Beräkningsverktyg för värmeeffektbehov och värmeenergibehov

Beräkna ditt hus värmeeffektbehov enligt gängse svensk praxis för dimensionering av värmesystem

Snabbguide

Vad beräknar det här verktyget?

Verktyget för värmeeffekt- och värmeenergibehov tar fram normliknande värmeeffektbehov enligt EN 12831-principer samt årligt värmeenergibehov för bostadshus. Värmeeffektbehovet anger vilken värmeeffekt värmesystemet måste kunna leverera för att hålla önskad rumstemperatur även vid de lägsta utetemperaturerna. Värmeenergibehovet visar dessutom hur mycket energi som faktiskt behövs över ett helt år.

Varför behöver du värmeeffekt- och värmeenergibehov?

Dimensionering av värmekälla: Rätt storlek på panna, värmepump eller annat värmesystem
Dimensionering av radiatorer: Kontrollera om befintliga radiatorer räcker eller dimensionera nya
Optimera systemtemperaturer: Hitta låga framledningstemperaturer för effektiv värmepumpsdrift
Planering av energieffektivisering: Bedöm hur åtgärder på klimatskalet påverkar effekt- och energibehov
Uppskatta driftkostnader: Använd årsenergibehovet för att beräkna ungefärliga energikostnader

Viktigt: Värmeeffektbehovet är den maximala effekten vid extrema utetemperaturer (worst case), inte energiförbrukningen över året!

Två sätt att beräkna

Alternativ A: Förenklad inmatning (Rekommenderas för småhus)

Passar särskilt bra för en- och tvåbostadshus. Du anger bara byggnadens volym/geometri (längd, bredd, våningsantal, takform) och några grunddata. Kalkylatorn skapar automatiskt realistiska rum med typiska byggnadsdelar.

Fördelar:

✅ Snabbt: Endast 5–10 minuters inmatning
✅ Enkelt: Inga detaljerade kunskaper om konstruktioner krävs
✅ Automatiskt: Byggnadsdelar väljs ur katalog utifrån byggår
✅ Realistiskt: Invändiga nettomått, snedtak och bjälklag beräknas korrekt

Tre steg till resultat:

Projektets grunddata: Ange adress → klimatdata hämtas automatiskt (dimensionerande utetemperatur, luftomsättning)
Byggnadsgeometri i guiden (5 steg):
- Grunddata: Antal våningar, källare, vind/inredd övervåning
- Geometri: Längd, bredd, höjder, takform, taklutning
- Fönster: Fönsterarea och fördelning mot väderstrecken
- Byggnadsdelar: Kontrollera/justera U‑värden (förvalda ur katalog)
- Klart: Sammanfattning och automatisk rumsgenerering
Beräkna och ta del av resultaten

Vad skapas automatiskt? Per våningsplan skapas ett representativt rum med alla relevanta byggnadsdelar:

Ytterväggar mot alla fyra väderstreck
Fönster enligt din fördelning
Dörrar (endast entréplan)
Golv och bjälklag (med korrekta korrigeringsfaktorer)
Snedtak (på översta våningen, geometriskt korrekt beräknade)

Alternativ B: Detaljerad rumsvis inmatning

För mer komplexa byggnader eller när du vill definiera varje rum individuellt. Varje rum registreras med sina byggnadsdelar (väggar, fönster, dörrar osv.).

Fördelar:

✅ Noggrant: Varje rum med egen börtemperatur
✅ Flexibelt: Olika byggnadsdelar per rum möjliga
✅ Detaljerat: Även lämpligt för komplicerade byggnadsformer

Viktigt vid manuell inmatning:

Använd invändiga nettomått (utan väggtjocklek)
Dra av fönster- och dörrareor från väggarean
Sätt korrigeringsfaktor 0,0 för bjälklag mellan uppvärmda rum!

Viktiga indata

Plats och klimatdata

Adress: Ange fullständig adress. Kalkylatorn hämtar automatiskt:
- Dimensionerande utetemperatur (t.ex. ca −18 °C i norra Norrland, −16 °C i Svealand, −12 till −14 °C i Götaland – beroende på ort)
- Rekommenderad luftomsättning (typiskt 0,5 h⁻¹ för bostäder med mekanisk ventilation)

Viktigt: De automatiskt framtagna värdena bygger på geografiska data och kan avvika från värden som används i detaljerade projekteringar. För projektering enligt svensk praxis kan du jämföra med klimatdata i t.ex. Sveby/SMHI eller de klimatfiler som används vid energiberäkningar enligt Boverkets byggregler (BBR).

Byggnadsdata

Byggår: Avgörande för typiska U‑värden på byggnadsdelar
- före ca 1980: Höga U‑värden (dålig isolering), t.ex. yttervägg runt 1,0–1,5 W/(m²·K)
- 1990‑talet: Mellannivå, ungefär motsvarande äldre BBR‑krav
- nyare hus enligt BBR 29/30 (från 2021): Låga U‑värden, t.ex. yttervägg runt 0,18–0,22 W/(m²·K) i välisolerade småhus
Byggnadstyp: Påverkar standardvärden (småhus, flerbostadshus osv.)

Inställningar för värmesystem

Framledningstemperatur (standard: 55 °C)
- 35–45 °C: Lågtemperatur (golvvärme, optimerad värmepump)
- 45–65 °C: Mellantemperatur (vanliga radiatorer)
- 65–90 °C: Högtemperatur (äldre radiatorsystem)
- Tips: Sträva efter så låg framledningstemperatur som möjligt för bättre värmepumpverkningsgrad!
Temperaturspridning (ΔT) (standard: 10 K): Skillnad mellan fram- och returtemperatur
- 5 K: Stora värmeavgivande ytor, högt flöde
- 10 K: Standard för radiatorer
- 15 K: Små ytor, lägre flöde

U‑värden (värmegenomgångskoefficient)

U‑värdet anger hur mycket värme som förloras genom en byggnadsdel. Ju lägre, desto bättre!

Typiska U‑värden i jämförelse (ungefärliga svenska nivåer):

Byggnadsdel	före 1980	ca 1990‑tal	nyare hus (BBR‑nivå)
Yttervägg	1,0–1,5	0,4–0,6	0,15–0,20
Fönster	2,5–3,5	1,8–2,0	0,9–1,1
Tak	0,8–1,2	0,2–0,3	0,10–0,15
Platta på mark	0,8–1,2	0,4–0,6	0,15–0,25

Vid renovering: Använd U‑värden för de åtgärdade byggnadsdelarna, t.ex. efter fasadisolering ca 0,18–0,24 W/(m²·K) i stället för 1,2 W/(m²·K).

Förstå resultaten

Efter beräkningen får du omfattande resultat i tre flikar:

Flik 1: Värmeeffektbehov (huvudresultat)

Q̇_trans: Totala transmissionsförluster genom väggar, fönster, dörrar, golv, tak [kW]
Q̇_vent: Totala ventilationsförluster genom luftomsättning [kW]
Q̇_Heiz,R: Rumsvis värmeeffektbehov – summan av alla rum [kW]
Q̇_Heiz,G: Byggnadens totala värmeeffektbehov [kW] → styrande för dimensionering av värmekälla!

Byggnadens totala värmeeffektbehov är högre än summan av de rumsvisa effektbehoven eftersom ett påslag för uppvärmnings- och systemförluster ingår (bl.a. baserat på ventilationsförluster). Detta motsvarar hur man i praktiken dimensionerar värmesystem i Sverige.

Flik 2: Årsprofil för värmeenergibehov 🆕

Detaljerad analys av årligt värmeenergibehov baserat på verkliga väderdata (PVGIS):

Totalt värmeenergibehov: Årlig energimängd för uppvärmning [kWh/år]
Värmepumpens elförbrukning: Uppskattad elförbrukning vid årsverkningsgrad (SCOP/JAZ) 3,5 [kWh/år]
Antal uppvärmningstimmar per år: Hur många timmar värmesystemet behöver vara i drift
Maximalt timvis värmebehov: Högsta uppträdande värmeeffekt [kW]
Månadsvis uppdelning: Värmeenergibehov, uppvärmningstimmar och medeltemperatur per månad
Diagram över årsprofil: Visualisering av tim- eller månadsvisa värmeenergibehov

Skillnad mot värmeeffektbehovet: Värmeeffektbehovet (flik 1) är den maximala effekten vid dimensionerande utetemperatur för extrema förhållanden. Årsenergibehovet (flik 2) bygger på verkliga väderdata och visar den typiska driften. Effektbehovet är normalt högre eftersom det dimensioneras för worst case.

Flik 3: Förslag på åtgärder för klimatskalet 🆕

Automatisk analys av optimeringspotential:

Besparingspotential: Energibesparing och minskat effektbehov per byggnadsdelsgrupp
Jämförelse av U‑värden: Nuläge vs. mål enligt moderna BBR‑nivåer för nyproduktion/ombyggnad
Prioritering: Byggnadsdelar med störst besparingspotential lyfts fram
Beräkningsgrund: Baserad på gradtimmemetodik och typiska svenska kravnivåer i Boverkets byggregler (BBR)

Visas för varje byggnadsdelsgrupp:

Total area [m²]
Genomsnittligt U‑värde i nuläget [W/(m²·K)]
Mål‑U‑värde enligt modern BBR‑nivå [W/(m²·K)]
Årlig energibesparing [kWh/år]
Minskning av värmeeffektbehov [kW]

Viktigt: Förslagen är riktvärden för översiktlig bedömning. För bindande projektering bör du anlita en certifierad energiexpert eller energikonsult. Investeringskostnader och återbetalningstid ingår inte i beräkningen.

PDF‑export 📄

Klicka på "Exportera fullständig PDF‑rapport" för en utförlig rapport med:

Sammanfattning av alla byggnadsdata och effektbehov
Detaljerad uppdelning per rum med alla byggnadsdelar
Årsprofil för värmeenergibehov med månadsvis tabell
Förslag på åtgärder med mål‑U‑värden enligt modern BBR‑nivå
Ansvarsfriskrivning och beskrivning av beräkningsmetodik

Per rum

Q̇_R: Rumsvis värmeeffektbehov [kW]
Bör‑effekt: Nödvändig radiator‑/värmeyta [kW]
Faktisk effekt: Effekt från befintliga radiatorer [kW] (om radiatorer är inlagda)
Status:
- 🟢 Tillräcklig: Radiatorerna är rätt dimensionerade
- 🔴 För låg: Radiatorerna är för små → rummet blir inte tillräckligt varmt!

Beräkna optimal framledningstemperatur

Klicka på "Beräkna optimal framledningstemperatur" för att hitta den lägsta systemtemperatur där alla rum fortfarande får tillräcklig effekt.

Tolkning:

35–55 °C: ✅ Mycket bra för värmepumpar (hög COP = lägre driftkostnad)
55–65 °C: ⚠️ Vanligt för radiatorer, fortfarande möjligt för värmepumpar men mer på gränsen
>65 °C: ❌ Radiatorerna är för små, värmepumpsdrift blir ineffektiv → större radiatorer eller kompletterande golvvärme behövs

Det "kritiska rummet" är det rum som har sämst täckning – en för liten radiator där begränsar hela systemets möjliga framledningstemperatur!

Vanliga frågor

Varför är byggnadens totala värmeeffektbehov högre än summan av de rumsvisa effektbehoven?

Byggnadens totala effektbehov innehåller ett påslag (bl.a. på ventilationsförluster) för att ta höjd för uppvärmningsförlopp och systemförluster. Detta motsvarar hur man dimensionerar värmesystem enligt europeisk standard EN 12831 och svensk projekteringspraxis.

Mitt hus får höga effektbehov – är det normalt?

Det beror starkt på byggår och isoleringsstandard:

Äldre hus (före ca 1980, orenoverade): 80–150 W/m² boyta är vanligt
Standardhus byggda enligt senare BBR‑krav: 40–70 W/m²
Mycket energieffektiva hus/passivhus: <15 W/m²

Kan jag lägga till radiatorer i efterhand?

Ja. Klicka på "Lägg till radiator" i rumsvyn och välj typ och storlek. Kalkylatorn beräknar automatiskt faktisk effekt vid vald framledningstemperatur.

Vad betyder "korrigeringsfaktor"?

Korrigeringsfaktorn (f_T) tar hänsyn till temperaturskillnaden mot angränsande utrymme:

f_T = 1,0: Uteluft (full värmeförlust)
f_T = 0,5: Ouppvärmd källare, kallvind (ungefär halva förlusten)
f_T = 0,0: Uppvärmt angränsande rum (ingen nettoförlust)

Vanligt fel: Bjälklag mellan uppvärmda rum matas in med f_T = 1,0 → ger dubbla förluster! Korrekt är f_T = 0,0.

Hur noggranna är de automatiska klimatdata som används?

De automatiska värdena bygger på geografisk position och ger bra riktvärden. För officiella energiberäkningar enligt Boverkets byggregler (BBR) eller för energideklarationer enligt lagen om energideklaration för byggnader bör du använda de klimatdata och beräkningsmetoder som anges i BBR/Sveby eller i de program som är godkända av Boverket.

Tips för bästa resultat

✅ Använd realistiska indata: Mät byggnadens mått eller använd ritningar

✅ Kontrollera byggår: Stämmer de automatiskt valda U‑värdena med ditt hus? Justera vid genomförda renoveringar

✅ Var noga med korrigeringsfaktorer: Bjälklag mellan uppvärmda rum ska alltid ha f_T = 0,0

✅ För värmepumpar: Använd funktionen "Optimal framledningstemperatur" – om resultatet blir >55 °C bör du överväga större radiatorer eller andra åtgärder

✅ Jämför scenarier: Beräkna först nuläget, sedan efter planerade åtgärder → du ser direkt energibesparingen och minskat effektbehov

Not om dimensionerande utetemperatur: Den visade temperaturskillnaden kan avvika från värden som används i detaljerade projekteringar. För beräkningar enligt svensk standard bör du använda klimatdata från t.ex. SMHI/Sveby eller de klimatfiler som används vid energiberäkningar enligt BBR.

Till handledningen för värmeeffektberäkning med formler och beräkningsgrunder →

Fördjupande artiklar

Fördjupa dina kunskaper med våra fackartiklar:

Nästa steg: Med vår värmepumpskalkylator kan du, utifrån ditt beräknade effektbehov, dimensionera en lämplig värmepump. I Sverige bör dimensionering även ta hänsyn till Boverkets byggregler (BBR), energideklarationens krav och eventuella stöd som t.ex. Grön teknik‑avdraget för värmepumpar och solceller.