare
• Integration: Hybridväxelriktare – Allt i en enhet
• Anläggningskoncept: AC eller DC? – Välj rätt systemtopologi

Källor

• Batterieforum Deutschland: Lithium-Ionen-Batterien
• DKE: Kompendium Li-Ionen-Batterien
• Springer Professional: LFP-Zellen
• PowerTech Systems: Lithium-ion vs Lead-acid
• Energieheld: Solaranlage Kosten