Värmepumpar har på kort tid blivit den dominerande uppvärmningstekniken i Norden. I Sverige installeras värmepumpar i en stor andel av alla nya småhus, och många befintliga olja- och gaspannor har redan ersatts av bergvärme, luft-vatten- och frånluftsvärmepumpar. Globalt nådde värmepumpsmarknaden 2024 en omsättning på omkring 70 miljarder US-dollar.

Utvecklingen drivs av flera faktorer: stigande priser på fossila bränslen, skärpta klimatmål, ökat miljömedvetande och olika ekonomiska incitament. Samtidigt har den tekniska utvecklingen gjort värmepumpar effektivare, tystare och mer driftsäkra.

Den här guiden för 2026 förklarar funktionsprincipen, jämför olika typer av värmepumpar, går igenom aktuella kostnader och svenska stöd samt ger vägledning för korrekt dimensionering. Du hittar också hänvisningar till våra fördjupande artiklar om enskilda delämnen.

---

Vad är en värmepump?

En värmepump är en maskin som transporterar värme från en lägre till en högre temperaturnivå. Principen är densamma som i ett kylskåp – men med omvänt syfte: kylskåpet tar värme från insidan och avger den till rummet, medan värmepumpen tar värme från omgivningen (luft, mark, vatten eller frånluft) och avger den till husets värmesystem.

Kretsloppet i fyra faser

Värmepumpens köldmediekrets består av fyra på varandra följande faser:

Fas	Komponent	Förlopp	Aggregationstillstånd
1	Förångare	Tar upp värme från omgivningen	Vätska → Gas
2	Kompressor	Höjer tryck och temperatur	Gas (het)
3	Kondensor	Avger värme till värmesystemet	Gas → Vätska
4	Expansionsventil	Sänker tryck och temperatur	Vätska (kall)

Köldmediet cirkulerar kontinuerligt i detta slutna system. Det tar upp värme vid låg temperatur och avger den vid högre temperatur. Kompressorn är den enda komponent som förbrukar elenergi.

En mer detaljerad genomgång av de fysikaliska grunderna finns i artikeln Den omvända kylen: Hur fungerar en värmepump?.

---

Komponenterna i överblick

Alla värmepumpar är uppbyggda av samma grundkomponenter som samverkar i ett slutet kretslopp:

Komponent	Funktion	Egenskaper
Förångare	Tar upp värme från omgivningen	Värmeväxlare med stor yta
Kompressor	Komprimerar köldmediet	Elmotor, största elförbrukaren
Kondensor	Avger värme till värmesystemet	Kompakt värmeväxlare
Expansionsventil	Sänker tryck och temperatur	Stryporgan, normalt underhållsfritt
Köldmedium	Transporterar värmen	Förångas vid låg temperatur

Köldmedier i förändring

Traditionella köldmedier som R410A har högt globalt uppvärmningspotential (GWP). Moderna värmepumpar använder i allt större utsträckning R290 (propan) med ett GWP på endast 3 (jämfört med 2088 för R410A). R290 är brännbart, vilket innebär begränsade fyllnadsmängder och krav på säkerhetsavstånd och korrekt installation.

Mer om de enskilda komponenterna finns i artikeln Komponenterna: värmeväxlare, kompressor och expansionsventil.

---

Typer av värmepumpar – jämförelse

Värmepumpar klassificeras efter värmekälla och vilket medium som används i värmesystemet. De vanligaste typerna för bostadshus i Sverige är:

Luft-vatten-värmepump

Luft-vatten-värmepumpen tar värme ur uteluften och överför den till husets vattenburna värmesystem. Den är mycket vanlig i svenska småhus, särskilt där bergvärme inte är möjlig eller lönsam.

Fördelar:

• Lägre installationskostnad än bergvärme
• Ingen borrning krävs
• Flexibel placering (ute- eller innemodul)
• Relativt snabb installation

Nackdelar:

• Lägre verkningsgrad vid låga utetemperaturer
• Ljud från utedelen
• Högre driftskostnad än bergvärme vid samma förutsättningar

Sole-vatten-värmepump (bergvärme/markvärme)

Sole-vatten-värmepumpen utnyttjar den relativt konstanta temperaturen i berg eller mark. Värmen tas upp via borrhål (bergvärme) eller markkollektor (horisontell slang).

Fördelar:

• Högst årsverkningsgrad (stabila källtemperaturer)
• Tyst drift (ingen bullrande utedel)
• Kan ge passiv kyla sommartid
• Lägst driftskostnader över året

Nackdelar:

• Högre investeringskostnad (borrning/markarbeten)
• Kräver anmälan och i vissa fall tillstånd hos kommunen
• Markkollektor kräver relativt stor tomtyta
• Längre planerings- och genomförandetid

Luft-luft-värmepump

Luft-luft-värmepumpen värmer direkt inomhusluften utan vattenburet system. Den är vanlig som komplementvärme i eluppvärmda hus och fritidshus i Sverige.

Fördelar:

• Kan både värma och kyla
• Låg investeringskostnad
• Snabb installation och snabb temperaturrespons

Nackdelar:

• Producerar inte tappvarmvatten
• Kräver innedel(ar) och luftflöden i rummen
• Lägre årsverkningsgrad än vattenburna system
• Mindre lämplig som enda värmekälla i större hus

Jämförelsetabell för värmepumpstyper

Kriterium	Luft-vatten	Sole-vatten (berg/mark)	Luft-luft
Investering	ca 120.000–220.000 kr	ca 180.000–350.000 kr	ca 25.000–60.000 kr
Årsverkningsgrad (JAZ)	3,0–4,0	4,0–5,0	2,5–3,5
Platsbehov	Litet	Större (borrning/markyta)	Mycket litet
Tillstånd/anmälan	Oftast endast bygganmälan vid buller	Kommunal anmälan för energibrunn	Normalt inget
Tappvarmvatten	Ja	Ja	Nej
Kylning	Möjlig (aktiv)	Passiv/aktiv möjlig	Ja
Ljud	Utedel hörs	Mycket tyst	Innedel hörs
Lämplig för	Nybyggnad och befintliga hus	Nybyggnad och befintliga hus med tomt	Kompletteringsvärme, fritidshus

Mer om olika typer och kombination med solceller finns i artikeln Värmepumpstyper och dreamteamet med solceller.

---

Nyckeltal: COP, JAZ, SCOP

Värmepumpens effektivitet beskrivs med flera nyckeltal. För att kunna jämföra produkter och bedöma lönsamhet behöver du förstå dessa värden.

COP – Coefficient of Performance

COP är ett momentant värde som mäts under standardiserade laboratorieförhållanden (t.ex. A2/W35 = 2 °C uteluft, 35 °C framledning).

Beräkning:

COP = värmeeffekt (kW) ÷ eleffekt (kW)

En COP på 4 betyder att 1 kW el ger 4 kW värme vid just dessa driftförhållanden.

SCOP – Seasonal Coefficient of Performance

SCOP tar hänsyn till flera driftpunkter över en hel uppvärmningssäsong och är mer representativt än COP. SCOP bestäms enligt EN 14825 och anges på EU:s energimärkning för värmepumpar.

JAZ – årsverkningsgrad

JAZ (Jahresarbeitszahl) motsvarar den verkliga årsverkningsgraden för en installerad värmepump. Den omfattar alla driftförhållanden, dellast och hjälpel.

Beräkning (allmänt):

JAZ = producerad värme (kWh/år) ÷ använd el (kWh/år)

I Sverige används ofta årsverkningsgrad eller SCOP i energiberäkningar enligt Boverkets byggregler (BBR) och standarden SS-EN 14825.

Bedömning av JAZ

JAZ	Bedömning	Typisk tillämpning
< 3,0	Otillräcklig	Äldre anläggningar, ogynnsamma förutsättningar
3,0–3,5	Acceptabel	Äldre hus med hög framledningstemp
3,5–4,0	Bra	Standardnybyggnad eller välisolerat befintligt hus
> 4,0	Mycket bra	Nybyggnad med golvvärme, bergvärme

Mer om nyckeltal och dimensionering finns i artikeln Nyckeltal och dimensionering av värmepumpar.

---

Välja rätt storlek

Korrekt dimensionering är avgörande för både effektivitet och komfort. En för stor värmepump startar och stoppar ofta (taktar), vilket ökar slitaget och sänker årsverkningsgraden.

Effektbehov (värmeförlust) som grund

Effektbehovet anger hur mycket värmeeffekt som krävs vid dimensionerande utetemperatur. I Sverige beräknas detta normalt enligt SS‑EN 12831 (svensk tillämpning av EN 12831) och används i projektering enligt BBR.

Typiska schablonvärden för specifikt effektbehov:

Byggnadstyp	Specifikt effektbehov
Passivhus	10–20 W/m²
Nytt småhus enligt BBR 29 (ca 2025)	30–45 W/m²
Småhus byggt 1990–2010, viss isolering	45–60 W/m²
Småhus byggt 1975–1990	60–80 W/m²
Äldre hus före 1975, delvis renoverat	80–120 W/m²
Orenoverat äldre hus före 1960	120–180 W/m²

Tumregel för effektbehov

Effektbehov (kW) = boyta (m²) × specifikt värde (W/m²) ÷ 1000

Exempel: Ett nytt småhus på 150 m² med 45 W/m²:

150 × 45 ÷ 1000 = 6,75 kW effektbehov

Tillägg för tappvarmvatten

För tappvarmvatten läggs ett schablontillägg:

• Normalvilla: ca +0,25 kW per person
• Om separat varmvattenvärmepump används: inget tillägg

Fullständigt exempel:

• 150 m² nybyggt småhus: 6,75 kW
• 4 personer: +1,0 kW
• Totalt: 7,75 kW → välj värmepump runt 8 kW

För en mer exakt beräkning kan du använda vår effektbehovskalkylator.

---

Driftsätt

Beroende på byggnad och krav kan olika driftsätt användas.

Monovalent drift

Värmepumpen täcker hela värmebehovet själv. Detta är oftast det mest effektiva driftsättet.

Förutsättningar:

• Välisolerad byggnad (nybyggnad eller renoverad)
• Lågtemperatursystem (max ca 55 °C framledning)
• Värmepump dimensionerad efter effektbehovet

Bivalent drift

Värmepumpen arbetar tillsammans med en andra värmekälla. Under en viss utetemperatur (bivalenspunkt) kopplas tillsatsvärme in.

Varianter:

Variant	Beskrivning
Bivalent-parallell	Värmepump och tillsatsvärme arbetar samtidigt
Bivalent-alternativ	Under bivalenspunkten värmer endast tillsatsvärmen
Bivalent-delparallell	Kombination av båda strategierna

Hybridlösning

Ett hybridsystem kombinerar värmepump med t.ex. befintlig panna (olja, gas, pellets) eller fjärrvärme. Styrningen väljer automatiskt det mest ekonomiska driftsättet utifrån energipriser och temperatur.

Vägledning:

Situation	Rekommenderat driftsätt
Nybyggt hus med golvvärme	Monovalent
Renoverat småhus med låg framledningstemp	Monovalent
Äldre hus med radiatorer, ca 60 °C	Bivalent eller hybrid
Äldre hus utan planerad renovering	Hybridlösning

Mer om driftsätt finns i artikeln Driftsätt: monovalent, bivalent och hybrid.

---

Kostnader och lönsamhet

Kostnaderna för en värmepump består av investering, installation och löpande drift.

Investeringskostnader (inkl. installation)

Värmepumpstyp	Kostnad (indikativt)	Kommentar
Luft-vatten	ca 120.000–220.000 kr	Beroende på effekt, fabrikat och husets system
Sole-vatten (bergvärme)	ca 180.000–350.000 kr	Inkl. borrning (ca 300–500 kr/m, lokala variationer)
Sole-vatten (markkollektor)	ca 160.000–280.000 kr	Inkl. markarbeten
Vatten-vatten	ca 180.000–320.000 kr	Kräver två brunnar och goda grundvattenförhållanden

Beräkna driftskostnad

De årliga elkostnaderna kan uppskattas med:

Elkostnad = värmebehov (kWh/år) ÷ JAZ × elpris (kr/kWh)

Exempel:

• Värmebehov: 15.000 kWh/år
• JAZ: 4,0
• Elpris (inkl. nät, skatt, moms): 1,50 kr/kWh

Elkostnad = 15.000 ÷ 4,0 × 1,50 ≈ 5.625 kr/år

Jämförelse mellan uppvärmningssystem

Nyckeltal	Värmepump	Gas/olja (panna)	Direktel
Energipris (exempel)	1,50 kr/kWh el	1,40 kr/kWh bränsle	1,50 kr/kWh el
Verkningsgrad/JAZ	4,0	0,85–0,95	1,0
Effektiv kostnad	0,38 kr/kWh	ca 1,50–1,65 kr/kWh	1,50 kr/kWh
Vid 15.000 kWh/år	ca 5.625 kr/år	ca 22.500 kr/år	ca 22.500 kr/år

Med en JAZ på 4,0 ger värmepumpen klart lägst driftskostnad, trots att elpriset per kWh är högre än priset per kWh energi i bränslet.

Stöd och ekonomiska incitament i Sverige

I Sverige finns flera stöd och skatteincitament som kan förbättra lönsamheten:

Åtgärd	Stödform	Huvuddrag (2025/2026, ungefärliga)
Installation av värmepump i småhus	Grönt teknik-avdrag (skattereduktion)	Upp till 50 % av arbetskostnaden för installation av vissa energieffektiviseringsåtgärder. Gäller arbete, inte material.
Energieffektivisering i småhus (t.ex. isolering, fönsterbyte, värmesystembyte)	Statligt stöd via Skatteverket/Boverket (program ändras över tid)	Olika tidsbegränsade stöd kan finnas, t.ex. för energieffektivisering i småhus med el- eller gasvärme. Kontrollera aktuella villkor hos Boverket och Skatteverket.
Solceller	Grönt teknik-avdrag	Skattereduktion upp till 20 % av kostnaden för material och arbete (taket för avdraget per person och år gäller samlat för grönt teknik).
Energilagring (batteri)	Grönt teknik-avdrag	Skattereduktion upp till 50 % av kostnaden för material och arbete.

---

Värmepump i äldre hus

Att installera värmepump i befintliga hus är fullt möjligt, men kräver mer noggrann planering än i nybyggnad.

Utmaningar

• Hög framledningstemperatur: Äldre radiatorer kräver ofta 60–70 °C vid kallt väder.
• Bristfällig isolering: Högt effektbehov kräver större värmepump och ger lägre JAZ.
• Platsbrist: Placering av utedel eller borrigg kan vara svår i tätbebyggda områden.

Lösningar

Åtgärd	Effekt
Tilläggsisolering (fasad, vind/tak)	Minskar effekt- och energibehov med 30–50 %
Fönsterbyte eller tätning	Minskar värmeförluster och drag
Lågtemperaturradiatorer	Möjliggör framledning runt 45–50 °C
Golvvärme (helt eller delvis)	Sänker nödvändig framledningstemperatur
Hybridlösning (värmepump + befintlig panna)	Värmepumpen tar baslast, panna tar toppar

Realistiska JAZ-värden i äldre hus

Byggnadsskick	Framledningstemp	Förväntad JAZ
Orenoverat, gamla radiatorer	60–70 °C	2,5–3,0
Delvis renoverat	50–55 °C	3,0–3,5
Renoverat, nya radiatorer	45–50 °C	3,5–4,0
Renoverat, golvvärme	35–40 °C	4,0–4,5

---

Dreamteamet: värmepump + solceller

Kombinationen av värmepump och solcellsanläggning är särskilt intressant i Sverige med relativt höga elpriser. Den egenproducerade solelen driver värmepumpen, vilket sänker driftskostnaderna och förbättrar klimatprestandan.

Synergier

• Ökad egenanvändning: Överskottsel från solcellerna kan användas av värmepumpen.
• Lägre elkostnad: Egenproducerad el ersätter köpt el från nätet.
• Låg klimatpåverkan: Förnybar el ger i praktiken mycket låga CO₂-utsläpp.
• Ökad robusthet: Mindre känslighet för elprisvariationer.

Rekommenderad dimensionering

Komponent	Dimensionering	Exempel (150 m² småhus)
Värmepump	Efter effektbehov	ca 8 kW
Solcellsanläggning	Normal storlek + 2–3 kWp	ca 10 kWp
Batterilager	Valfritt, 8–12 kWh	ca 10 kWh

Exempelberäkning

Utgångsläge:

• 150 m² nybyggt småhus, 4 personer
• 8 kW värmepump, JAZ 4,0
• Värmebehov: 15.000 kWh/år → el till värmepump: 3.750 kWh/år
• Hushållsel: 4.000 kWh/år
• Totalt elbehov: 7.750 kWh/år

Med 10 kWp solceller och 10 kWh batteri:

• Årsproduktion: ca 10.000 kWh/år (sydläge, gynnsamma förhållanden)
• Egenanvändning: ca 5.000 kWh/år (50 %)
• Självförsörjningsgrad: ca 65 %
• Nätköpt el: endast ca 2.750 kWh/år
• Besparing: i storleksordningen 10.000–15.000 kr/år beroende på elpris och ersättning för överskottsel

Mer om kombinationen finns i artikeln Värmepumpstyper och dreamteamet med solceller.

---

För- och nackdelar i överblick

Fördelar

Fördel	Förklaring
Hög effektivitet	JAZ 3–5: 1 kWh el ger 3–5 kWh värme
Miljömässigt fördelaktig	Inga direkta utsläpp på plats, mycket låga CO₂-utsläpp med nordisk elmix eller egen solel
Låga driftskostnader	Vid god JAZ klart billigare än gas, olja och direktel
Lång livslängd	15–25 år, relativt lite underhåll
Inget bränslelager	Ingen oljetank eller pelletsförråd, ingen gasanslutning
Möjlighet till kyla	Många modeller kan även kyla sommartid
Ekonomiska incitament	Skattereduktion för grönt teknik och ibland särskilda stödprogram

Nackdelar

Nackdel	Förklaring
Högre investering	ca 120.000–350.000 kr beroende på typ
Beroende av el	Vid strömavbrott krävs reservvärme
Lägre verkningsgrad vid kyla	Luft-vatten tappar effekt och JAZ vid sträng kyla
Ljud	Utedel (luft-vatten) och innedel (luft-luft) kan upplevas störande om de placeras fel
Kräver låg framledningstemp	Inte optimalt för alla befintliga radiatorsystem
Kräver projektering	Noggrann dimensionering och systemlösning är avgörande

---

Vanliga frågor (FAQ)

Lönar sig en värmepump i ett äldre hus?

Ja, under rätt förutsättningar. Avgörande är möjlig framledningstemperatur och husets effekt- och energibehov. Kan du komma ned mot 50–55 °C framledning vid dimensionerande kyla och nå en JAZ på minst runt 3,0 är värmepump ofta ekonomiskt rimlig. I hus med mycket höga temperaturkrav kan en hybridlösning (värmepump + befintlig panna) vara bättre.

Hur mycket låter en värmepump?

Moderna luft-vatten-värmepumpar har ljudeffektnivåer kring 35–55 dB(A) vid nominell drift. Som jämförelse ligger ett kylskåp runt 40 dB(A) och normal samtalston runt 60 dB(A). I Sverige finns riktvärden för buller vid tomtgräns och fasad; placera därför utedelen med hänsyn till grannar och sovrum.

Hur länge håller en värmepump?

Med regelbunden service ligger livslängden normalt på 15–25 år. Kompressorn är den mest utsatta komponenten. Frekvent start/stopp (taktning) förkortar livslängden, vilket är ytterligare ett skäl att dimensionera rätt och använda tillräckligt stora vattenvolymer eller bufferttank vid behov.

Vilken framledningstemperatur är optimal?

Ju lägre, desto bättre verkningsgrad. Riktvärden:

• Golvvärme: ca 30–35 °C
• Lågtemperaturradiatorer: ca 45–50 °C
• Konventionella radiatorer: ca 55–60 °C

Varje sänkning med ca 5 °C kan förbättra JAZ med ungefär 0,3–0,5.

Kan en värmepump även kyla?

Ja, många värmepumpar kan köras reversibelt och ge kyla. Luft-vatten-värmepumpar erbjuder aktiv kyla via fläktkonvektorer eller golvkyla (med begränsningar p.g.a. kondensrisk), medan bergvärmesystem ofta kan ge passiv kyla genom att utnyttja den kalla marktemperaturen. Kylkapaciteten är dock begränsad jämfört med rena komfortkylanläggningar.

---

Svenska regler, energikrav och märkning – översikt

I Sverige regleras byggnaders energiprestanda och installation av värmepumpar främst genom:

• Boverkets byggregler (BBR) – anger krav på byggnaders energiprestanda (kWh/m² Atemp och år), U‑värden för klimatskärm m.m.
• Plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF) – ramar för bygglov/anmälan, inklusive energibrunnar.
• SS‑EN 12831 – svensk tillämpning för beräkning av värmeeffektbehov.
• SS‑EN ISO 6946 – används för beräkning av U‑värden för byggnadsdelar.
• SS‑EN 14825 och SS‑EN 14511 – provning och prestandadeklaration av värmepumpar (COP, SCOP m.m.).

Energideklaration och energiklass

Alla nya byggnader och de flesta befintliga byggnader som säljs eller hyrs ut ska ha energideklaration enligt svensk lag. Deklarationen utförs av certifierad energiexpert och innehåller:

• Byggnadens energiprestanda (kWh/m² Atemp och år)
• Energiklass A–G
• Rekommenderade åtgärder för att minska energianvändningen

Energiklassen baseras på jämförelse med referensvärden i BBR. En effektiv värmepump kan kraftigt förbättra energiklassen.

---

Slutsats

Valet av rätt värmepumpstyp beror på byggnad, tomt och budget. Luft-vatten-värmepumpar ger ofta den bästa kompromissen mellan investering och effektivitet, medan bergvärme ger högst årsverkningsgrad där borrning är möjlig. Med rätt dimensionering, anpassat värmesystem och utnyttjande av svenska skatteavdrag och stöd kan värmepumpen bli en långsiktigt mycket lönsam investering.

---

Kompletta artikelserien ”Värmepumpar”

1. Värmepump: Den kompletta guiden – du är här
2. Den omvända kylen: Hur fungerar en värmepump? – fysikaliska grunder
3. Komponenterna: värmeväxlare, kompressor och expansionsventil – komponenter i detalj
4. Nyckeltal och dimensionering av värmepumpar – COP, JAZ, SCOP
5. Driftsätt: monovalent, bivalent och hybrid – olika driftsätt förklarade
6. Värmepumpstyper och dreamteamet med solceller – typer & kombination med solceller

---

Källor

• Boverket: Boverkets byggregler (BBR) – avsnitt om energihushållning
• Boverket: Regler om energideklaration av byggnader
• Skatteverket: Skattereduktion för grön teknik (solceller, lagring, laddning)
• Energimyndigheten: Statistik och vägledningar om värmepumpar
• SS‑EN 12831: Värmeeffektbehov i byggnader
• SS‑EN ISO 6946: Byggnadskomponenter och byggnader – Värmemotstånd och värmegenomgångskoefficient
• SS‑EN 14511 och SS‑EN 14825: Provning och prestandadeklaration av värmepumpar
• Mordor Intelligence: Heat Pumps Market Report

---

Beräkna din JAZ

Med vår kostnadsfria värmepumpskalkylator kan du uppskatta årsverkningsgraden för din värmepump – inklusive driftskostnader och klimatpåverkan.

→ Till värmepumpskalkylatorn