Inledning: Rätt värmepump för varje hus

Varje byggnad är unik och kräver ett genomtänkt värmesystem. Värmepumpar finns i flera utföranden – det finns en passande typ för nästan varje situation.

De tre vanligaste typerna av värmepumpar:

1. Luft-vatten-värmepump
2. Sole-vatten-värmepump (bergvärme/markvärme)
3. Luft-luft-värmepump

Benämningen avslöjar alltid:

• Första ordet: Värmekälla (varifrån hämtas värmen?)
• Andra ordet: Värmebärare (med vad distribueras värmen i huset?)

Luft-vatten-värmepump

Detta är den vanligaste varianten i svenska småhus. Den tar värme ur utomhusluften och överför den till husets värmesystem via vatten.

Funktionsprincip

Uteluft (värmekälla)
    │
    ▼ Fläkt suger in luft
    │
Förångare (värmeupptagning)
    │
    ▼ Köldmediekrets
    │
Kondensor (värmeavgivning)
    │
    ▼
Värmevatten → golvvärme / radiatorer

Uppbyggnad

• Utomhusdel: Förångare med fläkt
• Inomhusdel: Kompressor, kondensor, styrning
• Split-utförande: Utedel och innedel separerade (vanligt)
• Monoblock: Allt i en enhet (kompakt, vattenledningar in i huset)

Fördelar

Luft-vatten-värmepumpen är populär framför allt tack vare enkel installation:

Fördel	Förklaring
Låg installationskostnad	Inga borrhål eller större markarbeten krävs
Kan installeras nästan överallt	Få krav på tomten jämfört med bergvärme
Snabb installation	Ofta klart på några dagar
Lämplig för befintliga hus	Kan kopplas mot befintligt radiatorsystem

Nackdelar

Att använda uteluften som värmekälla innebär också vissa nackdelar:

Nackdel	Förklaring
Lägre verkningsgrad vid kyla	Effektiviteten sjunker vid sträng kyla
Ljud	Utedelen kan upplevas som störande om den placeras fel
Estetik	Utedelen är synlig på fasad eller tomt
Varierande effekt	Prestanda beror starkt på utetemperaturen

När är den lämplig?

• Standardlösning för många villor och radhus
• När borrning för bergvärme inte är möjlig eller ekonomisk
• Vid begränsad budget för installation
• Vid energi­renovering av befintliga hus, särskilt om man samtidigt förbättrar isolering och sänker framledningstemperaturen

Sole-vatten-värmepump (bergvärme/markvärme)

Denna typ använder den relativt konstanta temperaturen i marken som värmekälla. I Sverige kallas den oftast bergvärmepump (vertikala borrhål) eller markvärmepump (horisontella kollektorer).

Vad är "sole"?

Sole = vatten + frostskyddsmedel (ofta etanol eller glykol)

Blandningen cirkulerar i slangar i marken/berget och transporterar värme till värmepumpen.

Två huvudvarianter

Markkollektorer (horisontella)

• Slangar läggs grunt i marken (ca 0,9–1,5 m djup)
• Kräver relativt stor tomtyta
• Tumregel: 1 m² kollektoryta ≈ 20–30 W effekt

Den nödvändiga kollektorytan beror på önskad värmeeffekt och markens egenskaper:

Värmeeffekt	Ungefärlig yta
5 kW	~200–250 m²
8 kW	~320–400 m²
10 kW	~400–500 m²

Bergvärme (vertikala borrhål)

• Djupa borrhål i berg (ofta 120–250 m i Sverige)
• Litet markbehov på ytan
• Mycket stabil temperatur på djupet
• Tumregel: 1 aktiv borrmeter ≈ 30–50 W effekt (beroende på bergart och grundvatten)

Den nödvändiga borrhålslängden varierar med berggrund och effektbehov:

Värmeeffekt	Ungefärlig aktiv borrdjup
5 kW	~120–170 m
8 kW	~180–250 m
10 kW	~220–300 m

Observera (Sverige): Dimensionering ska följa branschrekommendationer, t.ex. från Svensk Geoenergicentrum och installatörer certifierade enligt INCERT eller motsvarande. Kommunen kan kräva anmälan eller tillstånd för energibrunnar.

Fördelar

Att utnyttja markens/bergets jämna temperatur ger tydliga fördelar:

Fördel	Förklaring
Hög verkningsgrad	Relativt konstant mark-/bergt­emperatur året runt
Stabil drift vintertid	Mindre känslig för köldknäppar än luft-vatten
Mycket tyst	Ingen fläkt utomhus
Lång livslängd	Kollektorslangar/borrhål kan hålla i flera decennier
Hög årsverkningsgrad (SCOP/JAZ)	Ofta 4,0–5,0 i väl dimensionerade svenska system

Nackdelar

Den höga effektiviteten kommer med vissa begränsningar:

Nackdel	Förklaring
Högre installationskostnad	Borrning eller omfattande markarbete är dyrt
Tillstånd/anmälan	Energibrunnar kräver normalt anmälan till kommunen
Platsbehov för markkollektor	Kräver stor fri yta utan framtida byggnationer
Inte alltid möjligt	Geologi, grundvatten och närhet till grannar kan begränsa borrning

När är den lämplig?

• Nybyggnation eller större renovering där man planerar långsiktigt
• När tomten är liten men berg finns nära (bergvärme)
• När man vill göra en långsiktig investering med låga driftskostnader
• När maximal effektivitet och komfort prioriteras

Luft-luft-värmepump

Luft-luft-värmepumpen överför värme direkt via luften – utan vattenburet värmesystem.

Ofta känd som: luft/luft-värmepump eller AC

De luftkonditioneringsanläggningar som används i många länder är luft-luft-värmepumpar. De kan:

• Värma (flytta värme från uteluft till inomhusluft)
• Kyla (flytta värme från inomhusluft till uteluft)

I Sverige används de ofta som:

• Komplementvärme i eluppvärmda hus
• Komfortkyla i moderna, välisolerade byggnader

Två huvudvarianter

Split-anläggning

• Utomhusdel: Förångare/kondensor
• Inomhusdel: Fläktkonvektor som blåser varm/kall luft i rummet
• Förbinds med köldmedierör

Luftvärmesystem med värmeåtervinning

• Utnyttjar frånluft som värmekälla
• Tilluften värms med återvunnen värme via värmepump
• Vanligt i lågenergi- och passivhus med FTX-lösningar

Fördelar

Luft-luft-värmepumpen har särskilt fördelar i välisolerade byggnader:

Fördel	Förklaring
Kan kyla	Ger komfortkyla på sommaren
Snabb temperaturändring	Värmen går direkt till luften i rummet
Låg installationskostnad	Inget vattenburet system krävs
Bra som spets/komplement	Kan avlasta direktverkande el eller äldre elpanna

Nackdelar

Som ren luftvärmelösning finns också begränsningar:

Nackdel	Förklaring
Ingen tappvarmvattenproduktion	Kräver separat lösning för varmvatten
Luftdrag	Varm/kall luft blåses in i rummet
Filter och rengöring	Viktigt för att minska damm och allergener
Begränsad täckning	Svårare att värma flera våningsplan jämnt

När är den lämplig?

• Eluppvärmda småhus där man vill sänka elförbrukningen
• Fritidshus där man vill ha både värme och kyla
• Passivhus/lågenergihus med mekanisk ventilation
• När komfortkyla är en viktig funktion

Jämförelse mellan värmepumpstyper

De tre typerna skiljer sig åt i flera viktiga avseenden:

Kriterium	Luft-vatten	Sole-vatten (berg/mark)	Luft-luft
Typisk årsverkningsgrad (SCOP/JAZ)	3,0–4,0	4,0–5,0	2,5–3,5
Installationskostnad	Medel	Hög	Låg
Driftskostnad	Medel	Låg	Medel (beroende på täckningsgrad)
Platsbehov	Litet	Större (särskilt markkollektor)	Mycket litet
Tappvarmvatten	Ja	Ja	Nej
Kylfunktion	Möjlig (med tillval)	Möjlig (frikyla/aktiv kyla)	Ja, inbyggt
Ljudnivå utomhus	Medel	Mycket låg	Medel
Tillstånd/anmälan	Sällan	Ofta (energibrunn)	Sällan

Svenska regler i korthet:

• Dimensionering av värmepumpar bör följa Boverkets byggregler (BBR) vad gäller energiprestanda.
• För energibrunnar krävs normalt anmälan till kommunen enligt miljöbalken.
• För nybyggda hus gäller krav på primärenergital enligt BBR, där värmepumpar och solceller kan bidra till att uppfylla kraven.

Drömteamet: värmepump + solceller

Två hållbara tekniker blir särskilt effektiva tillsammans: värmepump och solcellsanläggning.

Kombinationen kan göra att ett småhus i Sverige värms nästan koldioxidfritt, särskilt om man väljer ett elavtal med förnybar el för resterande behov.

Varför passar de så bra ihop?

Teknikerna kompletterar varandra på ett naturligt sätt:

Komponent	Levererar	Behöver
Solcellsanläggning (PV)	El	Solljus
Värmepump	Värme (och ev. kyla)	El

Solceller producerar mest el dagtid, när värmepumpen ofta går för varmvattenproduktion och grundvärme. Med smart styrning kan man flytta mer drift till soliga timmar.

Så fungerar kombinationen

Solpaneler
    │
    ▼ Solel
    │
Växelriktare ──────┬──► Värmepump
                   │
                   ├──► Hushållsel
                   │
                   └──► Batterilager (valfritt)

I Sverige kan överskottsel matas in på nätet med ersättning enligt elnätsbolagets och elhandelsbolagets villkor. Det gör att även utan batteri kan solcellerna ekonomiskt kompensera en stor del av värmepumpens elanvändning över året.

Fördelar med kombinationen

Att kombinera systemen ger flera tydliga fördelar:

Fördel	Förklaring
Mycket låg klimatpåverkan	Värmepumpen drivs till stor del av egen solel
Lägre driftskostnader	Egenproducerad el minskar köpt el över året
Ökad självförsörjningsgrad	Mindre beroende av elprisvariationer
Bra matchning	Varmvattenproduktion kan styras till soliga timmar
Stöd av svenska stödformer	ROT-avdrag för både värmepump och solceller, samt skattereduktion för såld överskottsel

Svenska stöd och incitament (2025, översikt):

• ROT-avdrag: arbetskostnad för installation av värmepump och solceller kan delvis dras av (upp till 30 % av arbetskostnaden, med tak per person och år).
• Grön teknik-avdrag: för solceller, batterilager och laddboxar finns ett särskilt skatteavdrag (upp till 20 % för solceller, 50 % för batteri/laddbox, nivåer kan ändras – kontrollera aktuella regler hos Skatteverket).
• Skattereduktion för mikroproduktion: ersättning per kWh inmatad el (upp till ett visst årligt tak).
• Kommunala/regionala program kan förekomma lokalt, t.ex. energirådgivning och ibland extra stöd i projektform.

Nackdelar med kombinationen

Det finns också utmaningar:

Nackdel	Förklaring
Högre investeringskostnad	Två system ska finansieras samtidigt
Låg solproduktion på vintern	När värmebehovet är som störst är solinstrålningen som lägst
Mer komplex anläggning	Fler komponenter och styrningar att hålla reda på

Så hanterar man vinterutmaningen

På vintern är värmebehovet högt, men solproduktionen låg. Möjliga åtgärder:

1. Något större solcellsanläggning – ger mer vår- och höstproduktion som över året väger upp vinterunderskottet.
2. Batterilager – kan jämna ut dygnsvariationer, men löser inte hela säsongsproblemet.
3. Smart styrning – flytta varmvattenproduktion och höjning av innetemperatur till timmar med sol.
4. Förnybar köpt el – resterande elbehov täcks med elavtal märkt med 100 % förnybar el eller ursprungsgarantier.

Dimensionering vid kombination

Tumregel för solcellsanläggning med värmepump:

Normal solcellsstorlek för huset + cirka 2–3 kWp extra för värmepumpens elanvändning

Beroende på värmepumpens effekt och husets energibehov kan man grovt räkna så här:

Värmepumpens värmeeffekt	Extra solcellseffekt
5 kW	+ ca 2 kWp
8 kW	+ ca 3 kWp
12 kW	+ ca 4–5 kWp

I Sverige begränsas storleken ofta praktiskt av:

• Tillgänglig takyta och taklutning
• Huvudsäkring och nätägarens regler för inmatning
• Ekonomisk avvägning mellan egenanvändning och försäljning av överskottsel

Exempelkonfiguration

Ett typiskt svenskt småhus kan till exempel se ut så här:

Komponent	Dimensionering
Boarea	150 m²
Värmepump	10 kW (luft-vatten eller bergvärme)
Solcellsanläggning	10 kWp (inklusive extra effekt för värmepumpen)
Batterilager	10 kWh (valfritt, för ökad egenanvändning)
Förväntad årlig självförsörjningsgrad	ca 60–70 % beroende på hushållsel och beteende

Energikrav och energideklaration i Sverige:

• Nya byggnader måste uppfylla Boverkets byggregler (BBR) avseende primärenergital, där värmepump och solceller kan vara avgörande för att klara kraven.
• Vid försäljning eller uthyrning av byggnader krävs energideklaration enligt lagen om energideklaration för byggnader. Deklarationen visar byggnadens energiklass (A–G) och tar hänsyn till uppvärmningssystemet.
• U-värden och klimatskärmens prestanda beräknas enligt europeiska standarder (t.ex. EN ISO 6946) som i Sverige tillämpas genom BBR och tillhörande handböcker.

Slutsats

Mer om värmepumpar

Den här artikeln är en del av vår serie om värmepumpar. Övriga delar:

Del	Fokus
Funktionssätt	Anti-kylskåpet: förstå grundprincipen
Komponenter	Värmeväxlare, kompressor, expansionsventil
Nyckeltal	COP, årsverkningsgrad och rätt dimensionering
Driftlägen	Monovalent, bivalent eller hybrid?
Typer & solceller	Den här artikeln

---

Relaterade ämnen

Värmepumpar kan kombineras mycket effektivt med solcellsanläggningar. Mer bakgrund hittar du här:

Solceller: Hur fungerar en solcell? · Uppbyggnad av en solcellsanläggning · Nyckeltals­glossarium

Energilager: Grunder i batteriteknik · Litium vs. bly · Hybridväxelriktare · AC/DC-systemtopologier

Powerstations: Teknikjämförelse · Powerstations för solceller förklarade · Marknadsanalys 2025

Källor

• Energimyndigheten: Värmepumpar
• Energimyndigheten: Solceller
• Boverket: Boverkets byggregler (BBR)
• Skatteverket: Skattereduktion för grön teknik
• Svensk Geoenergicentrum: Riktlinjer för bergvärme