Värmepumpen är installerad, den går – och sedan då? Många husägare i Sverige litar på fabriksinställningarna eller installatörens första igångkörning och rör inte systemet efter det. Det är ett misstag: Värmepumpens verkningsgrad beror i hög grad på hur väl den är anpassad till just ditt hus. Och den anpassningen är ingen engångsåtgärd, utan en process som sträcker sig över en till två uppvärmningssäsonger.

Den här artikeln vänder sig till dig som vill få ut mer av din värmepump – utan dyra konsulter, med enkla medel och lite tålamod. Vi går igenom de viktigaste inställningarna, avlivar några seglivade myter (till exempel om individuell rumsreglering) och ger en konkret plan för systematisk optimering, anpassad till svenska byggnader, regler och energipriser.

---

Varför optimering är avgörande

Installatörens första inställning är bara en startpunkt. Erfarenheten visar: Anläggningar som systematiskt optimeras under en till två uppvärmningssäsonger når 15–25 % bättre verkningsgrad än system som lämnas orörda efter installation.

Skälet är enkelt: Varje byggnad beter sig olika. Isoleringsnivå, väderstreck, användarbeteende och till och med möblering påverkar värmebehovet. Dessa faktorer kan ingen installatör ta fullt hänsyn till vid första igångkörningen – de visar sig först i verklig drift.

Vad är realistiskt att uppnå?

Utgångsläge	Efter optimering	Besparing
JAZ/SCOP 3,0 (fabriksinställning)	JAZ/SCOP 3,8–4,2	ca 2.000–4.000 kr/år
JAZ/SCOP 3,5 (bra första inställning)	JAZ/SCOP 4,2–4,5	ca 1.000–2.000 kr/år

Beloppen är typiska för ett elpris runt 1,5–2,0 kr/kWh och en årlig elförbrukning för värmepumpen på 4.000–6.000 kWh.

Optimering av en värmepump är en iterativ process. Du observerar, justerar, observerar igen – och närmar dig stegvis ett optimum. Den här artikeln visar hur du gör det systematiskt.

---

Värmekurvan – Den enskilt viktigaste inställningen

Värmekurvan (värmekurva/karaktäristik) är den i särklass viktigaste parametern för effektiv drift av en värmepump. Den bestämmer vilken framledningstemperatur värmepumpen levererar vid en viss utomhustemperatur.

Principen

Grundidén är enkel: Ju kallare det är ute, desto varmare måste radiator- eller golvvärmen vara. Värmekurvan definierar sambandet.

Två parametrar bestämmer kurvan:

Parameter	Funktion	Effekt
Lutning (kurvlutning)	Hur starkt framledningstemperaturen reagerar på ändringar i utetemperaturen	Påverkar beteendet vid kyla
Förskjutning (parallellförskjutning/nivå)	På vilken grundnivå kurvan ligger	Påverkar grundtemperaturen i huset

Typiska startvärden

Beroende på värmesystem och hustyp gäller olika riktvärden:

Värmesystem	Lutning	Nivå	Typisk framledningstemperatur
Golvvärme nyare småhus	0,3–0,5	2–4	28–35 °C
Golvvärme i äldre hus	0,5–0,8	4–6	32–40 °C
Lågtemperaturradiatorer	0,8–1,0	–	40–50 °C
Äldre radiatorer (högtemp)	1,0–1,5	–	50–60 °C

Praktisk diagnos

Observera huset under flera dagar vid olika utomhustemperaturer:

Symptom	Orsak	Åtgärd
Ständigt för kallt inne	Grundnivån för låg	Höj parallellförskjutningen (+1 till +2)
Ständigt för varmt inne	Grundnivån för hög	Sänk parallellförskjutningen (−1 till −2)
Bara kallt vid minusgrader	Lutningen för låg	Öka lutningen (+0,1 till +0,2)
För varmt vid plusgrader, ok vid kyla	Lutningen för hög	Minska lutningen (−0,1 till −0,2)
Kallt på morgonen, varmt på eftermiddagen	Värmekurvan reagerar för långsamt / tidkanaler olämpliga	Justera ev. tidprogram och nattsänkning

Justering i praktiken

Steg 1: Dokumentera utgångsläget
Notera nuvarande inställningar och uppmätt rumstemperatur vid olika utetemperaturer.

Steg 2: Gör små ändringar
Ändra alltid bara en parameter åt gången och i små steg:

• Parallellförskjutning: max ±1 per justering
• Lutning: max ±0,1 per justering

Steg 3: Observera
Vänta minst 3–5 dagar innan nästa ändring. Byggnaden behöver tid för att reagera.

Steg 4: Dokumentera och upprepa
För en enkel logg. Efter en uppvärmningssäsong har du värdefulla data för finjustering.

---

Varför rumstermostater ofta är dåliga för värmepumpar

I traditionella värmesystem är rumstermostater självklara. För värmepumpar kan de däremot försämra verkningsgraden avsevärt.

Problemet: Taktning

Värmepumpar styrs i regel via returtemperaturen. När rumstermostater stänger enskilda slingor eller radiatorer minskar flödet i systemet. Följden:

1. Returtemperaturen stiger snabbare än väntat
2. Värmepumpen stannar (trots att huset fortfarande behöver värme)
3. Efter kort tid startar den igen
4. Cykeln upprepas – systemet taktar

Konsekvenserna

Problem	Effekt
Låg verkningsgrad vid start	Under de första 3–5 minuterna ligger COP ofta bara på 1,5–2,5 i stället för 4+
Ökat slitage	Kompressorn slits av täta start/stopp
Kortare livslängd	Från 20–25 år ned mot 8–12 år vid kraftig taktning
Högre elkostnad	Upp till ca 15–20 % förlust i JAZ/SCOP på grund av taktning

Bättre strategi: Jämn inomhustemperatur

I stället för att reglera enskilda rum med termostater bör du styra hela husets temperatur via värmekurvan:

1. Öppna termostatventilerna helt i referensrummet (vardagsrum eller det rum ni vistas mest i)
2. Ställ in värmekurvan så att detta rum håller önskad temperatur
3. Justera andra rum endast vid stora avvikelser via ventilerna (t.ex. gästrum som ska vara permanent svalare)

Tankefelet ”spara energi genom att stänga rum”

Många tror att de sparar energi genom att hålla oanvända rum kalla. Med värmepump stämmer det ofta dåligt:

• Uppvärmning av ett nedkylt rum kräver hög framledningstemperatur
• Hög framledningstemperatur ger låg COP
• Merförbrukningen vid uppvärmning äter ofta upp ”besparingen”

Bättre: En jämn, något lägre temperatur i hela huset (t.ex. 20 °C överallt i stället för 22 °C i vardagsrum och 16 °C i sovrum).

---

Hydraulisk injustering – gör det själv för golvvärme

Hydraulisk injustering (hydraulisk balansering) ser till att varje slinga får precis den vattenmängd den behöver. Utan injustering går vattnet helst genom kortaste slingorna – vissa rum blir för varma, andra för kalla.

Varför extra viktigt med värmepump?

Värmepumpar arbetar med låga framledningstemperaturer och små temperaturskillnader (ΔT). Ojämna flöden ger därför större effektförluster än i äldre högtemperatursystem.

I Sverige är hydraulisk injustering inte alltid uttryckligen lagkrav i småhus, men:

• Boverkets byggregler (BBR) kräver att värmesystem ska utformas energieffektivt
• Vid installation av värmepump och energieffektiviseringsåtgärder som får stöd via t.ex. Grön teknik‑avdraget eller kommunala program rekommenderas injustering starkt och kan vara villkor för stöd i vissa lokala program

Besparingspotential: Omkring 10–15 % energibesparing första året efter korrekt injustering är realistiskt.

Returtemperaturmetoden (DIY)

Den här metoden kräver inga avancerade beräkningar och fungerar med enkla hjälpmedel.

Du behöver:

• IR‑termometer (ca 300–600 kr) eller påstickstermometrar
• Dokumentation över slingorna om den finns
• Tålamod och tid (en helg)

Förberedelser:

1. Öppna alla slingor helt vid fördelaren
2. Ställ alla rumstermostater på max (om de finns)
3. Ställ värmepumpen på en konstant, något högre framledningstemperatur (t.ex. 40 °C)
4. Låt systemet gå minst 2 timmar

Genomförande:

Steg	Åtgärd	Syfte
1	Mät returtemperaturen på varje slinga vid fördelaren	Kartlägga nuläget
2	Beräkna medelvärdet av alla returtemperaturer	Bestämma måltemperatur
3	Stryp slingor med för hög returtemperatur	Jämnare fördelning
4	Vänta 1 timme och mät igen	Kontrollera effekt
5	Upprepa steg 3–4 tills alla slingor ligger inom ±1 °C från medelvärdet	Injustering klar

Tolka mätvärdena:

Mätresultat	Tolkning	Åtgärd
Retur klart varmare än medel	För stort flöde	Stryp ventilen (¼ varv)
Retur klart kallare än medel	För litet flöde	Öppna ventilen mer
Retur nära medel	Bra	Låt vara

Alternativ: Beräkna flöden

Om du känner till varje rums värmebehov (t.ex. från en energiberäkning enligt SS‑EN 12831‑1, den svenska tillämpningen av EN 12831 för dimensionerande värmeeffekt) kan du räkna fram flödena:

Formel:

Flöde (l/min) = Effektbehov (W) / (1,16 × ΔT (K) × 60)

Exempel: Rum 20 m², 50 W/m², ΔT 8 K

• Effektbehov: 20 × 50 = 1.000 W
• Flöde: 1.000 / (1,16 × 8 × 60) = 1,8 l/min

Dessa värden kan du ställa in direkt på fördelare med flödesmätare.

Kostnader i jämförelse

Variant	Kostnad	Tidsåtgång
DIY (returmetoden)	ca 300–600 kr (termometer)	4–8 timmar
DIY (med nya RTL-/förinställbara ventiler)	ca 1.500–3.000 kr	6–10 timmar
Fackman	ca 6.000–10.000 kr	–

---

Bivalenspunkt och hybridsystem

I hybridsystem (värmepump + elpanna, fjärrvärme eller biobränsle) eller bivalent drift är bivalenspunkten en viktig inställning.

Vad är bivalenspunkten?

Bivalenspunkten är den utomhustemperatur där värmepumpens värmeeffekt precis motsvarar byggnadens värmebehov. Under denna temperatur måste den andra värmekällan stötta eller ta över.

Typiska värden i Sverige: −2 °C till −10 °C (beroende på värmepump, hus och klimatzon)

Termisk vs ekonomisk bivalenspunkt

Det finns två sätt att se på bivalenspunkten:

Perspektiv	Definition	Typiskt intervall
Termisk	Temperatur där VP‑effekt = värmebehov	−5 till −15 °C
Ekonomisk	Temperatur där värmepumpen blir dyrare att köra än alternativet	ca −2 till −8 °C

Beräkna ekonomisk bivalenspunkt

Värmepumpen är ekonomisk så länge dess COP ligger över ett gräns‑COP:

Formel:

Gräns-COP = Elpris / (Alternativ energipris / Verkningsgrad)

Exempel med elpanna:

• Elpris: 1,80 kr/kWh
• Elpanna: 100 % verkningsgrad

Gräns‑COP = 1,80 / (1,80 / 1,0) = 1,0
Värmepumpen är alltså nästan alltid billigare än elpannan så länge den fungerar.

Exempel med fjärrvärme:

• Elpris: 1,80 kr/kWh
• Fjärrvärmepris: 0,90 kr/kWh
• ”Verkningsgrad” fjärrvärme: 100 %

Gräns‑COP = 1,80 / (0,90 / 1,0) = 2,0

Så länge värmepumpen har COP över 2,0 är den billigare än fjärrvärmen. Vid vilken utetemperatur detta inte längre gäller beror på värmepumpens typ och dimensionering.

Praktiska rekommendationer för hybridsystem

Situation	Rekommenderad bivalenspunkt
Välisolerat småhus, modern VP	−5 till −10 °C
Äldre hus med högre effektbehov	−2 till −5 °C
Rörligt elpris / timpris	Använd automatisk styrning som optimerar mot pris

---

Optimering av tappvarmvatten

Tappvarmvatten står i många svenska hushåll för 15–25 % av värmepumpens elförbrukning. I välisolerade hus kan andelen stiga till 40–50 % av värmebehovet. Här finns betydande optimeringspotential.

Temperaturdilemmat

Temperatur	Verkningsgrad	Legionellarisken
45–48 °C	Mycket bra (liten COP‑förlust)	Förhöjd
50–52 °C	Bra	Låg
55–60 °C	Måttlig (stor COP‑förlust)	Mycket låg

Rekommenderade inställningar i svenska småhus

För en- och tvåbostadshus med relativt korta tappvattenledningar:

1. Normal beredartemperatur: 48–50 °C
2. Veckovis legionellacykel: En gång per vecka uppvärmning till 60–64 °C i minst 30 minuter
3. Laddningstider: Ladda varmvatten när elen är billig (timpris) eller när solceller ger överskott – ofta mitt på dagen

Effekt: Cirka 15–20 % lägre elförbrukning för varmvatten jämfört med konstant 55 °C.

Optimera laddningsdifferensen (ΔT)

Laddningsdifferensen beskriver temperaturskillnaden i beredaren när varmvattenladdningen startar:

Inställning	Fördel	Nackdel
Låg ΔT (4–6 K)	Längre gångtider, högre COP	Fler starter/laddningar
Hög ΔT (10–12 K)	Färre starter	Kräver högre framledningstemp, sämre COP

Rekommendation: En ΔT på 6–8 K ger oftast bäst kompromiss.

---

Säsongsvis optimering – tvåårsplanen

Optimering av en värmepump är ingen engångsåtgärd. Först efter en eller två hela uppvärmningssäsonger är systemet verkligen anpassat till byggnaden.

Varför tar det så lång tid?

1. Byggfukt: Nya eller nyligen renoverade hus kan behöva 2–3 år för att torka ut helt. Under tiden minskar värmebehovet.

2. Säsongsvariation: En meningsfull JAZ/SCOP kan först bedömas efter en hel uppvärmningssäsong. Milda vintrar ger missvisande bild.

3. Lärkurva: Du behöver lära känna hur just ditt hus beter sig vid olika utomhustemperaturer.

Bästa tidpunkter för justeringar

Årstid	Utetemperatur	Typ av justering
Vår/höst	5–15 °C	Parallellförskjutning (nivå)
Vinter	under 0 °C	Lutning
Sommar	–	Tappvarmvatteninställningar, utvärdering

10‑procentsregeln

Ändra aldrig inställningar med mer än 10 % av ursprungsvärdet åt gången. Vid lutning 0,5 motsvarar det max ±0,05 per justering.

---

Konkreta optimeringsplanen

Fas 1: Första uppvärmningssäsongen (månad 1–6)

Period	Åtgärd	Förväntat resultat
Vecka 1–2	Dokumentera nuläget: inställningar, rumstemperaturer, elförbrukning	Referens för jämförelse
Vecka 3–4	Kontrollera/genomför hydraulisk injustering	Jämnare värmefördelning
Vecka 5–8	Justera värmekurvan under mellan­säsong (nivå)	Komfort utan övertemperatur
Vecka 9–16	Vid kyla: kontrollera och ev. justera lutningen	Tillräcklig värme även vid sträng kyla
Vecka 17–20	Optimera tappvarmvatteninställningar	Legionellasäkert med högsta möjliga verkningsgrad
Vecka 21–24	Första sammanställning, notera problem	Åtgärdslista till nästa säsong

Fas 2: Sommar (månad 7–9)

• Endast varmvattenläge att observera
• Analysera logg från första säsongen
• Skriv ned förbättringsidéer till nästa säsong
• Finjustera ev. injustering (rum som varit för varma/kalla)

Fas 3: Andra uppvärmningssäsongen (månad 10–18)

Period	Åtgärd	Förväntat resultat
Vecka 1–4	Återanvänd inställningar från föregående år, observera	Bättre start än första året
Vecka 5–12	Finjustera vid olika utetemperaturer	Plocka de sista procenten
Vecka 13–20	Fortsatt uppföljning	Stabil, optimerad JAZ/SCOP
Vecka 21–24	Slutlig utvärdering, jämför med föregående år	Optimeringen i princip klar

Fas 4: Långsiktig drift

Efter optimeringsfasen:

• Månatligen: Läs av JAZ/SCOP (el- och värmemängdsmätare)
• Årligen: Kontrollera att inställningarna fortfarande är rimliga
• Vid ändringar: Efter fönsterbyte, tilläggsisolering eller ombyggnad – justera värmekurvan

---

Uppföljning och resultatkontroll

Utan mätning ingen optimering. Du behöver data för att se om åtgärderna fungerar.

Utrustning du behöver

Komponent	Syfte	Kostnad
Värmemängdsmätare	Mäter producerad värmeenergi	Ofta inbyggd i moderna VP
Elmätare	Mäter värmepumpens elförbrukning	500–1.000 kr (separat mätare)
Termometrar	Rumstemp, fram-/returtemp	300–600 kr
Dokumentation	Enkel tabell eller app	Gratis

Beräkna JAZ/SCOP

Årsverkningsgraden (JAZ/SCOP) är den viktigaste indikatorn:

JAZ/SCOP = Värmemängd (kWh) / Elförbrukning (kWh)

Exempel:

• Värmemängd: 12.500 kWh
• Elförbrukning: 3.200 kWh
• JAZ/SCOP = 12.500 / 3.200 = 3,9

Bedöma JAZ/SCOP i svenska småhus

JAZ/SCOP	Bedömning	Rekommendation
> 4,5	Mycket effektivt	Behåll inställningarna
4,0–4,5	Effektivt	Bra, ev. små förbättringar kvar
3,5–4,0	Acceptabelt	Potential finns, se över värmekurvan
3,0–3,5	Förbättringsbehov	Systematisk analys och optimering
< 3,0	Problematiskt	Ta hjälp av fackman/energikonsult

---

Fler optimeringstips

Nätägarens styrning och effekttariffer

I Sverige kan elnätsbolag och elhandelsbolag erbjuda effektstyrning eller smart styrning av värmepumpar. Till skillnad från äldre tyska ”EVU‑spärrar” handlar det ofta om:

• Effekttariffer: Högre nätavgift vid hög maxeffekt – jämn drift av värmepumpen minskar kostnaden
• Flexavtal / smart styrning: Värmepumpen styrs mot låga timpriser

Ställ in värmepumpen så att den:

• Kan gå längre pass vid låga elpriser
• Inte behöver extremt hög framledningstemp efter längre stopp

Nattsänkning – bra eller dåligt?

Hustyp	Rekommendation	Skäl
Nyare, välisolerat (BBR‑nivå, energiklass A–B)	Ingen eller max 1–2 °C sänkning	Återuppvärmning kostar mer än det sparar
Normalisolerat äldre hus	2 °C sänkning	Viss besparing möjlig
Dåligt isolerat hus	3–4 °C sänkning	Märkbar besparing (3–8 %)

Viktigt: Med golvvärme är nattsänkning oftast inte meningsfull på grund av trögheten.

Optimera temperaturskillnaden (ΔT) i värmesystemet

Spredden (ΔT) mellan fram- och returtemperatur påverkar gångtiderna:

ΔT	Fördel	Nackdel
Låg (4–5 K)	Högre flöde, jämnare värme	Högre pumpeffekt
Hög (8–10 K)	Längre gångtider, färre starter	Ojämnare värmefördelning

Standardvärden:

• Golvvärme: 5–7 K
• Radiatorer: 7–10 K

---

Vanliga misstag att undvika

Misstag	Följd	Lösning
För hög värmekurva	Onödigt hög framledning, låg COP	Sänk stegvis
Aggressiv individuell rumsreglering	Taktning, slitage	Öppna termostater, styr via värmekurva
Ingen hydraulisk injustering	Ojämn värme, hög returtemp	Gör DIY‑injustering eller anlita fackman
För hög VV‑temperatur	Låg COP vid VV‑produktion	48–50 °C + veckovis legionellacykel
Ingen loggning	Omöjligt att se förbättringar	Notera mätvärden varje månad

---

Svenska regler, standarder och stöd – kort översikt

För att sätta optimeringen i ett svenskt sammanhang är det bra att känna till de viktigaste regelverken och stöden.

Byggnormer och standarder

• Boverkets byggregler (BBR) styr energihushållning i nya och ombyggda byggnader. Krav anges i primärenergi (kWh/m² Atemp och år) med olika nivåer beroende på klimatzon och byggnadstyp.
• Heatelast/effektbehov: I Sverige används SS‑EN 12831‑1 (”Värmesystem i byggnader – Metod för beräkning av dimensionerande värmeeffekt”) som motsvarighet till DIN EN 12831.
• U‑värdesberäkning: Motsvarigheten till EN ISO 6946 är SS‑EN ISO 6946, som används i svenska energiberäkningar.
• Värmepumpars prestanda:
  • SS‑EN 14825 (säsongsprestanda, SCOP)
  • SS‑EN 14511 (provning och märkning av luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning)
    Dessa fyller i praktiken samma funktion som tyska VDI 4650/4645 när det gäller prestandadeklaration.

Byggnaders energiregler och energideklaration

• BBR kapitel 9 ställer krav på byggnadens specifika energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning.
• Energideklaration:
  • Krävs för de flesta byggnader vid försäljning, uthyrning och för flerbostadshus vart tionde år.
  • Utförs av certifierad energiexpert enligt lagen om energideklaration för byggnader.
  • Byggnaden får en energiklass A–G, där A är bäst.

Isolering och U‑värden

BBR anger inte enskilda U‑värdeskrav för alla komponenter, utan krav på byggnadens totala energiprestanda. I praktiken används dock riktvärden, t.ex.:

• Ytterväggar nybyggnad: ofta U ≈ 0,18–0,22 W/m²K
• Tak: ofta U ≈ 0,10–0,13 W/m²K
• Fönster: ofta U ≤ 1,1–1,2 W/m²K

Lägre U‑värden (bättre isolering) gör det lättare att köra värmepumpen med låga framledningstemperaturer och därmed högre SCOP.

Stöd och ekonomiska incitament (läget 2025/2026)

Stödsystem ändras ofta – kontrollera alltid aktuella villkor hos Skatteverket, Energimyndigheten och din kommun. I skrivande stund är följande centrala:

• Skattereduktion för grön teknik

  • Gäller installation av solceller, lagring av egenproducerad el och laddboxar.
  • För solceller: skattereduktion på 20 % av material- och arbetskostnad (takbelopp per person och år).
  • För batterilagring och laddbox: upp till 50 %.
  • För värmepumpar finns inte längre ett generellt statligt investeringsstöd, men energieffektivisering kan ibland kombineras med andra åtgärder (t.ex. solceller).

• ROT‑avdrag

  • Kan användas för arbetskostnaden vid installation eller utbyte av värmepump, isoleringsåtgärder m.m.
  • Ger upp till 30 % skattereduktion på arbetskostnaden inom ett årligt tak för hushållet.

• Kommunala och regionala stöd

  • Vissa kommuner/regioner erbjuder extra stöd eller rådgivning för energieffektivisering, t.ex. byte till värmepump, tilläggsisolering eller fönsterbyte.
  • Kontakta kommunens energi- och klimatrådgivning för aktuella program.

• Energikartläggningscheckar för företag

  • För större fastighetsägare och företag finns stöd via Energimyndigheten för energikartläggningar, vilket kan omfatta optimering av värmepumpar.

---

Slutsats

Den tid du lägger på optimering lönar sig: En helg för hydraulisk injustering och återkommande små justeringar av värmekurvan är ofta skillnaden mellan en medioker och en mycket effektiv anläggning.

---

Kompletta artikelserien om värmepumpar

1. Värmepump: Den kompletta guiden 2026 – Överblick
2. ”Omvänd kylskåp”: Hur fungerar en värmepump? – Fysikalisk grund
3. Komponenterna: Värmeväxlare, kompressor och expansionsventil – Komponenter i detalj
4. Nyckeltal och dimensionering av värmepumpar – COP, JAZ, SCOP
5. Driftlägen: Monovalent, bivalent och hybrid – Driftlägen förklarade
6. Värmepumpstyper och drömteamet med solceller – Typer & kombination med PV
7. SCOP förklarat: Den säsongsbundna verkningsgraden – Bedöma effektivitet rätt
8. Ställa in värmepumpen rätt: Den praktiska guiden – Du är här

---

Källor

• Energimyndigheten: Värmepumpar – råd och fakta
• Boverket: Boverkets byggregler, BBR – energihushållning
• Folkhälsomyndigheten: Legionella – förebyggande åtgärder
• Skatteverket: Skattereduktion för grön teknik
• Energimyndigheten: Energideklaration för byggnader
• SS‑EN 12831‑1: Värmesystem i byggnader – Metod för beräkning av dimensionerande värmeeffekt
• SS‑EN ISO 6946: Byggnadskomponenter och byggnader – Värmemotstånd och värmegenomgångskoefficient – Beräkningsmetod
• SS‑EN 14825: Luftkonditioneringsapparater, vätske-/luftkylare och värmepumpar – Provning och klassificering vid dellast

---

Beräkna värmeeffektbehov (”värmebehov/Heizlast”)

För optimal dimensionering och inställning av din värmepump behöver du känna till byggnadens värmeeffektbehov. Använd vår kostnadsfria kalkylator:

→ Till värmeeffektkalkylatorn