Guide till användning av räknaren för heizlast och värmeenergibehov

Innehållsförteckning

1. Introduktion
2. Beräkningsgrunder
3. Steg‑för‑steg‑guide
4. Förstå resultaten
5. Dimensionering av radiatorer
6. Tips och best practice
7. Vanliga frågor
8. Bakgrundsinformation

---

Introduktion

1.1 Vad är heizlast?

Heizlast (värmeeffektbehov) är den värmeeffekt (i watt eller kilowatt) som ett värmesystem måste kunna leverera för att värma upp och hålla en byggnad vid önskad inomhustemperatur när det är dimensionerande utetemperatur (lägsta beräknade utetemperatur på orten).

Beräkning av heizlast är grundläggande för:

• Dimensionering av värmeproduktion (panna, värmepump, fjärrvärmecentral m.m.)
• Dimensionering av värmeavgivande ytor (radiatorer, golvvärme)
• Optimering av systemtemperaturer (fram-/returtemperatur)
• Effektivitetsanalyser och lönsamhetskalkyler

1.2 Normgrund: EN 12831-1 och svenska tillämpningar

Den här räknaren bygger på EN 12831-1 (Energiprestanda hos byggnader – Beräkning av dimensionerande värmeeffekt). Standarden anger ett standardiserat förfarande för att beräkna heizlast för bostadsbyggnader under stationära förhållanden (dimensioneringsfallet).

I Sverige används EN 12831-1 som teknisk grund i många projekteringar, men Boverkets byggregler (BBR) och tillhörande allmänna råd styr vilka inomhus- och utetemperaturer som ska användas i energiberäkningar. För U‑värdesberäkningar används den svenska tillämpningen av SS‑EN ISO 6946.

Viktigt: Heizlasten är inte detsamma som årsenergibehovet. Heizlast beskriver maximalt effektbehov vid extrem kyla, medan årsenergibehovet anger den totala energi som behövs under ett helt år.

---

Beräkningsgrunder

2.1 Total heizlast för ett rum

Rumsvärmeeffektbehovet Q̇_HL,R består av flera komponenter:

Q̇HL,R = Q̇T + Q̇V + Q̇RH

Där:

• Q̇_T = transmissionsförlust (värmeförlust genom byggnadsdelar)
• Q̇_V = ventilationsförlust (värmeförlust genom luftomsättning)
• Q̇_RH = återuppvärmnings­effekt (valfri, vid intermittent drift)

2.2 Transmissionsförlust (Q̇_T)

Transmissionsförlusten beskriver den värme som försvinner genom väggar, fönster, dörrar, golv och tak till kallare omgivning.

Formel för en enskild byggnadsdel:

Q̇T,byggdel = A · U · fT · (θi - θe)

Parametrar:

• A = byggdelsarea [m²]
• U = värmegenomgångskoefficient (U‑värde) [W/(m²·K)]
• f_T = korrigeringsfaktor beroende på angränsande utrymme [-]
• θ_i = önskad rumstemperatur [°C]
• θ_e = utetemperatur / temperatur i angränsande utrymme [°C]

Korrigeringsfaktorer (f_T)

Angränsande utrymme	Korrigeringsfaktor (fT)
Uteluft	1,0
Mark	0,5 - 0,6
Ouppvärmt utrymme (inom klimatskalet)	0,5
Uppvärmt utrymme (samma temperatur)	0,0

Tillägg för köldbryggor (ΔU)

Utöver byggdelens U‑värde beaktas ett tillägg för köldbryggor ΔU, som schablonmässigt täcker linjära och punktformiga köldbryggor (t.ex. balkonginfästningar, fönsternischer):

Ueff = U + ΔU

Standardvärde: ΔU = 0,10 W/(m²·K) för ytterdelar (f_T = 1,0)

Viktigt: För byggdelar med f_T = 0,0 (mot uppvärmt grannrum) används inget köldbryggetillägg, eftersom ingen värme strömmar ut ur klimatskalet.

2.3 Ventilationsförlust (Q̇_V)

Ventilationsförlusten uppstår när varm rumsluft byts ut mot kallare uteluft.

Formel:

Q̇V = V̇ · ρ · c · (θi - θe)

Förenklat:

Q̇V = V · n · 0,34 · (θi - θe)

Parametrar:

• V = rumsvolym [m³]
• n = luftomsättning [1/h] (typiskt 0,5 h⁻¹ för bostäder enligt god praxis)
• 0,34 = värmekapacitet för luft [Wh/(m³·K)]
• θ_i = önskad rumstemperatur [°C]
• θ_e = dimensionerande utetemperatur [°C]

Observera: Vid ventilationsaggregat med värmeåtervinning (FTX) kan den effektiva luftomsättningen för värmeförlust sättas lägre (t.ex. n = 0,3 h⁻¹ vid ca 60 % verkningsgrad).

2.4 Byggnadens heizlast (Q̇_HL,G)

Byggnadens heizlast är summan av alla rumseffektbehov plus ett påslag för dimensionering av värmesystemet:

Q̇HL,G = Σ Q̇HL,R + påslag

I många projekteringar används, i analogi med EN 12831-1, ett schablonpåslag på 100 % på ventilationsförlusterna:

Q̇HL,G = Σ Q̇T + 2 · Σ Q̇V

---

Steg‑för‑steg‑guide

3.1 Projektadministration

Skapa nytt projekt

Klicka på "Starta projekt" i välkomstvyn eller på "Nytt projekt" i åtgärdsfältet. En projektguide öppnas som leder dig genom alla nödvändiga inmatningar.

Ladda befintligt projekt 🆕

Du kan när som helst ladda ett befintligt projekt via en projektkod:

1. Klicka på "Ladda projekt"
2. Ange din 5‑teckens projektkod (t.ex. "ABC12")
3. Klicka på "Ladda"

Projektkoden visas när du skapar ett projekt och bör sparas för att kunna återuppta projektet senare.

Ångra ändringar 🆕

Räknaren sparar automatiskt en ändringshistorik. Via knappen "↶ Ångra" i projekthuvudet kan du ångra den senaste ändringen.

Som sparas:

• Ändringar i projektets grunddata
• Tillagda/borttagna rum
• Ändringar i byggnadsdelar och radiatorer
• Beräkningsresultat

3.2 Registrera grunddata för projektet

Plats och klimatdata

1. Ange adress: Gatuadress, nummer, postnummer och ort
2. Ladda klimatdata automatiskt: Räknaren hämtar automatiskt:
   • Dimensionerande utetemperatur (θ_e) baserat på geografiskt läge
   • Rekommenderad luftomsättning (n)

Byggnadsdata

• Byggår: Viktigt för val av typiska U‑värden ur byggdelskatalogen

  • före 1980
  • före 1995
  • 1995–2001
  • 2002–2008
  • 2009–2015
  • 2016–2020
  • från 2021

• Byggnadstyp: Enbostadshus, flerbostadshus, radhus m.m.

Inställningar för värmesystem

• Framledningstemperatur (θ_VL): Standard 55 °C

  • Lågtemperatursystem: 35–45 °C (golvvärme, stora radiatorer)
  • Medeltemperatursystem: 55–70 °C (standardradiatorer)
  • Högtemperatursystem: 75–90 °C (äldre radiatorer)

• Temperaturskillnad (ΔT, spridning): Standard 10 K

  • Skillnad mellan fram- och returtemperatur
  • Typiskt: 5–15 K

3.2 Alternativ A: Förenklad registrering (byggnadskubatur)

Den förenklade registreringen är idealisk för en- och tvåbostadshus. Guiden leder dig genom 5 steg:

Steg 1: Grunddata

• Antal fulla våningsplan: 1, 2 eller 3 plan
• Källare: Ja/Nej
  • Om ja: Källare uppvärmd (Ja/Nej)
• Inrett vindsplan: Ja/Nej

Steg 2: Geometri

Grundmått (ytter­mått i meter):

• Längd: Byggnadens längsta sida
• Bredd: Byggnadens kortaste sida
• Våningshöjd: Vanligen 2,5–2,75 m

Källare (om finns):

• Källarhöjd: Vanligen 2,0–2,4 m

Takform:

• Sadeltak
• Pulpettak
• Valmat tak
• Tält-/pyramidtak
• Platt tak

För sadel-/pulpettak:

• Taklutning [°]: Vanligen 35–45° (sadeltak), 5–20° (pulpettak)
• Kattvind/kniestock: Ja/Nej
  • Höjd på kniestock: Höjd på den lodräta väggen under taklutningen (vanligen 0,5–1,2 m)

Inrett vindsplan (om inrett):

• Med kallvind ovanför: Horisontellt bjälklag mot ouppvärmd vind
• Öppet till nock: Ingen horisontell vindbjälklag, taklutning hela vägen upp

Huvudorientering för längsta fasaden:

• N, NO, O, SO, S, SV, V, NV

Steg 3: Fönster

Total fönsterarea (ange ett av följande):

• Absolut fönsterarea [m²] ELLER
• Fönsterandel [%] (standard: 15 % av ytterfasad)

Fördelning av fönster mot väderstreck:

• Norr, Öster, Söder, Väster i procent (summan bör vara 100 %)
• Standard: 25 % per väderstreck (jämn fördelning)

Steg 4: Byggnadsdelar

Standardbyggnadsdelar ur katalogen: Räknaren väljer automatiskt typiska U‑värden baserat på byggår:

Byggnadsdel	Typiska U‑värden [W/(m²·K)]
Yttervägg	0,24 - 1,20 (beroende på byggår)
Fönster	0,95 - 2,80
Ytterdörr	1,80 - 3,00
Tak/översta bjälklag	0,14 - 1,00
Källartak	0,30 - 0,80
Platta på mark	0,30 - 0,80

Du kan justera U‑värdena vid behov, t.ex. utifrån energideklaration eller projekteringsunderlag.

Steg 5: Klart

Sammanfattning av alla inmatningar. Klicka på "Generera rum" för att skapa en automatisk rumsstruktur.

Vad genereras?

För varje våningsplan skapas ett representativt rum med alla relevanta byggnadsdelar:

• Källare (om finns och är uppvärmd):

  • Källarväggar mot mark
  • Källargolv
  • Solltemperatur: 15 °C

• Bottenvåning:

  • Ytterväggar (uppdelade på 4 väderstreck)
  • Fönster (fördelade enligt dina uppgifter)
  • Ytterdörrar (endast bottenvåning)
  • Golv: källartak eller platta på mark
  • Tak: mot uppvärmt övre plan, mot vindsplan eller mot ouppvärmd vind
  • Solltemperatur: 20 °C

• Övre plan (1:a, 2:a våningen):

  • Ytterväggar
  • Fönster
  • Golv: bjälklag mot uppvärmt underliggande plan (f_T = 0,0!)
  • Tak: mot uppvärmt plan ovanför eller mot vindsplan
  • Solltemperatur: 20 °C

• Vindsplan (om inrett):

  • Taklutningar (enligt takform)
  • Gavelväggar (vid sadeltak)
  • Kniestockväggar (om finns)
  • Takfönster (minst 1/8 av boarean)
  • Bjälklag mot kallvind (vid "med kallvind")
  • Golv mot uppvärmt plan under (f_T = 0,0!)
  • Solltemperatur: 20 °C

Viktiga noteringar:

• Nettomått invändigt: Räknaren använder automatiskt invändiga nettomått (ytter­mått minus 2 × 0,36 m väggtjocklek) för att få realistiska golvytor.
• Taklutningar: Beräknas geometriskt korrekt baserat på taklutning och kniestockhöjd.
• Avrundning av areor: Alla areor avrundas till 2 decimaler för bättre läsbarhet.

---

3.3 Alternativ B: Detaljerad rumsregistrering

För mer komplexa byggnader eller enskilda rum kan du definiera varje rum manuellt.

Lägg till rum

1. Klicka på "Lägg till rum"
2. Ange rumsdata:
   • Rumsnamn (t.ex. "Vardagsrum", "Sovrum 1")
   • Våningsplan: Källare, BV, ÖV eller vind
   • Solltemperatur [°C]: Önskad rumstemperatur (vanligen 20–24 °C för bostadsrum, 15–18 °C för biutrymmen)
   • Golvarea [m²]
   • Rumshöjd [m]

Ventilationskoncept per rum 🆕

För varje rum kan du ange ett individuellt ventilationskoncept:

Välj ventilationssätt:	Ventilationskoncept	Beskrivning	Typisk luftomsättning
Fönstervädring	Manuell vädring via fönster	0,5 h⁻¹
Mekanisk utan värmeåtervinning	Mekanisk från- eller tilluft utan värmeåtervinning	0,4–0,6 h⁻¹
Mekanisk med värmeåtervinning	FTX-system med värmeåtervinning	0,3–0,4 h⁻¹
Frånluftssystem	Endast frånluft (t.ex. i bad/WC)	0,5–1,0 h⁻¹

Inställbara parametrar:

• Luftomsättning [1/h]: Hur många gånger rumsvolymen byts per timme (standard: 0,5)
• Verkningsgrad värmeåtervinning [%]: Endast vid "Mekanisk med värmeåtervinning" – verkningsgrad för värmeåtervinning (vanligen 60–90 %)

Lägg till byggnadsdelar

För varje rum registrerar du byggnadsdelar (väggar, fönster, dörrar, golv, tak) var för sig:

Ytterväggar:

• Typ: T.ex. "Yttervägg standard", "Yttervägg före 1980"
• Area [m²]: Nettoväggyta (brutto minus fönster och dörrar)
• U‑värde [W/(m²·K)]: Ur katalog eller manuellt
• Korrigeringsfaktor: 1,0 (mot uteluft)
• Orientering: N, NO, O, SO, S, SV, V, NV

Fönster:

• Typ: T.ex. "3‑glasfönster", "Äldre fönster före 1995"
• Area [m²]: Håltagningsmått
• U‑värde [W/(m²·K)]
• Korrigeringsfaktor: 1,0
• Orientering: Enligt väderstreck

Ytterdörrar:

• Typ: T.ex. "Isolerad ytterdörr"
• Area [m²]: Vanligen ca 2,0 m² (1,0 × 2,0 m)
• U‑värde [W/(m²·K)]
• Korrigeringsfaktor: 1,0
• Orientering: Mot huvudentréfasad

Golv:

• Källartak (mot uppvärmd källare): f_T = 0,0
• Källartak (mot ouppvärmd källare): f_T = 0,5
• Platta på mark: f_T = 0,5–0,6
• Bjälklag (mellan uppvärmda plan): f_T = 0,0

Tak/bjälklag:

• Bjälklag (mot uppvärmt plan ovanför): f_T = 0,0
• Översta bjälklag (mot ouppvärmd vind): f_T = 0,5
• Taklutning (mot uteluft): f_T = 1,0

I guiden sätts detta automatiskt – byggnadsdelar mellan uppvärmda rum markeras som "mellan uppvärmda rum" och får f_T = 0,0.

---

3.4 Utföra beräkningen

När du har registrerat grunddata och antingen:

• Gått igenom guiden (Alternativ A) ELLER
• Lagt upp alla rum manuellt (Alternativ B)

klickar du på "Beräkna nu".

Räknaren utför då heizlastberäkningen enligt EN 12831‑1 för varje rum och för hela byggnaden.

---

Förstå och tolka resultaten

4.1 Resultatöversikt

Resultaten visas i fyra flikar:

Flik 1: Heizlast

Klimatdata

• Dimensionerande utetemperatur θ_e [°C]
• Rekommenderad luftomsättning n [1/h]

Heizlast

• Q̇_trans: Total transmissionsförlust [kW]
• Q̇_vent: Total ventilationsförlust [kW]
• Q̇_Heiz,R: Rumseffektbehov (summa av alla rum) [kW]
• Q̇_Heiz,G: Byggnadens heizlast enligt EN 12831‑1 [kW]

Flik 2: Årsprofil för värmeenergibehov 🆕

Den här fliken ger en omfattande analys av årsenergibehovet för uppvärmning baserat på timvisa väderdata från PVGIS-databasen (Typical Meteorological Year).

Beräkningsmetodik:

1. För varje timme under året (8 760 timmar) hämtas utetemperaturen från PVGIS‑TMY‑data
2. Om utetemperaturen ligger under värmegränstemperaturen beräknas timvis värmeeffektbehov:

   Q̇(h) = (Q̇trans + Q̇vent) · (θi - θe(h)) / (θi - θe,Norm)

3. Integrering över alla timmar med värmebehov ger totalt värmeenergibehov

Visade nyckeltal:

• Totalt värmeenergibehov [kWh/år]: Summan av alla timvisa värmebehov under året
• Elanvändning för värmepump [kWh/år]: Uppskattad elförbrukning vid JAZ 3,5 (luft/vatten‑värmepump)
• Antal uppvärmningstimmar per år [h]
• Maximalt timvis värmeeffektbehov [kW]
• Genomsnittlig effekt under uppvärmningstimmar [kW]
• Värmegränstemperatur [°C]: Utetemperatur där uppvärmning börjar (standard: 15 °C)

Månadsvis uppdelning: För varje månad visas:

• Uppvärmningstimmar
• Genomsnittlig utetemperatur
• Månadsvis värmeenergibehov [kWh]
• Maximal timvis effekt [kW]

Visualisering:

• Årsdiagram: Visar timvis värmebehov över året eller som månadsvis summering

Flik 3: Förslag till klimatskalsrenovering 🆕

Automatisk analys av optimeringspotential för energieffektiv renovering av klimatskalet.

Beräkningsgrund: Besparingarna beräknas med gradtalsmetoden (motsvarande svensk praxis för gradtimmar/grad­dagar):

Energibesparing [kWh/år] = A · (U_IST - U_MÅL) · gradtal · 0,024
Minskad heizlast [kW] = A · (U_IST - U_MÅL) · ΔT_Norm

Där:

• A = byggdelsarea [m²]
• U_IST = aktuellt U‑värde [W/(m²·K)]
• U_MÅL = mål‑U‑värde enligt moderna svenska renoveringsnivåer (jämför BBR:s råd) [W/(m²·K)]
• gradtal = summa av temperaturdifferenser under uppvärmningssäsongen [Kd]
• ΔT_Norm = dimensionerande temperaturskillnad (θ_i − θ_e,Norm) [K]

Typiska mål‑U‑värden vid renovering i Sverige (riktvärden):	Byggnadsdel	U‑värde MÅL [W/(m²·K)]
Yttervägg	ca 0,18–0,24
Tak	ca 0,10–0,13
Översta bjälklag mot kallvind	ca 0,10–0,13
Platta på mark	ca 0,15–0,25
Källartak	ca 0,20–0,25
Fönster (3‑glas)	ca 0,9–1,1
Ytterdörr	ca 1,0–1,5

Visas för varje byggdelskategori:

• Total area [m²]
• U‑värde IST (medel) [W/(m²·K)]
• U‑värde MÅL [W/(m²·K)]
• Energibesparing [kWh/år]
• Minskad heizlast [kW]

Noteringar till renoveringsförslagen:

• ✅ Mål‑U‑värden ligger i nivå med god svensk praxis och BBR:s råd vid energieffektiv renovering
• ✅ Besparingarna bygger på förenklad gradtalsmetod (riktvärden)
• ⚠️ Investeringskostnader och återbetalningstid ingår inte
• ⚠️ Prioritera åtgärder efter energibesparing (störst först)

Flik 4: Smart optimering av radiatorer 🆕

Den här fliken ger en intelligent analys av dina radiatorer och visar optimeringsmöjligheter för drift med värmepump.

Huvudfunktioner:

1. Optimering av framledningstemperatur

   • Beräkning av lägsta möjliga framledningstemperatur
   • Visning av möjlig temperatursänkning (i kelvin)
   • Energibesparing i procent och kWh/år

2. Alternativ med fläktkonvektorer

   • Aktiveras via kryssrutan "Tillåt fläktkonvektorer"
   • Möjliggör lägre framledningstemperaturer genom aktiv konvektion
   • Särskilt användbart där befintliga radiatorer är för små

3. Rum‑för‑rum‑analys

   • Översikt över alla rum med jämförelse Soll/Ist
   • Färgkodning: 🟢 Tillräckligt, 🟡 På gränsen, 🔴 Otillräckligt
   • Konkreta rekommendationer per rum:
     • Större radiator
     • Extra värmeyta (golvvärme)
     • Fläktkonvektor

Visade nyckeltal:

Nyckeltal	Beskrivning
Aktuell framledningstemp.	Din inställda framledningstemperatur
Möjlig framledningstemp.	Lägsta uppnåeliga framledningstemperatur
Energibesparing	Procentuell besparing vid lägre framledning
Årsenergibehov nu	Energibehov med aktuell framledningstemperatur
Årsenergibehov optimerat	Energibehov efter optimering

Rumsdetaljer

För varje rum visas:

• t_s: Solltemperatur [°C]
• ΔT: Temperaturdifferens (θ_i − θ_e) [K]
• Q̇_tr: Transmissionsförlust [kW]
• Q̇_v: Ventilationsförlust [kW]
• Q̇_R: Rumseffektbehov [kW]
• Soll: Nödvändig värmeeffekt från värmeavgivande ytor [kW]
• Ist: Faktiskt tillgänglig effekt från radiatorer [kW] (om definierade)
• Diff: Skillnad mellan Soll och Ist [kW]

Statusvisning:

• 🟢 Tillräckligt: Ist‑effekt ≥ Soll‑effekt
• 🔴 För låg: Ist‑effekt < Soll‑effekt (radiator underdimensionerad)

4.2 Optimal framledningstemperatur

Klicka på "Beräkna optimal framledningstemperatur" för att få fram den ideala systemtemperaturen.

Räknaren bestämmer den lägsta framledningstemperatur där alla rum når sin erforderliga effekt. Detta görs genom iterativ provning av olika framledningstemperaturer och beräkning av resulterande radiatoreffekt.

Resultat:

• Rekommenderad framledningstemperatur θ_VL [°C]
• Returtemperatur θ_RL [°C] (baserat på vald spridning)
• Kritiskt rum: Rummet med lägst täckningsgrad (dimensionerande)
• Rumsvis täckning: Tabell med Soll- och Ist‑effekter vid optimal framledningstemperatur

Tolkning:

• Låg framledningstemperatur (35–45 °C): Idealisk för värmepumpar, hög verkningsgrad (COP/SCOP)
• Medelhög framledningstemperatur (55–70 °C): Vanlig för radiatorsystem
• Hög framledningstemperatur (>70 °C): Tyder ofta på underdimensionerade radiatorer

4.3 PDF‑export 📄

Via knappen "Exportera fullständig PDF‑rapport" kan du skapa en utförlig rapport i PDF‑format.

PDF‑rapporten innehåller:

1. Sammanfattning (sida 1)

   • Projektdata (namn, adress, datum)
   • Klimatdata (dimensionerande utetemperatur, luftomsättning)
   • Byggnadsdata (netto­volym, uppvärmd area)
   • Heizlast (transmission, ventilation, rumseffekt, byggnadseffekt)
   • Systemdata (framledningstemperatur, spridning)

2. Detaljerad rumsredovisning (1 sida per rum)

   • Rumsdata (solltemperatur, volym, area)
   • Transmissionsförluster per byggnadsdel med alla parametrar:
     • Kategori, typ, area, U‑värde, köldbryggetillägg, ΔT, värmeförlust
   • Ventilationsförluster (infiltration, mekanisk ventilation, överströmning)
   • Rumseffektbehov och erforderlig radiatoreffekt
   • Radiatortabell (om definierad) med Soll/Ist‑jämförelse

3. Årsprofil för värmeenergibehov (1 sida)

   • KPI‑översikt:
     • Totalt värmeenergibehov [kWh/år]
     • Uppvärmningstimmar per år
     • Värmegränstemperatur
     • Maximal effekt [kW]
   • Månadsvis tabell:
     • Månad, uppvärmningstimmar, medeltemperatur, energibehov, maxeffekt
   • Förklaringsruta: Skillnad mellan heizlast och energibehov

4. Förslag till klimatskalsrenovering (1 sida)

   • Översikt över besparingspotential:
     • Total energibesparing [kWh/år]
     • Total minskning av heizlast [kW]
     • Dimensionerande utetemperatur, gradtal
   • Tabell med optimeringspotential:
     • Byggdelskategori, area, U‑värde IST, U‑värde MÅL, besparing, ΔQ
   • Noteringar om mål‑U‑värden och beräkningsmetod

5. Ansvarsfriskrivning (sista sidan)

   • Hänvisning till EN 12831‑1 som beräkningsgrund
   • Friskrivning kring avvikelser och ansvar
   • Rekommendation om kontroll av fackkunnig projektör
   • Skapandedatum och projektkod

Format och layout:

• A4 stående
• Överskådliga tabeller med färgkodning
• Professionell layout med sidhuvud och sidnummer
• Alla värden med korrekta enheter
• Fullt flerspråkig (språk följer användargränssnittet)

4.4 Detaljerade resultat

Klicka på "Detaljerad vy" för en fullständig uppdelning:

Byggnadsdata

• Nettovolym (luftvolym) [m³]
• Uppvärmd netto­golvarea [m²]

Värmeförluster per kategori

Transmission:

• mot uteluft [W]
• mot mark [W]
• mot ouppvärmda utrymmen [W]
• Summa [W]

Ventilation:

• Summa [W]

Heizlast

• Rumseffektbehov (summa) [W]
• Byggnadens heizlast enligt EN 12831‑1 [W]

Detaljerad rumsuppdelning

För varje rum:

• Transmissionsförluster per byggnadsdel (väggar, fönster, dörrar, golv, tak)
• Ventilationsförlust
• Radiatorer (om definierade):
  • Typ, mått
  • Normeffekt vid 75/65/20
  • Exponent n
  • Beräknad Ist‑effekt

PDF‑export

Klicka på "Exportera PDF" för att ladda ner en fullständig beräkningsrapport som PDF.

---

Dimensionering av radiatorer

5.1 Beräkna radiatoreffekt

Räknaren använder exponentialformeln enligt EN 442 för att beräkna radiatoreffekten:

Φ = Φn · (Δθm / Δθn)^n

Parametrar:

• Φ = faktisk effekt vid aktuella driftstemperaturer [W]
• Φ_n = normeffekt vid 75/65/20 [W]
• Δθ_m = medeltemperaturöverskott vid driftstemperaturer [K]
• Δθ_n = medeltemperaturöverskott vid normförhållanden (50 K)
• n = radiatorexponent (vanligen 1,25–1,35)

Medeltemperaturöverskott

Δθm = ((θVL + θRL) / 2) - θi

• θ_VL = framledningstemperatur [°C]
• θ_RL = returtemperatur [°C]
• θ_i = rumstemperatur [°C]

Exempel:

• Framledning: 55 °C
• Retur: 45 °C (spridning 10 K)
• Rumstemperatur: 20 °C

Δθm = ((55 + 45) / 2) - 20 = 50 - 20 = 30 K

Vid normförhållanden (75/65/20):

Δθn = ((75 + 65) / 2) - 20 = 70 - 20 = 50 K

Om normeffekt Φ_n = 1 000 W och exponent n = 1,3:

Φ = 1000 · (30 / 50)^1,3 = 1000 · 0,6^1,3 ≈ 508 W

5.2 Lägg till radiatorer

I rumsvyn kan du definiera radiatorer:

1. Välj radiatortyp: Ur katalog eller manuellt

2. Ange mått:

   • Längd [mm]
   • Höjd [mm]
   • Typ (t.ex. K21, K22, K33 för panelradiatorer)

3. Normeffekt hämtas automatiskt ur katalogen (vid 75/65/20)

4. Exponent n (vanligen 1,3)

5. Klicka på "Beräkna effekt" för att få Ist‑effekten vid din framledningstemperatur

5.3 Radiatortyper

Panelradiatorer:

• K10 / K11: 1 panel, 0–1 konvektionsplåtar
• K20 / K21 / K22: 2 paneler, 0–2 konvektionsplåtar
• K30 / K33: 3 paneler, 3 konvektionsplåtar

Tumregel: Fler paneler och konvektionsplåtar = högre effekt vid samma mått, men också högre vattenflöde.

---

Tips och best practice

6.1 Realistiska indata

• Använd invändiga nettomått vid manuell registrering (inte ytter­mått)
• Ta hänsyn till fönster- och dörrareor: Dra av dessa från väggarean
• Rimlighetskontroll: Jämför beräknad uppvärmd nettoarea med faktisk boarea

6.2 Välj U‑värden realistiskt

De automatiskt valda U‑värdena bygger på typiska konstruktioner. Om du har bättre information (t.ex. från energideklaration, projekteringshandlingar eller renoveringsdokumentation):

• Använd faktiska U‑värden
• Vid renovering: Ange U‑värden för de renoverade byggnadsdelarna

6.3 Sätt korrigeringsfaktorer rätt

Vanliga fel:

• ❌ Bjälklag mellan uppvärmda plan med f_T = 1,0 (ger dubbelräknad värmeförlust)
• ❌ Källartak mot uppvärmd källare med f_T = 0,5

Korrekt:

• ✅ Bjälklag BV–ÖV: f_T = 0,0 (båda rummen uppvärmda)
• ✅ Källartak mot uppvärmd källare: f_T = 0,0
• ✅ Översta bjälklag mot ouppvärmd vind: f_T = 0,5
• ✅ Ytterväggar: f_T = 1,0

6.4 Luftomsättning

Byggnadstyp/standard	Luftomsättning n [1/h]
Äldre hus (orenoverat)	0,7 – 1,0
Normal standard (BBR‑nivå)	ca 0,5
Mycket tät / passivhus	0,3 – 0,4
Med FTX (≈60 % värmeåtervinning)	ca 0,3
Med FTX (≈80 % värmeåtervinning)	ca 0,2

6.5 Optimering för värmepumpar

För effektiv drift med värmepump bör du:

1. Eftersträva låg framledningstemperatur (helst ≤45 °C för hög SCOP)
2. Använda stora värmeavgivande ytor (golvvärme, väggvärme)
3. För radiatorer: dimensionera generöst (1,5–2 × normeffekt)
4. Beräkna optimal framledningstemperatur och kontrollera om den är tillräckligt låg

---

Vanliga frågor (FAQ)

Varför är byggnadens heizlast högre än summan av rumseffektbehoven?

Byggnadens heizlast (Q̇_HL,G) innehåller ett påslag (ofta 100 % på ventilationsförlusterna) för att täcka uppvärmningsförlopp och systemförluster. Formeln är:

Q̇HL,G = Σ Q̇trans + 2 · Σ Q̇vent

Detta följer beräkningsprincipen i EN 12831‑1.

Vilken dimensionerande utetemperatur är korrekt?

Dimensionerande utetemperatur beror på ort. Räknaren bestämmer den automatiskt, men värdena kan avvika från de som används i svenska projekteringar.

För projekteringsnära beräkningar i Sverige kan du:

• Utgå från dimensionerande utetemperaturer som används i lokala VVS‑underlag
• Använda klimatdata från energiberäkningar enligt BBR eller från SMHI

Varför visar bjälklag mellan uppvärmda rum värmeförluster?

Det beror på ett inmatningsfel. Sätt korrigeringsfaktorn för byggnadsdelar mellan uppvärmda rum till f_T = 0,0. Då uppstår ingen värmeförlust ut ur klimatskalet.

I guiden skapas dessa byggnadsdelar automatiskt med f_T = 0,0 och benämns "bjälklag mellan uppvärmda rum" respektive "golv mellan uppvärmda rum".

Hur dimensionerar jag radiatorer för värmepumpsdrift?

För värmepumpar med framledningstemperatur 35–45 °C bör radiatorer dimensioneras betydligt större än vid 75/65/20:

• Faktor 1,5–2,0 jämfört med normeffekt
• Använd funktionen "Optimal framledningstemperatur" för att se vilken systemtemperatur som krävs
• Alternativt: komplettera med golvvärme eller väggvärme

Kan jag exportera beräkningen som PDF?

Ja, klicka i "Detaljerad vy" på "Exportera PDF". PDF:en innehåller alla indata, beräkningsresultat och en rumsvis uppdelning.

---

Bakgrundsinformation

8.1 Skillnad: heizlast vs. värmeenergibehov

Heizlast	Värmeenergibehov
Effekt [kW]	Energi [kWh/år]
Maximal värmeeffekt vid dimensionerande temperatur	Årsvis värmeenergibehov
Stationärt (worst‑case)	Dynamiskt över uppvärmningssäsongen
För dimensionering av värmeproducent	För energibalans och förbrukningsprognos
Enligt EN 12831‑1	Enligt energiberäkningsstandarder (t.ex. SS‑EN ISO 13790/BBR‑metodik)

Exempel:

• Heizlast: 8 kW (vid −12 °C utetemperatur)
• Årsenergibehov: 15 000 kWh/år

Effekten 8 kW behövs bara under få, mycket kalla timmar. Genomsnittlig effekt under uppvärmningssäsongen är betydligt lägre.

8.2 Historisk utveckling av U‑värden

Period	Yttervägg [W/(m²·K)]	Fönster [W/(m²·K)]	Tak [W/(m²·K)]
före 1980	1,0 – 1,5	2,5 – 3,5	0,8 – 1,2
1980–1995	0,6 – 1,0	2,0 – 3,0	0,4 – 0,8
1995–2001	0,5 – 0,7	1,5 – 2,0	0,3 – 0,4
2002–2008	0,35 – 0,5	1,3 – 1,7	0,22 – 0,3
2009–2015	0,24 – 0,35	1,1 – 1,4	0,18 – 0,24
2016–2020	0,24 – 0,28	0,95 – 1,3	0,18 – 0,20
från 2021	0,20 – 0,24	0,90 – 1,1	0,14 – 0,18

(Värdena är typiska intervall och kan jämföras med nivåer i olika versioner av BBR.)

8.3 Typiska solltemperaturer

Rumstyp	Solltemperatur θi [°C]
Vardagsrum	20 – 22
Sovrum	16 – 18
Barnrum	20 – 22
Badrum	22 – 24
Kök	18 – 20
Hall	15 – 18
Källare (uppvärmd)	12 – 15
Förråd	12 – 15

---

9. Vidare läsning och svenska regler

Normer och regelverk

• EN 12831‑1: Energiprestanda hos byggnader – Beräkning av dimensionerande värmeeffekt
• SS‑EN ISO 6946: Byggnadskomponenter och byggnader – Värmemotstånd och värmegenomgångskoefficient – Beräkningsmetod (svensk tillämpning för U‑värden)
• EN 442: Radiatorer och konvektorer – Effekt och märkning
• Boverkets byggregler (BBR): Gällande svenska krav på energihushållning och U‑värden
• Energideklaration: Obligatorisk energiprestandadeklaration enligt svensk lag, med energiklass A–G

Svenska stöd och incitament (översikt)

I Sverige finns återkommande statliga stöd för energieffektivisering, bl.a.:

• Grönt avdrag (skattereduktion för grön teknik):
  Skattereduktion för installation av solceller, lagring av egenproducerad el och laddningspunkt för elfordon. Gäller inte direkt för värmepumpar eller isolering, men kan kombineras med andra åtgärder.

• Stöd till energieffektivisering i småhus (tidsbegränsade program):
  Regeringen har vid flera tillfällen infört stöd för t.ex. fönsterbyte, tilläggsisolering och byte till effektivare värmesystem. Kontrollera aktuella program hos Boverket och Energimyndigheten.

• Lokala/kommunala stöd:
  Vissa kommuner och regioner erbjuder egna bidrag eller rådgivning för energieffektivisering, t.ex. vid byte till värmepump eller förbättrad isolering.

Energimärkning och energideklaration i Sverige

• Energimärkning av värmepumpar, pannor och värmesystem följer EU:s energimärkningsförordningar (A–G‑skala).
• Energideklaration för byggnader är obligatorisk vid försäljning och uthyrning av de flesta byggnader.
  Deklarationen utförs av certifierad energiexpert och innehåller:
  • Byggnadens energiprestanda (kWh/m² Atemp och år)
  • Energiklass (A–G)
  • Rekommenderade åtgärder för energieffektivisering

Vidare länkar

• Boverket – BBR och energihushållning
• Energimyndigheten – Energieffektivisering i byggnader
• Skatteverket – Skattereduktion för grön teknik

---

Senast uppdaterad: december 2025