Guide till användning av värmepumps- och JAZ‑räknaren

Välkommen till vår värmepumpsräknare! Med det här verktyget kan du beräkna din värmepumps årsverkningsgrad (JAZ) och fatta ett väl underbyggt beslut för ditt värmesystem. I den här guiden går jag steg för steg igenom hur du använder räknaren och hur du tolkar resultaten – med hänsyn till svenska klimatdata, regler och stöd.

---

Innehåll

1. Introduktion
2. Beräkningsgrunder och formler
3. Steg‑för‑steg‑guide
4. Förstå resultaten
5. Tappvarmvattenbehov & uppvärmningsstrategier 🆕
6. Värmepumpskatalog vs. manuell inmatning
7. Tips och best practice
8. Vanliga frågor (FAQ)
9. Teknisk bakgrund
10. Normer, svenska regler och vidare läsning

---

Introduktion

Vad är årsverkningsgrad (JAZ)?

Årsverkningsgrad (JAZ) är det viktigaste effektivitetsmåttet för värmepumpar. Den anger hur mycket värme en värmepump i genomsnitt levererar under ett år per enhet tillförd elenergi.

Enkelt uttryckt: En JAZ på 4,0 betyder att värmepumpen från 1 kWh el totalt ger 4 kWh värme – cirka 3 kWh kommer från omgivningen (luft, mark eller vatten) och 1 kWh från elnätet.

JAZ = Producerad värme [kWh/år] / Förbrukad el [kWh/år]

Vad beräknar den här räknaren?

Värmepumpsräknaren tar fram, utifrån dina indata:

• Årsverkningsgrad (JAZ) enligt ett förenklat förfarande inspirerat av VDI 4650, anpassat till svenska klimatdata
• SCOP (Seasonal Coefficient of Performance) – europeisk standard
• Årlig elförbrukning för uppvärmning och tappvarmvatten
• Driftkostnader baserat på ditt elpris
• CO₂‑utsläpp för miljöanalys
• Månadsvis uppdelning med värmebehov och verkningsgrad

Varför är JAZ så viktig?

Kriterium	Betydelse
Ekonomi	Ju högre JAZ, desto lägre elkostnad per kWh värme
Lönsamhet mot andra system	JAZ avgör om värmepumpen slår t.ex. fjärrvärme, pellets eller elpanna
Miljöpåverkan	Högre JAZ = lägre CO₂‑utsläpp per kWh värme
Dimensionering	Underlag för rätt storlek på värmepump och eventuellt elpatron

---

Beräkningsgrunder och formler

2.1 Grundprincip för JAZ‑beräkning

I Tyskland definierar VDI 4650 ett standardiserat förfarande för beräkning av årsverkningsgrad. Vår räknare följer samma grundidé – en viktad medelberäkning av verkningsgrader vid olika driftpunkter – men använder svenska klimatdata (SMHI‑normalår) och svenska indata.

JAZ = Σ (Qi × COPi) / Σ Qi

Där:

• Q_i = värmebehov vid driftpunkt i [kWh]
• COP_i = verkningsgrad vid driftpunkt i [-]

2.2 COP vid olika temperaturer

COP för en värmepump beror starkt på temperaturerna på kalla och varma sidan. Räknaren använder tre typiska driftpunkter:

Driftpunkt	Utetemp	Framledning	Betydelse
A-7/W35	-7°C	35°C	Kall vinterdag
A2/W35	+2°C	35°C	Typisk värmedag (normpunkt)
A7/W35	+7°C	35°C	Mild dag, vår/höst

2.3 Temperaturberoende COP

COP sjunker när temperaturskillnaden mellan värmekälla och värmesystem ökar. En förenklad tumregel:

COP ≈ η × Th / (Th - Tc)

Där:

• η = värmepumpens internverkningsgrad (typiskt 0,4–0,5)
• T_h = framledningstemperatur [Kelvin]
• T_c = källtemperatur [Kelvin]

Praktisk konsekvens: Sänker du framledningstemperaturen med 5 K ökar COP typiskt med cirka 10–15 %.

2.4 Beräkning av årligt värmebehov för uppvärmning

Räknaren använder ett gradtimmar/gradags‑liknande angreppssätt för att omvandla dimensionerande effekt till årligt energibehov:

Q_Heiz = P_Norm × VL_h

Där:

• Q_Heiz = årligt värmebehov för uppvärmning [kWh/år]
• P_Norm = dimensionerande värmeeffekt vid dimensionerande utetemperatur [kW] (motsvarar svensk effektbehovsberäkning enligt t.ex. EN 12831/Svensk praxis)
• VL_h = fullasttimmar [h/år]

Typiska fullasttimmar beroende på standard:

Byggnadstyp	Fullasttimmar [h/år]
Äldre hus utan åtgärder	2 000 – 2 200
Hus i nivå med BBR‑krav	1 800 – 2 000
Lågenergihus	1 600 – 1 800
Nära‑noll‑/passivhus	1 200 – 1 500

Räknaren använder som standard 1 900 fullasttimmar, vilket motsvarar ett genomsnittligt småhus i Sverige.

2.5 Värmebehov för tappvarmvatten

Tappvarmvattenbehovet beräknas med samma fysikaliska grund som i t.ex. SS‑EN 15316‑3 (energi för tappvarmvatten):

Q_TWW = V_Dag × ρ × c × ΔT × 365 × f_V

Där:

• V_Dag = daglig varmvattenvolym [liter]
• ρ = vattnets densitet (1 kg/L)
• c = specifik värmekapacitet (1,163 Wh/kg·K)
• ΔT = temperaturökning (typiskt 50 K: 10°C → 60°C)
• f_V = förlustfaktor för beredare och distribution (1,15)

Förenklat:

Q_TWW [kWh/år] = Liter/dag × 365 × 1,163 × 50 × 1,15 / 1000

2.6 Månadsvis beräkning

Räknaren gör en månadsvis beräkning för att fånga säsongsvariationer:

1. Medelutetemperatur per månad: baserat på svenska klimatdata (SMHI‑normalår för vald ort/klimatzon)
2. Graddagar per månad: endast dagar under värmegränstemperatur (ca 15°C)
3. Andel av årsbehovet: proportionellt mot graddagar
4. COP per månad: interpoleras från tillverkarens data
5. Elförbrukning per månad: värmebehov / COP

2.7 Påverkan av legionellaskydd

Vid aktiverat legionellaskydd (t.ex. veckovis uppvärmning till 60–65°C) ökar elbehovet för tappvarmvatten:

Q_Legionellen = 52 × V_Beredare × ρ × c × ΔT_Leg

Med:

• 52 = antal veckor per år
• ΔT_Leg = extra temperaturökning (t.ex. 65°C − 55°C = 10 K)

---

Steg‑för‑steg‑guide

3.1 Projekt­hantering

Starta nytt projekt

På startsidan har du två val:

1. "Starta beräkning" – startar guiden (wizard)
2. Ladda projekt – ange en befintlig 5‑siffrig projektkod

Ändra befintligt projekt

1. Ladda projektet via projektkoden
2. Klicka på "Redigera" i resultatvyn
3. Guiden öppnas med alla fält förifyllda
4. Gör dina ändringar och beräkna igen

3.2 Steg 1 i guiden: Registrera värmebehov

Första steget tar fram hur mycket värme din värmepump ska leverera.

Alternativ A: Import från effektbehovsberäkning (rekommenderas)

Om du redan gjort en värmeeffekt-/värmebehovsberäkning (motsvarande svensk dimensionering enligt EN 12831/Svensk standard):

1. Välj "Importera från värmebehovsberäkning"
2. Ange projektkoden från värmebehovsberäkningen
3. Räknaren importerar automatiskt:
   • Dimensionerande effekt [kW]
   • Platsdata (postnummer, ort)
   • Dimensionerande utetemperatur (svensk klimatzon)
   • Systemtemperaturer (om angivna)

Alternativ B: Manuell inmatning

Om du saknar detaljerad beräkning:

1. Välj "Manuell inmatning"
2. Ange dimensionerande effekt [kW]
   • Om okänt: grovt 40–60 W/m² för äldre, dåligt isolerade hus, 20–40 W/m² för renoverade hus i nivå med BBR
3. Ange postnummer
   • Räknaren hämtar automatiskt ort och typisk dimensionerande utetemperatur för din klimatzon

Ange tappvarmvattenbehov

Oavsett datakälla:

1. Ange årligt tappvarmvattenbehov [kWh/år]
   • Typiskt: 1 500–3 000 kWh/år för 2–4 personer i svenskt småhus
2. Eller klicka på "Beräkna" för att använda varmvattenassistenten (mer i kapitel 5)

3.3 Steg 2 i guiden: Välj värmepump

Här väljer du din värmepump. Två möjligheter:

Alternativ A: Välj ur katalog

1. Välj först värmepumpstyp:

   • Luft/vatten – använder uteluft (vanligast i Sverige)
   • Berg-/markvärme (Sole/vatten) – använder mark/berg via kollektorslang eller borrhål
   • Vatten/vatten – använder grundvatten

2. Katalogen visar lämpliga modeller med:

   • Fabrikat och modellbeteckning
   • Nominell effekt vid A2/W35
   • COP vid A2/W35
   • JAZ (om tillverkaren redovisar det)

3. Välj modell genom att klicka på raden

Alternativ B: Manuell inmatning 🆕

Om din värmepump saknas i katalogen eller du har egna mätdata:

1. Välj "Mata in manuellt"
2. Ange (valfritt) fabrikat och modell
3. Registrera effektdata:
   • Nominell effekt [kW] vid A2/W35
4. Registrera COP‑värden:
   • COP A-7/W35 (vid −7°C ute) – för kalla dagar
   • COP A2/W35 (vid +2°C) – obligatoriskt, normpunkt
   • COP A7/W35 (vid +7°C) – för milda dagar

3.4 Steg 3 i guiden: Systemparametrar

I sista steget ställer du in systemtemperaturer och driftinställningar.

Temperaturer i värmesystemet

Parameter	Beskrivning	Rekommendation
Framledning	Temperatur på värmevattnet från värmepumpen	30–35°C (golvvärme) / 45–55°C (radiatorer)
Retur	Temperatur på vattnet tillbaka till värmepumpen	Framledning minus 5–10 K
Spridning	Skillnad framledning–retur	5–10 K

Inställningar för tappvarmvatten

Parameter	Beskrivning	Rekommendation
Tappvarmvatten­temperatur	Temperatur i beredaren	50–55°C (vanlig nivå i svenska småhus)
Legionellaskydd	Veckovis höjning till 60–65°C	Valfritt i småhus, ofta rekommenderat i flerbostadshus

Elpris

Ange ditt aktuella elpris (inkl. nät, skatt och moms) i kr/kWh:

• Vanligt hushållselpris: ca 1,5–2,5 kr/kWh (beroende på elområde och avtal)
• Särskilt värmepumpsavtal: kan ibland ge något lägre energi‑ eller effektkostnad

3.5 Starta beräkningen

När alla uppgifter är ifyllda klickar du på "Beräkna JAZ". Räknaren gör då:

1. Beräkning av årligt värmebehov
2. Månadsvis fördelning med hjälp av graddagar
3. Interpolering av COP för varje månad
4. Beräkning av elförbrukning
5. Ekonomisk analys

Resultaten visas direkt och projektet sparas automatiskt.

---

Förstå resultaten

Resultaten presenteras i 6 tydliga flikar som ger en komplett bild av din värmepumpsberäkning. På mobil växlar du enkelt med pilar eller rullgardinsmeny.

Översikt över flikar

Flik	Innehåll
Översikt	Viktiga nyckeltal, JAZ‑bedömning, energiflöde
Årsförlopp	Månadsvis uppdelning, rumsvis fördelning
Effektivitet	COP‑kurvor, JAZ‑detaljer, optimeringstips
Ekonomi	Kostnader, återbetalningstid, kassaflöde
Miljö	CO₂‑balans, jämförelser, elmixscenarier
Proffs	Tekniska detaljer för installatörer och konsulter

---

4.1 Flik "Översikt"

Här ser du de viktigaste resultaten direkt.

Centrala nyckeltal

Fyra stora rutor visar huvudvärdena:

Nyckeltal	Beskrivning	Enhet
JAZ	Årsverkningsgrad – ditt centrala effektivitetsmått	[-]
Totalt värmebehov	Årligt värmebehov (uppvärmning + tappvarmvatten)	[kWh/år]
Total elförbrukning	El till värmepump inkl. hjälppumpar	[kWh/år]
Elkostnad	Årliga energikostnader baserat på ditt elpris	[kr/år]

JAZ‑bedömning med färgskala

JAZ bedöms med ett färgkodat system:

JAZ‑värde	Bedömning	Färg	Kommentar
≥ 4,5	Mycket hög	Grön	Optimal effektivitet
≥ 4,0	Hög	Grön	Mycket bra
≥ 3,5	God	Ljusgrön	Bra nivå
≥ 3,0	Acceptabel	Gul	Ofta okej, men förbättring möjlig
< 3,0	Låg	Röd	Bör analyseras och optimeras

Sankeydiagram (energiflöde)

Sankeydiagrammet visar energiflödet genom din värmepump:

El (in) ────────────────┐
                        ├──► Rumsuppvärmning (ut)
Omgivningsvärme (in) ───┤
                        └──► Tappvarmvatten (ut)

• Vänster: inmatad el och upptagen omgivningsvärme
• Höger: levererad värme till rum och tappvarmvatten
• Bredden på pilarna: proportionell mot energimängden

Kostnadsöversikt

Ytterligare kostnadsnyckeltal:

Nyckeltal	Beskrivning
Uppvärmningskostnad per m²	Årlig kostnad per uppvärmd golvyta [kr/m²·år]
Vinterkostnad	Genomsnittlig daglig kostnad under dec–feb [kr/dag]

Värmepumps- och platsinfo

Två informationsrutor visar:

• Värmepump: fabrikat, modell, inställd framledning
• Plats: postnummer, ort, klimatzon, dimensionerande utetemperatur

---

4.2 Flik "Årsförlopp"

Här ser du hur värmebehov och elförbrukning fördelar sig över året.

Månadsvis energifördelning

Du kan växla mellan diagram och tabell:

Diagramvy:

• Stapeldiagram med 12 månader
• Mörkblå staplar: värmebehov [kWh]
• Mörkgröna staplar: elförbrukning [kWh]

Tabellvy:

Månad	Rumsvärme	Tappvarmvatten	Summa	El	JAZ
Januari	… kWh	… kWh	… kWh	… kWh	…
Februari	…	…	…	…	…
…	…	…	…	…	…

I tabellfoten visas årssummor och genomsnittlig JAZ.

Rumsvis fördelning (vid import)

Om du importerat data från värmebehovsräknaren visas även rumsvis energifördelning:

• Rumsöversikt: färgkodade rutor (upp till 12 rum) med:

  • Effektbehov [kW]
  • Andel av totalbehov [%]
  • Årlig energianvändning [kWh]
  • Golvyta [m²]

• Rumstabell: detaljerad månadsvis uppdelning per rum

JAZ över året

Ett linjediagram visar hur JAZ varierar över året – högre på sommaren (varmare ute), lägre på vintern.

---

4.3 Flik "Effektivitet"

Här får du en djupare bild av hur effektiv din värmepump är.

Uppdelad JAZ

Om beräkningen gjorts separat visas:

Nyckeltal	Beskrivning
JAZ uppvärmning	Årsverkningsgrad enbart för rumsuppvärmning
JAZ tappvarmvatten	Årsverkningsgrad enbart för tappvarmvatten (lägre p.g.a. högre temperaturer)

COP‑värden

Tre rutor visar COP vid olika utetemperaturer:

Driftpunkt	Betydelse	Typiskt COP
COP A-7/W35	Kall vinterdag (−7°C)	2,0–3,5
COP A2/W35	Normpunkt (+2°C) – markerad	3,0–5,0
COP A7/W35	Mild dag (+7°C)	4,0–6,0

COP‑temperaturkurva

Ett linjediagram visar COP från ca −15°C till +20°C ute:

• X‑axel: utetemperatur [°C]
• Y‑axel: COP [-]
• Referenspunkter: t.ex. −15°C, +7°C, +20°C

Månadsvis JAZ‑tabell

En detaljerad tabell med:

Månad	Medeltemp	JAZ	COP min	COP max
Januari	…°C	…	…	…
…	…	…	…	…

Effektivitetstips

En blå ruta med tre praktiska råd:

1. Sänk framledningstemperaturen – varje grad ger 2–3 % bättre effektivitet
2. Använd golvvärme eller stora radiatorer – möjliggör lägre framledning
3. Sköt service och rengöring – bibehåller prestanda över tid

---

4.4 Flik "Ekonomi"

Här analyseras ekonomin över 20 år.

Huvudnyckeltal

Fyra stora rutor:

Nyckeltal	Beskrivning
Investering	Uppskattad totalkostnad för värmepumpssystem [kr]
Återbetalningstid	År tills investeringen tjänats in jämfört med referenssystem (t.ex. elpanna/olja)
Elkostnad/år	Årliga driftkostnader [kr/år]
Besparing	Årlig besparing jämfört med referenssystem [kr/år]

Fördjupade ekonominyckeltal

Tre ytterligare mått:

Nyckeltal	Beskrivning
TCO (20 år)	Total Cost of Ownership – totalkostnad över 20 år [kr]
Nettonuvärde (NPV)	Nuvärde vid t.ex. 3 % kalkylränta över 20 år [kr]
Dynamisk återbetalningstid	Återbetalningstid med hänsyn till ränta [år]

Årliga driftkostnader

Uppdelning:

Post	Värde
Elförbrukning	… kWh/år
Elpris	… kr/kWh
Årlig kostnad	… kr/år

Månadsvis kostnadskalender

En kalenderlik vy visar månadskostnaderna – bra för att se toppar under kalla månader.

Kassaflödesprognos

Ett stapeldiagram visar ackumulerat kassaflöde över 16 år:

• Röda staplar: år med negativt ackumulerat resultat
• Gröna staplar: år med positivt ackumulerat resultat
• Återbetalningsår: markerat i gult

Kassaflödestabell

Detaljerad årsvis tabell:

År	Investering	Driftkostnad	Besparing	Netto/år	Ackumulerat	ROI
0	−150 000 kr	–	–	−150 000 kr	−150 000 kr	–
1	–	−12 000 kr	+18 000 kr	+6 000 kr	−144 000 kr	−4 %
…	…	…	…	…	…	…

Återbetalningsåret markeras i gult, positiva år i grönt.

Jämförelse mellan värmesystem

Ett diagram jämför årliga driftkostnader för t.ex.:

• Värmepump
• Elpanna
• Olja/pellets
• Fjärrvärme (om relevant som referens)

Elprisscenarier

Hur påverkas ekonomin av olika elpriser?

Scenario	Elpris	Årlig kostnad
Lågt	t.ex. 1,5 kr/kWh	… kr
Nuvarande	t.ex. 2,0 kr/kWh	… kr
Högt	t.ex. 2,5 kr/kWh	… kr

Känslighetsanalys

Vad händer om:

• elpriset stiger/sjunker?
• investeringskostnaden blir högre/lägre?
• JAZ blir bättre/sämre än beräknat?

---

4.5 Flik "Miljö"

Här ser du värmepumpens miljöpåverkan.

CO₂‑nyckeltal

Fyra stora rutor:

Nyckeltal	Beskrivning
CO₂‑besparing	Årlig besparing jämfört med referens (t.ex. olja/gas) [kg/år]
CO₂‑reduktion	Procentuell minskning [%]
CO₂ över livslängd	Total besparing över 20 år [ton]
Primärenergi­besparing	Sparad primärenergi [kWh/år]

Tydliga jämförelser

Tre färgade rutor gör CO₂‑besparingen mer greppbar:

Ekvivalent	Beskrivning	Färg
Planterade träd	Motsvarar CO₂‑upptag hos X träd/år	Grön
Undvikna bilkilometer	Motsvarar X km bilkörning	Blå
Undvikna flygkilometer	Motsvarar X km flygresa	Lila

CO₂‑jämförelse

Ett stapeldiagram jämför årliga CO₂‑utsläpp:

Olja        ████████████████████  ca 3 500 kg
Direktel    █████████████         ca 3 000 kg
Värmepump   ████                    ca   850 kg

Skillnaden mellan referenssystem och värmepump är din årliga besparing.

Elmixscenarier

En tabell visar hur olika elmix påverkar CO₂:

Elmix	CO₂‑faktor	CO₂/år	Kommentar
Svensk genomsnittsel	ca 40–50 g/kWh	… kg	Mycket låg p.g.a. vatten, kärnkraft och vind
100 % miljömärkt el	ca 10–20 g/kWh	… kg	Certifierad förnybar el
Med egen solceller (hög egenanvändning)	ca 5–15 g/kWh	… kg	Bäst scenario

PV‑scenariot markeras grönt som bästa alternativ.

Primärenergibalans

Nyckeltal	Beskrivning
Primärenergi­användning	[kWh/år]
Primärenergi­besparing	Jämfört med fossilt system [kWh/år]
Reduktion	Procentuell minskning [%]

Livscykel‑CO₂

Tar även hänsyn till:

• CO₂ vid tillverkning av värmepumpen
• Kylmedietyp och dess GWP (Global Warming Potential)

Miljötips

En grön ruta rekommenderar:

Kombinera med solceller: Med en solcellsanläggning kan du i praktiken få en nästan klimatneutral värmepumpsdrift. Ett batteri ökar egenanvändningen ytterligare.

---

4.6 Flik "Proffs"

Den här fliken riktar sig till installatörer, energikonsulter och tekniskt intresserade.

Informationsbanner

En blå notis förklarar att följande uppgifter är avsedda för fackkunniga.

Tekniska nyckeltal

Nyckeltal	Beskrivning	Referens
JAZ	Årsverkningsgrad enligt förenklad metodik (VDI‑inspirerad)	VDI 4650 / svensk praxis
SCOP	Seasonal COP enligt EU‑standard (om tillgänglig)	EN 14825
Toppeffekt	Effektbehov vid dimensionerande utetemperatur [kW]	EN 12831 / svensk dimensionering
Hjälpdrifter	El till cirkulationspumpar, styrning m.m. [kWh/år]	–

Elpatronanalys (bivalent drift)

Detaljer om elpatron:

Parameter	Beskrivning
Bivalenspunkt	Utetemperatur där elpatron börjar stötta [°C]
Elpatroneffekt	Nödvändig tillsatseffekt vid dimensionerande temp [kW]
Elpatronenergi	Årlig elförbrukning för elpatron [kWh/år]
Elpatronandel	Andel av total elförbrukning [%]

Statusrutor:

• Byggnadens effektbehov [kW]
• Värmepumpens effekt vid dimensionerande temp [kW]

Bedömningsruta:

• Grön: låg elpatronandel (<5 %) – mycket bra
• Gul: måttlig andel (5–15 %) – acceptabelt
• Röd: hög andel (>15 %) – större värmepump eller åtgärder på byggnaden bör övervägas

Svenska stöd i stället för BAFA

I stället för tyska BAFA/BEG gäller i Sverige bl.a.:

• Grönt teknik‑avdrag (Skatteverket): skattereduktion för installation av värmepump, solceller och energilagring. För värmepumpar är avdraget normalt upp till 50 % av arbetskostnaden (takbelopp per person och år).
• ROT‑avdrag: kan i vissa fall kombineras eller påverkas av grönt teknik‑avdrag, kontrollera alltid aktuella regler.
• Kommunala/bolagsspecifika stöd: vissa kommuner eller energibolag erbjuder extra bidrag eller räntefria lån för energieffektivisering.

JAZ vs. SCOP

Två kolumner förklarar skillnaden:

	JAZ	SCOP
Standard	Förenklad årsverkningsgrad för specifik anläggning	EN 14825
Beräkning	Plats‑ och systemberoende (svensk klimatfil)	EU‑klimatzoner
Användning	Realistisk prognos för just ditt hus	Produktjämförelse, energimärkning
Noggrannhet	Hög för enskild anläggning	Bäst för jämförelse mellan fabrikat

Beräkningsdetaljer (VDI‑inspirerad metod)

Teknisk beskrivning av metodiken:

• Använda klimatdata (SMHI‑normalår)
• Graddagsberäkning
• Interpolationsmetod för COP‑värden

Nätägarens styrning / effekttoppar

Simulering av effekten av t.ex. effektbegränsning eller styrning från nätägare:

• Typiska spärrtider eller effektgränser
• Påverkan på drifttid
• Rekommendation för buffertvolym

Månadsvisa detaljdata

Omfattande tabell:

Månad	Medeltemp	Rumsvärme	Tappvarmvatten	El	JAZ
Jan	…°C	… kWh	… kWh	… kWh	…
…	…	…	…	…	…
Summa	–	… kWh	… kWh	… kWh	…

Byggnadens värmekurva

Ett linjediagram visar effektbehovet som funktion av utetemperatur:

• X‑axel: utetemperatur (t.ex. −20°C till +15°C)
• Y‑axel: effektbehov [kW]
• Värmegräns runt 15°C synlig

COP‑heatmap

En heatmap visar COP som funktion av:

• Utetemperatur (X‑axel)
• Framledningstemperatur (Y‑axel)
• Färgskala: blå (låg COP) till grön (hög COP)

Fler proffsfunktioner (planerade)

En grå ruta aviserar:

• Timvisa lastprofiler
• Diagram för modulerande drift

---

Beräkna tappvarmvattenbehov

Varmvattenassistenten hjälper dig att uppskatta tappvarmvattenbehovet realistiskt – i välisolerade hus kan tappvarmvatten stå för 30–50 % av den totala energianvändningen.

5.1 Öppna assistenten

Klicka på "Beräkna"‑ikonen bredvid fältet för tappvarmvatten i steg 1. Assistenten har två flikar:

• Flik "Förbrukning" – uppskattar varmvattenbehovet
• Flik "Uppvärmningstid" – när vattnet ska värmas 🆕

5.2 Flik "Förbrukning" – antal personer

Den viktigaste inmatningen. Välj antal personer via ikoner:

Personer	Typisk volym	kWh/år
1	30–40 L/dag	800–1 200
2	60–80 L/dag	1 400–1 800
3	90–120 L/dag	1 800–2 400
4	120–160 L/dag	2 200–3 000
5+	150–200+ L/dag	2 800–4 000+

5.3 Duschnivå

Hur länge och ofta duschar hushållet?

Alternativ	Beskrivning	Faktor
Sparsamt 🚿	Korta duschar	0,7×
Normalt 🚿🚿	Genomsnittligt	1,0×
Mycket 🚿🚿🚿	Långa/frekventa duschar	1,4×

5.4 Badkar

Alternativ	Beskrivning	Tillägg
Aldrig 🛁❌	Badkar används inte	0 L/dag
Ibland 🛁	1–2 ggr/vecka	+3 L/dag
Ofta 🛁💧	Nästan dagligen	+10 L/dag

5.5 Diskmaskin

Har hushållet diskmaskin?

• Ja: minskar varmvattenbehovet (mindre handdisk)
• Nej: +5 L/person/dag för handdisk

5.6 Flik "Uppvärmningstid" – strategier 🆕

Här väljer du när tappvarmvattnet ska värmas. Det påverkar värmepumpens effektivitet direkt.

Tillgängliga strategier

Strategi	Beskrivning	Effektivitetsvinst
⏰ Kontinuerlig varmhållning	Beredaren hålls varm dygnet runt	Referens
☀️ En gång per dag	Uppvärmning vid fast tid	+5–15 %
🌅🌆 Två gånger per dag	Uppvärmning morgon och kväll	+3–8 %
🌞 Solcellsoptimerad (mitt på dagen)	Uppvärmning kl. 10–15 för max PV‑nytta	+10–20 %
🌙 Nattdrift	Uppvärmning nattetid (22–06)	−5–15 %

Strategier i praktiken

☀️ En gång per dag
Passar de flesta hushåll. Välj t.ex. 11–14 när utetemperaturen är som högst. Beredaren lagrar värmen till nästa dag.

🌅🌆 Två gånger per dag
Bra vid högt morgon‑ och kvällsbehov. Exempel: 06:00 (före dusch) och 18:00 (före kvällsbad/disk).

🌞 Solcellsoptimerad
Idealisk med solceller. Uppvärmning sker automatiskt mellan 10–15 när:

• solcellsanläggningen producerar som mest
• utetemperaturen är högst

🌙 Nattdrift
Kan vara intressant vid särskilda nattprisavtal. Effektiviteten blir lägre (kallare ute), men lägre elpris kan kompensera.

Val av tider

För strategierna "En gång per dag" och "Två gånger per dag" kan du välja tid:

• Första uppvärmningstid: 00:00–23:00
• Andra uppvärmningstid: (endast vid "Två gånger per dag")

Rekommenderade tider:

• 🌡️ Optimalt: 11:00–14:00 (varmaste tiden)
• ☀️ Med solceller: 10:00–15:00 (mest sol)
• ❄️ Undvik: 22:00–06:00 (kallast)

5.7 Resultat och justering

Överst i assistenten visas alltid:

• Beräknat behov [kWh/år]
• Daglig volym [liter] – för rimlighetskontroll
• Per person och dag [liter] – bör normalt ligga runt 30–50 L

5.8 Effektivitetsindikator

I fliken "Uppvärmningstid" visas en effektivitetsbadge så snart du väljer en annan strategi än "Kontinuerlig". Den visar förväntad förbättring (eller försämring vid nattdrift).

5.9 Tappvarmvattenprofilen sparas

Hela varmvattenprofilen sparas med projektet:

• Antal personer och duschvanor
• Badkar och diskmaskin
• Strategi och tider för uppvärmning 🆕

När du laddar projektet igen finns alla inställningar kvar.

---

Inmatning av värmepump

6.1 Katalogval

Värmepumpskatalogen innehåller aktuella modeller från kända tillverkare med verifierade data.

Visad information:

• Fabrikat – t.ex. NIBE, IVT, CTC, Mitsubishi
• Modell – fullständig beteckning
• Effekt – nominell värmeeffekt vid A2/W35 [kW]
• COP – verkningsgrad vid A2/W35
• JAZ – om tillverkaren redovisar det

Filtrering efter typ:

• Luft/vatten – uteluft som värmekälla
• Berg-/markvärme (Sole/vatten) – mark/berg via kollektorer/borrhål
• Vatten/vatten – grundvatten

6.2 Manuell inmatning 🆕

För pumpar som inte finns i katalogen använder du manuell inmatning:

Obligatoriska fält

Fält	Beskrivning	Typiska värden
Nominell effekt A2/W35	Värmeeffekt vid normpunkt	4–20 kW
COP A2/W35	Verkningsgrad vid +2°C ute / 35°C framledning	3,0–5,0

Rekommenderade tillägg

Fält	Beskrivning	Typiska värden
Fabrikat	Tillverkare	t.ex. "NIBE"
Modell	Modellbeteckning	t.ex. "F2120‑12"
COP A-7/W35	Verkningsgrad vid −7°C	2,0–3,5
COP A7/W35	Verkningsgrad vid +7°C	4,0–6,0

6.3 Tolka COP‑värden rätt

COP‑värden i datablad avser standardiserade provningsförhållanden enligt EN 14511:

Notation: A/W eller B/W
A = Air (luft), B = Brine (kollektorvätska), W = Water (framledning)
Siffror = temperatur i °C

Exempel:

• A2/W35 = uteluft 2°C, framledning 35°C
• A-7/W55 = uteluft −7°C, framledning 55°C
• B0/W35 = brine 0°C, framledning 35°C

---

Tips och best practice

7.1 Välj rätt framledningstemperatur

Framledningstemperaturen är den viktigaste parametern för hög JAZ:

System	Rek. framledning	Effektivitetsnivå
Golvvärme	30–35°C	⭐⭐⭐ Optimal
Väggvärme	35–40°C	⭐⭐ Mycket bra
Stora radiatorer	40–50°C	⭐ Bra
Standardradiatorer	50–60°C	Acceptabelt
Små/underdimensionerade radiatorer	>60°C	⚠️ Problematiskt

Optimeringstips:

1. Byt till större radiatorer → möjliggör lägre framledning
2. Gör hydraulisk injustering
3. Justera rumstermostater och styrning
4. Optimera värmekurvan (sänk vid mild väderlek)

7.2 Välj optimal värmekälla

Värmekälla	Fördelar	Nackdelar	Typisk JAZ
Luft	Låg investeringskostnad, enkel installation	Lägre verkningsgrad vid kyla, avfrostning	2,8–3,5
Mark/berg (kollektor)	Stabil temperatur, bra verkningsgrad	Kräver markyta eller borrning	3,5–4,5
Grundvatten	Högst verkningsgrad	Kräver tillstånd, känsligt för vattenkvalitet	4,2–5,0

7.3 Rätt dimensionering

7.4 Effektiv tappvarmvattenberedning

Åtgärd	Besparing	Insats
Sänk tappvarmvatten till 50°C (om möjligt)	10–15 %	Låg
Tidsstyr cirkulationspump	5–10 %	Låg
Separat elberedare för sällanbehov	Varierar	Medel
Kombinera med solvärme/solceller	50–70 % av TWW	Hög

7.5 Planera för uppföljning

Efter installationen bör du följa upp:

• Elmätare för värmepump (separat mätare rekommenderas)
• Värmemängdsmätare (ofta krav vid större anläggningar/energiuppföljning)
• Drifttid och antal starter

Beräkna verklig JAZ:

JAZ_verklig = Värmemängd [kWh] / Elförbrukning [kWh]

---

Vanliga frågor (FAQ)

Vad är skillnaden mellan COP och JAZ?

Egenskap	COP	JAZ
Mätförhållande	Labtest, fasta temperaturer	Verklig drift över ett år
Tidsperiod	Ögonblicksvärde	Årsmedel
Användning	Produktjämförelse	Bedömning av verklig effektivitet
Typiskt värde	3,5–5,0 (A2/W35)	2,8–4,5 (år)

JAZ är alltid lägre än bästa COP, eftersom den inkluderar kalla dagar, tappvarmvatten och avfrostning.

Varför är min beräknade JAZ lägre än tillverkarens uppgift?

Möjliga orsaker:

1. Högre framledningstemperatur i ditt system
2. Kallare klimat än standardklimatzonen i tillverkarens beräkning
3. Stor andel tappvarmvatten – drar ner total JAZ
4. Legionellaskydd – veckovis höjning till 60–65°C kostar verkningsgrad

Vilken framledning behöver jag med radiatorer?

Beror på radiatorernas storlek och husets värmebehov:

• Väl dimensionerade radiatorer: 50–55°C vid dimensionerande kyla
• Överdimensionerade (t.ex. efter fönsterbyte/isolering): 40–45°C kan räcka
• Underdimensionerade: >60°C → radiatorbyte rekommenderas

Använd gärna vår värmebehovsberäkning som underlag.

Lönar sig värmepump med radiatorer?

Ja, om:

• framledning ≤55°C är realistisk
• JAZ ≥ 3,0 kan uppnås
• elpriset är rimligt i ditt elområde
• befintlig panna är gammal/ineffektiv

Nej, om:

• framledning >60°C krävs
• radiatorerna är klart underdimensionerade
• du inte kan/vill byta eller komplettera värmeytor

Hur noggrann är JAZ‑prognosen?

Med korrekta indata (särskilt COP‑värden och framledning) ligger avvikelsen ofta inom ±10–15 % mot verklig drift.

Faktorer som inte fullt ut beaktas:

• användarbeteende (vädring, innetemperatur)
• avfrostningsstrategi (luft/vatten)
• styrförluster
• extra förluster i stora buffertar

Finns det svenska krav på JAZ för stöd?

I Sverige finns i dagsläget inget generellt statligt stöd som kräver en viss JAZ‑nivå, men:

• Grönt teknik‑avdrag och ROT kräver att installationen uppfyller gällande regler (BBR, elsäkerhet m.m.).
• En hög JAZ är avgörande för att investeringen ska bli lönsam över tid.
• Vid nybyggnad måste byggnaden klara BBR:s energikrav (primärenergi), där värmepumpens effektivitet spelar stor roll.

---

Teknisk bakgrund

9.1 Värmepumpsprincipen

En värmepump fungerar som ett "omvänt kylskåp":

1. Förångare: köldmediet tar upp värme från omgivningen (luft/mark/vatten)
2. Kompressor: köldmediet komprimeras → temperaturen stiger
3. Kondensor: värmen avges till värmesystemet
4. Expansionsventil: trycket sänks → cykeln börjar om

Omgivningsvärme (3 delar) + El (1 del) = Värme (4 delar)
→ COP = 4

9.2 Typiska värden per värmekälla

Luft/vatten‑värmepump

Parameter	Typiskt värde
Källtemperatur	−20°C till +35°C
Effektområde	3–20 kW
COP A2/W35	3,2–4,5
JAZ	2,8–3,8
Ljudnivå	45–65 dB(A)

Berg-/markvärmepump (Sole/vatten)

Parameter	Typiskt värde
Källtemperatur	ca −3°C till +5°C i kollektorn
Mark/bergtemp	ca 4–8°C på djupet året runt
COP B0/W35	4,0–5,5
JAZ	3,5–4,5
Borrhålsdjup	ca 15–25 m per kW
Kollektoryta (markslang)	ca 20–30 m² per kW

Vatten/vatten‑värmepump

Parameter	Typiskt värde
Källtemperatur	7–12°C
Min. flöde	ca 2,5 m³/h per 10 kW
COP W10/W35	5,0–6,5
JAZ	4,2–5,2
Brunnsdjup	ca 6–15 m

9.3 Framledningstemperaturens påverkan

Exempel på typiska COP‑värden för en luft/vatten‑pump:

Utetemp	VL 35°C	VL 45°C	VL 55°C
−7°C	2,8	2,3	1,9
2°C	3,8	3,1	2,5
7°C	4,6	3,8	3,0

Slutsats: COP sjunker vid:

• lägre utetemperatur (mindre tillgänglig värme)
• högre framledning (större temperaturskillnad)

9.4 Månadsmedeltemperaturer (svensk referens)

Räknaren använder ortspecifika klimatdata. Som referens (ungefärlig normalårsklimat för Mellansverige):

Månad	Medeltemp	Graddagar (ca)
Januari	−3°C	800
Februari	−3°C	750
Mars	0°C	650
April	4°C	450
Maj	10°C	250
Juni	14°C	80
Juli	16°C	20
Augusti	15°C	40
September	11°C	200
Oktober	6°C	400
November	1°C	600
December	−2°C	750
Summa	–	ca 4 000 Kd

Värdena varierar mellan Norrland, Svealand och Götaland – räknaren använder data för din ort.

---

Normer, svenska regler och vidare läsning

10.1 Relevanta normer och riktlinjer

Norm/regel	Innehåll
EN 14825	Provning av värmepumpar – SCOP‑beräkning (EU‑energimärkning)
EN 14511	Provning av värmepumpar – COP vid standardpunkter
EN 12831	Beräkning av dimensionerande värmeeffekt (används även i Sverige)
SS‑EN 15316‑3	Beräkning av energibehov för tappvarmvatten
Boverkets byggregler (BBR)	Svenska krav på energiprestanda, tappvatten, inomhusklimat
Energideklaration (Lag 2006:985)	Krav på energideklaration för byggnader
Elsäkerhetsverkets föreskrifter	Elinstallationer för värmepumpar
Folkhälsomyndighetens råd om legionella	Rekommendationer för tappvarmvatten och hygien

I Tyskland används bl.a. VDI 4650 och VDI 4645 för JAZ‑beräkning och dimensionering. I Sverige finns ingen direkt motsvarighet, men samma fysikaliska principer tillämpas med svenska klimatdata och BBR‑krav som ramverk.

10.2 Svenska byggregler och energikrav

• BBR (senaste version): ställer krav på byggnadens primärenergital (kWh/m²·år) beroende på byggnadstyp och klimatzon. Värmepumpens verkningsgrad påverkar direkt om kravet uppfylls.
• U‑värden: BBR anger max U‑värden för klimatskärm (vägg, tak, golv, fönster). Beräkning av U‑värden följer bl.a. EN ISO 6946 (i Sverige implementerad genom SS‑EN 6946 och Boverkets vägledningar).
• Energideklaration: krävs för de flesta byggnader vid försäljning/uthyrning. Energiprestanda klassas A–G, där värmepump ofta är en nyckel för att nå klass C eller bättre i befintliga hus.

10.3 Svenska stöd och incitament

Aktuella statliga stöd (kontrollera alltid senaste info):

Stöd	Kort beskrivning
Grön teknik (Skatteverket)	Skattereduktion för installation av värmepump, solceller och energilagring. Upp till 50 % av arbetskostnaden för värmepump (takbelopp per person/år).
ROT‑avdrag	Skattereduktion för arbetskostnad vid renovering/ombyggnad. Kan kombineras med energieffektiviseringsåtgärder, men inte alltid samtidigt med grönt teknik‑avdrag.
Kommunala stöd	Vissa kommuner erbjuder extra bidrag eller lån för energieffektivisering (t.ex. klimatinvesteringsprogram).
Energibolagsincitament	En del nät‑ och elbolag erbjuder bonusar, rådgivning eller räntefria lån vid byte till värmepump.

10.4 Energi­märkning och certifikat

• EU‑energimärkning: Värmepumpar ska energimärkas (A+++ till G) enligt EU‑regler. Märkningen baseras på SCOP enligt EN 14825.
• Energideklaration: Svenska byggnader får energiklass A–G i energideklarationen. Byte till värmepump kan förbättra klassen avsevärt.
• Certifiering av installatörer: För köldmediehantering krävs certifierad kyltekniker enligt svenska F‑gasregler.

10.5 Vidare läsning och verktyg

• Boverket – BBR och energikrav
• Energimyndigheten – Värmepumpar
• Skatteverket – Grön teknik och ROT
• Vår värmebehovsräknare – för dimensionerande effekt
• Vår solcellsräknare – för att bedöma egenanvändning med värmepump

---

Till räknaren

Redo att beräkna din värmepump?

➡️ Starta värmepumpsräknaren

Om du är osäker på effektbehovet rekommenderar vi att du först gör vår värmebehovsberäkning – resultaten kan sedan importeras direkt till värmepumpsräknaren.

---

Senast uppdaterad: december 2025