SCOP på EU:s energimärkning

Sedan 2019 har alla värmepumpar som säljs inom EU en energimärkning med en energieffektivitetsklass från A+++ till D. Grunden för denna klassning är SCOP – ett värde som tas fram enligt den europeiska standarden EN 14825 och som beskriver effektiviteten över en hel uppvärmningssäsong.

SCOP skiljer sig tydligt från det äldre COP-värdet: COP mäts bara vid en enda utomhustemperatur (till exempel A2/W35), medan SCOP väger samman flera driftpunkter efter hur ofta de förekommer under en typisk uppvärmningssäsong. För den tempererade zonen i Europa används temperaturerna +12 °C, +7 °C, +2 °C och –7 °C.

Den här artikeln förklarar hur SCOP beräknas, ger typiska värden för olika värmepumpstyper och visar kopplingen till ETAs-värdet som används som verkningsgradsmått i EU:s ekodesignregler och i svenska stödregler.

Vad är SCOP?

SCOP står för Seasonal Coefficient of Performance – på svenska: säsongsberoende värmefaktor eller säsongsverkningsgrad. Värdet anger hur mycket värmeenergi en värmepump i genomsnitt levererar under en uppvärmningssäsong per kilowattimme el.

Beräkningen sker enligt den europeiska normen EN 14825. Till skillnad från COP, som mäts vid en enda temperatur, ingår flera driftpunkter i SCOP.

De fyra mätpunkterna

För den tempererade klimatzonen (där bland annat Centraleuropa ingår) bestäms COP-värden vid följande utomhustemperaturer:

Mätpunkt	Utomhustemperatur	Andel av uppvärmningssäsongen
Punkt 1	+12 °C	Övergångsperiod (vanlig)
Punkt 2	+7 °C	Mild vinter
Punkt 3	+2 °C	Normal vinter
Punkt 4	–7 °C	Kall vinter (mer sällsynt)

Dessa enskilda värden vägs sedan samman. Eftersom milda temperaturer är vanligare än sträng kyla har mätpunkterna vid +7 °C och +2 °C störst påverkan på SCOP.

Framledningstemperaturen är avgörande

SCOP anges för olika framledningstemperaturer. Vanliga är:

• SCOP 35 (även LT – Low Temperature): För lågtemperatursystem som golvvärme
• SCOP 55 (även MT – Medium Temperature): För traditionella radiatorer

SCOP 35 är alltid högre än SCOP 55, eftersom värmepumpen arbetar effektivare vid lägre framledningstemperaturer. På EU:s energimärkning anges normalt SCOP för 55 °C – det är mest relevant för många befintliga hus där radiatorerna kräver högre temperaturer.

Europas tre klimatzoner

För SCOP-beräkningen delar EU in Europa i tre klimatzoner med olika temperaturprofiler:

Klimatzon	Referensort	Typiska länder	Extra mätpunkt
Nordeuropa	Helsingfors	Finland, Sverige, Norge	–15 °C
Centraleuropa	Strasbourg	Tyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike	–
Sydeuropa	Aten	Grekland, Spanien, Italien	+2 °C utgår

På EU-etiketten visas alltid SCOP för den tempererade zonen (Strasbourg-profilen). Tillverkare kan dessutom redovisa värden för de andra zonerna.

För köpare i Sverige är det viktigt att känna till att Sverige enligt SCOP-standarden räknas till nordeuropeisk klimatzon, med kallare vinterprofil än Strasbourg. Den SCOP som står på etiketten (Strasbourg) är därför ofta något högre än vad du faktiskt får i ett svenskt klimat – särskilt i norra Sverige. Många seriösa leverantörer redovisar därför även SCOP för nordeuropeisk zon (Helsingfors-profilen); det är det värdet som bättre speglar svensk verklighet.

SCOP vs. COP vs. JAZ – vad är skillnaden?

Dessa tre nyckeltal blandas ofta ihop, men beskriver olika saker:

COP (Coefficient of Performance)

COP är ett ögonblicksvärde under standardiserade laboratorieförhållanden. Det mäts enligt EN 14511 vid fastställda temperaturer, till exempel:

• A2/W35: Uteluft 2 °C, framledning 35 °C
• B0/W35: Köldbärare (berg/mark) 0 °C, framledning 35 °C

COP lämpar sig för teknisk jämförelse av olika maskiner under identiska förhållanden, men säger lite om effektiviteten under en hel säsong.

SCOP (Seasonal COP)

SCOP är ett vägt medelvärde av flera COP-värden över en typisk uppvärmningssäsong. Det är mer realistiskt än COP eftersom olika utomhustemperaturer tas med. SCOP ligger till grund för EU:s energimärkning och ekodesignkrav.

JAZ (Jahresarbeitszahl) – årsverkningsgrad

JAZ är den faktiska årsverkningsgraden för en installerad värmepump under ett helt år. Den kan bara bestämmas efter installation och tar hänsyn till alla individuella faktorer: byggnadens isoleringsnivå, användarbeteende, lokalt klimat, inställningar och kringutrustning.

I svensk praxis talar man oftast om årsverkningsgrad eller års-COP i stället för JAZ, men begreppen beskriver samma sak.

När är vilket värde relevant?

Situation	Relevant nyckeltal
Jämföra produkter före köp	SCOP (och COP för teknisk jämförelse)
Bedöma om kraven i EU:s ekodesign uppfylls	ETAs (baserat på SCOP)
Följa upp den egna anläggningens effektivitet	JAZ / årsverkningsgrad
Energiberäkning enligt svenska byggregler	Beräknad årsverkningsgrad enligt BBR och gällande beräkningsstandard

I Tyskland används VDI 4650 för beräkning av JAZ. I Sverige används i stället bland annat SS-EN 14825 och SS-EN 15450 som underlag i energiberäkningar enligt Boverkets byggregler (BBR).

Vad är ett bra SCOP-värde?

Möjliga SCOP-värden beror starkt på värmepumpstyp och framledningstemperatur. Generellt gäller: Ju mer konstant värmekällans temperatur är, desto högre SCOP.

Riktvärden per värmepumpstyp

Vid 35 °C framledning (golvvärme):

Värmepumpstyp	Genomsnitt	Bra	Mycket bra
Luft–vatten	3,5–4,0	4,0–4,5	> 4,5
Berg-/mark–vatten (sole–vatten)	4,2–4,7	4,7–5,2	> 5,2
Vatten–vatten	5,0–5,5	5,5–6,5	> 6,5

Vid 55 °C framledning (radiatorer):

Värmepumpstyp	Genomsnitt	Bra	Mycket bra
Luft–vatten	2,8–3,2	3,2–3,6	> 3,6
Berg-/mark–vatten (sole–vatten)	3,3–3,8	3,8–4,2	> 4,2
Vatten–vatten	4,0–4,5	4,5–5,0	> 5,0

Varför berg- och markvärmepumpar ofta är effektivare

Luft–vatten-värmepumpar har en inbyggd nackdel: När det är som kallast ute och värmebehovet är som störst sjunker effektiviteten. Vid –7 °C utomhus arbetar en luft–vatten-värmepump betydligt mindre effektivt än vid +7 °C.

Berg-, mark- och vattenvärmepumpar använder i stället värmekällor med nästan konstant temperatur: I berg och mark på 1,5–2 meters djup ligger temperaturen oftast kring 4–8 °C i Sverige, och grundvatten håller relativt stabila 6–10 °C. Dessa stabila förhållanden ger högre SCOP-värden.

Invertern förbättrar SCOP

Moderna värmepumpar med inverterstyrning kan anpassa sin effekt steglöst efter behovet. I dellast – det vill säga vid mildare väder när värmebehovet är lägre – arbetar de särskilt effektivt.

Med inverterteknik kan SCOP förbättras med ungefär 8–15 % jämfört med on/off-maskiner. Toppmodeller når idag SCOP-värden över 5,0 vid 35 °C framledning.

ETAs: Säsongsberoende rumsuppvärmnings­effektivitet

För EU:s ekodesignkrav och energimärkning är det inte SCOP direkt som används, utan det härledda ETAs-värdet (grekiska ηs). ETAs står för säsongsberoende rumsuppvärmnings­energi­effektivitet och anges i procent.

I Tyskland används ETAs dessutom som grund för statliga stöd. I Sverige används samma EU-definition i produktdokumentationen, men stöden är utformade annorlunda (se avsnittet om svenska bidrag längre ned).

Formeln

ETAs (%) = (SCOP ÷ 2,5) × 100

Talet 2,5 är primärenergifaktorn för ett genomsnittligt europeiskt elmixscenario i ekodesignförordningen. Det tar hänsyn till att det krävs mer primärenergi i elproduktionen än den el som faktiskt levereras till huset.

Räkneexempel

SCOP	ETAs-beräkning	ETAs
3,0	3,0 ÷ 2,5 × 100	120 %
3,5	3,5 ÷ 2,5 × 100	140 %
4,0	4,0 ÷ 2,5 × 100	160 %
4,5	4,5 ÷ 2,5 × 100	180 %
5,0	5,0 ÷ 2,5 × 100	200 %

Ett ETAs-värde över 100 % betyder att den levererade värmen är större än den primärenergi som skulle ha kunnat utnyttjas vid direkt förbränning i en panna.

Krav och riktvärden i svensk kontext

I Tyskland finns detaljerade minimikrav på ETAs för olika värmepumpstyper för att få statliga stöd (BAFA/KfW). I Sverige finns inte motsvarande ETAs-baserade stödkrav, men:

• EU:s ekodesignkrav (förordning (EU) 813/2013) anger minimikrav på säsongsberoende verkningsgrad (ηs/ETAs) för att produkten överhuvudtaget ska få säljas.
• Boverkets byggregler (BBR) ställer krav på byggnadens specifika energianvändning (kWh/m² Atemp och år), där värmepumpens årsverkningsgrad är en central indata.
• För att nå kraven i BBR 29 för nya småhus krävs i praktiken värmepumpar med god SCOP/ETAs, särskilt i kallare klimatzoner (klimat­zon I–III enligt BBR).

Som tumregel kan du utgå från att en modern luft–vatten-värmepump för villor i Sverige bör ha:

• SCOP (Strasbourg) ≥ ca 3,2–3,5 vid 55 °C
• SCOP (Helsingfors) ≥ ca 2,8–3,2 vid 55 °C

för att ge rimlig driftsekonomi och underlätta att klara BBR-kraven, beroende på husets standard.

SCOP på EU:s energimärkning

Sedan 2019 måste alla värmepumpar för rumsuppvärmning ha EU-energimärkning. Skalan går från A+++ (bäst) till D (sämst tillåtna klass).

Vad etiketten visar

Energimärkningen för värmepumpar innehåller bland annat:

• Energieffektivitetsklass (A+++ till D)
• Nominell värmeeffekt i kW
• Ljudnivå (ljudeffektnivå) i dB(A)
• SCOP för tempererad klimatzon vid 55 °C framledning
• Ofta även ηs (ETAs) i procent

I Sverige används samma EU-etikett som i övriga EU. För konsumenter är det viktigt att läsa produktbladet (energimärkningsdatabladet), där tillverkaren ofta även redovisar SCOP för nordeuropeisk zon.

Effektivitetsklasser och SCOP

Effektivitetsklass	SCOP (vid 55 °C, tempererad zon)	Typiska värmepumpar
A+++	≥ 5,1	De bästa berg- och vattenvärmepumparna
A++	4,6–5,1	Bra bergvärmepumpar, bästa luft–vatten
A+	4,0–4,6	Vanliga luft–vatten-värmepumpar
A	3,4–4,0	Enklare modeller

De flesta luft–vatten-värmepumpar når A++ vid 35 °C framledning, men bara A+ vid 55 °C. Berg- och vattenvärmepumpar klarar ofta A++ eller A+++ även vid högre framledningstemperaturer.

Praktiskt exempel: SCOP-jämförelse med kostnadsberäkning

Ett konkret exempel visar hur olika SCOP-värden påverkar driftkostnaden.

Utgångsläge

• Villa på 150 m²
• Årligt värmebehov: 15 000 kWh
• Elpris: 3,00 kr/kWh (inkl. nät, skatt och moms – ungefärlig nivå, kontrollera aktuellt pris)

Jämförelse mellan två värmepumpar

Egenskap	Värmepump A	Värmepump B
Typ	Luft–vatten	Luft–vatten
SCOP (55 °C, tempererad zon)	3,2	3,8
Inköpspris	120 000 kr	150 000 kr

Elanvändning och kostnad

Värmepump A (SCOP 3,2):

• Elanvändning: 15 000 kWh ÷ 3,2 ≈ 4 688 kWh/år
• Elkostnad: 4 688 × 3,00 kr ≈ 14 100 kr/år

Värmepump B (SCOP 3,8):

• Elanvändning: 15 000 kWh ÷ 3,8 ≈ 3 947 kWh/år
• Elkostnad: 3 947 × 3,00 kr ≈ 11 800 kr/år

Besparing och återbetalningstid

Den effektivare värmepumpen B sparar cirka 2 300 kr per år i el. Merkostnaden på 30 000 kr betalar sig då på ungefär 13 år – snabbare om elpriset stiger eller om huset har högre värmebehov.

Svenska regler, standarder och stöd – översikt

För att sätta SCOP och ETAs i ett svenskt sammanhang är det viktigt att känna till de viktigaste regelverken och stöden.

Byggnormer och energikrav i Sverige

I Tyskland hänvisas ofta till DIN- och VDI-standarder. I Sverige gäller i stället:

• Boverkets byggregler (BBR, t.ex. BBR 29) – centralt regelverk för energiprestanda i nya och ombyggda byggnader. Här definieras:
  • Krav på specifik energianvändning (kWh/m² Atemp, år)
  • Klimatzoner I–III med olika energikrav
  • Primärenergifaktorer för olika energislag
• SS-EN 14825 – svensk standard som motsvarar EN 14825 (SCOP-beräkning).
• SS-EN ISO 6946 – svensk version av EN ISO 6946 för beräkning av U-värden (värmegenomgångstal) för byggnadsdelar.
• För värmepumpar används i Sverige bland annat:
  • SS-EN 14511 (prestanda vid standardiserade driftpunkter, COP)
  • SS-EN 14825 (säsongsverkningsgrad, SCOP)
  • SS-EN 15450 (projektering av värmepumpsystem i byggnader)

I Tyskland används VDI 4650/4645 för beräkning och dimensionering av värmepumpar. I Sverige finns ingen direkt motsvarighet, utan man utgår från de europeiska standarderna ovan tillsammans med BBR och Svebys anvisningar för energiberäkningar.

Energideklaration och energiklassning

Sverige har ett eget system för energideklarationer, som skiljer sig från den produktrelaterade EU-energimärkningen:

• Energideklaration för byggnader regleras i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader och Boverkets föreskrifter.
• Byggnaden får en energiklass A–G baserad på specifik energianvändning (kWh/m² Atemp, år), där A är bäst.
• Värmepumpens SCOP/årsverkningsgrad påverkar byggnadens energianvändning och därmed energiklassen, men SCOP redovisas inte direkt i deklarationen.

Detta skiljer sig från Tyskland, där VDI 4650 ofta används explicit vid energicertifiering. I Sverige är det i stället BBR:s definitioner och Boverkets metodik som styr.

Svenska stöd och ekonomiska incitament

I Tyskland är BAFA- och KfW-stöd centrala. I Sverige finns andra former av stöd och skatteincitament (kontrollera alltid aktuella regler, då de kan ändras från år till år):

1. Grön teknik – skattereduktion

   • Regleras i inkomstskattelagen (67 kap.) och administreras av Skatteverket.
   • Gäller bland annat:
     • Installation av solcellssystem
     • Installation av system för lagring av egenproducerad el
     • Installation av laddningspunkt till elfordon
   • För solceller kan du få upp till 20 % skattereduktion på arbets- och materialkostnad (takbelopp per person och år).
   • För värmepumpar finns för närvarande ingen särskild grön-teknik-reduktion, men värmepumpen kan kombineras med solceller som omfattas av stödet.

2. ROT-avdrag

   • Ger skattereduktion för arbetskostnaden vid reparation, ombyggnad och tillbyggnad.
   • Gäller även installation eller byte av värmepump i småhus och bostadsrätter.
   • Normalt upp till 30 % av arbetskostnaden, med ett tak per person och år (kontrollera aktuella nivåer hos Skatteverket).
   • Materialkostnader omfattas inte.

3. Tidigare statliga stöd för energieffektivisering

   • Under perioder har det funnits riktade stöd, t.ex. stöd för energieffektivisering i småhus med el- eller gasuppvärmning, där byte till värmepump kunde ge bidrag.
   • Dessa program är tidsbegränsade och budgetstyrda. Kontrollera alltid hos Boverket, Energimyndigheten eller din kommun om aktuella stöd finns.

4. Kommunala och regionala stöd

   • Vissa kommuner och regioner har eller har haft egna stödprogram för energieffektivisering, solceller eller konvertering från direktel/olja till värmepump.
   • Villkor, belopp och teknikval varierar – kontakta din kommun eller energirådgivare.

I praktiken innebär detta att du i Sverige ofta kombinerar:

• ROT-avdrag för installation av värmepump
• Eventuellt grön teknik-avdrag för solceller som minskar värmepumpens elkostnad

i stället för de ETAs-baserade investeringsstöd (BAFA/KfW) som används i Tyskland.

Slutsats

I verklig drift kommer den faktiska årsverkningsgraden (JAZ/års-COP) att skilja sig från SCOP, eftersom faktorer som isoleringsnivå, användarbeteende och lokalt klimat spelar in. SCOP är ändå det bästa jämförelsetalet du har inför ett köp, och tillsammans med svenska regler (BBR) och ekonomiska incitament som ROT-avdrag ger det en god grund för att välja rätt värmepump.

---

Artikelserien ”Värmepumpar”

Nr	Artikel	Ämne
0	Värmepump: Den kompletta guiden	Översikt och introduktion
1	Det omvända kylskåpet: Hur fungerar en värmepump?	Fysikaliska grunder
2	Komponenterna: Värmeväxlare, kompressor och expansionsventil	Komponenter i detalj
3	Nyckeltal och dimensionering av värmepumpar	COP, JAZ, dimensionering
4	Driftlägen: Monovalent, bivalent och hybrid	Driftstrategier förklarade
5	Värmepumpstyper och drömkombon med solceller	Typer & kombination med solceller
6	SCOP förklarad: Bedöm värmepumpars effektivitet	Du är här

Läs vidare

Artikeln Nyckeltal och dimensionering förklarar fler viktiga nyckeltal som GWP (växthuspotential för köldmediet) och ger tumregler för rätt dimensionering. Om du är intresserad av kombinationen värmepump och solceller hittar du praktiska rekommendationer i artikeln Värmepumpstyper och drömkombon med solceller.

Källor

• EN 14825: Provnings- och kravvillkor för bestämning av säsongsverkningsgrad
• Energimyndigheten: Energimärkning av värmepumpar
• Boverket: Boverkets byggregler (BBR) – energihushållning
• Skatteverket: ROT-avdrag och skattereduktion för grön teknik
• Energie-Experten: ETAs bei Wärmepumpen
• SS-EN 14825, SS-EN 14511, SS-EN ISO 6946, SS-EN 15450 – svenska standarder för värmepumpar och U-värdesberäkning

---

Beräkna årsverkningsgrad

Med vår kostnadsfria värmepumpskalkylator kan du uppskatta din värmepumps årsverkningsgrad enligt europeiska standarder – inklusive driftkostnad och ungefärlig klimatpåverkan.

→ Till värmepumpskalkylatorn