Inledning: Hitta rätt värmepump

Nu är det dags – en värmepump ska installeras. Frågan är bara: Vilken?

För att kunna jämföra värmepumpar och välja rätt storlek finns det ett antal viktiga nyckeltal. I den här artikeln går vi igenom de mest relevanta värdena och ger praktiska tumregler för dimensionering – anpassade till svenska förhållanden.

De viktigaste nyckeltalen

COP – Coefficient of Performance

Definition: Förhållandet mellan avgiven värmeeffekt och tillförd eleffekt – mätt under standardiserade laboratorieförhållanden.

Formel: COP = Värmeeffekt (kW) / Eleffekt (kW)

Betydelsen av olika COP-värden kan illustreras så här:

COP	Betydelse
3,0	1 kW el ger 3 kW värme
4,0	1 kW el ger 4 kW värme
5,0	1 kW el ger 5 kW värme

Riktvärde: Ett COP på över 4 räknas som bra, över 5 som mycket bra.

Viktigt: COP mäts i laboratorium och är bara ett ögonblicksvärde. Den verkliga effektiviteten i vardagen kan avvika tydligt!

SCOP – Seasonal Coefficient of Performance

Definition: Den säsongsbaserade COP – ett viktat medelvärde över en typisk uppvärmningssäsong.

SCOP tar hänsyn till:

• Varierande utomhustemperaturer
• Olika driftlägen
• Mer realistiska användningsförhållanden

Fördel: Mer verklighetsnära än COP, eftersom flera driftförhållanden vägs in.

I Sverige används SCOP bland annat i EU:s energimärkning för värmepumpar. Värdena baseras på standardiserade klimatprofiler (kallt, medel, varmt klimat). För svenska förhållanden är profilen för kallt klimat mest relevant.

JAZ – årsverkningsgrad (årsarbetsfaktor)

Definition: Den faktiska effektiviteten för en värmepump under ett helt år – uppmätt i verklig drift.

I tyskspråkig litteratur kallas detta ofta JAZ (Jahresarbeitszahl). På svenska talar man vanligtvis om årsverkningsgrad eller årsarbetsfaktor.

Formel:
JAZ = Producerad värme (kWh/år) / Förbrukad el (kWh/år)

Beroende på uppnådd JAZ kan anläggningens effektivitet bedömas:

JAZ	Bedömning
< 3,0	Behov av förbättring
3,0–3,5	Acceptabel
3,5–4,0	Bra
> 4,0	Mycket bra

Skillnaden mot COP/SCOP:

• COP/SCOP är tillverkaruppgifter under definierade standardförhållanden
• JAZ är det faktiska värdet för just din anläggning i ditt hus

Andra viktiga nyckeltal

Förutom COP och JAZ finns fler nyckeltal som är viktiga vid val av värmepump:

Nyckeltal	Betydelse
Värmeeffekt (kW)	Maximal avgiven värmeeffekt
Framledningstemperatur	Temperatur på värmevattnet till radiatorer/golv (optimalt ca 35–50 °C)
Returtemperatur	Temperatur på vattnet som går tillbaka till värmepumpen
GWP	Global Warming Potential för köldmediet
Ljudeffektnivå (dB)	Ljudnivå från utedelen

Framledning och returtemperatur

Framledningstemperatur: Temperaturen på värmevattnet som skickas ut till värmesystemet.

Den nödvändiga framledningstemperaturen beror på vilken typ av värmesystem huset har:

Värmesystem	Typisk framledningstemperatur
Golvvärme	30–40 °C
Lågtemperaturradiatorer	45–55 °C
Äldre radiatorer	60–70 °C

Viktigt: Ju lägre framledningstemperatur, desto effektivare arbetar värmepumpen!

Varför? Vid höga framledningstemperaturer måste kompressorn arbeta hårdare, vilket sänker verkningsgraden och ökar elförbrukningen.

I svenska nybyggda hus enligt dagens Boverkets byggregler (BBR) dimensioneras värmesystem ofta för låga framledningstemperaturer (t.ex. 35–45 °C) just för att passa värmepumpar.

GWP – Global Warming Potential

Klimatpåverkan från det köldmedium som används i värmepumpen:

Olika köldmedier har mycket olika klimatpåverkan:

Köldmedium	GWP	Bedömning
R290 (propan)	3	Mycket bra
R32	675	Medel
R410A	2088	Dålig

Ju lägre GWP-värde, desto mer klimatvänlig lösning!

EU:s F-gasförordning skärps successivt, vilket gör att köldmedier med högt GWP fasas ut. I Sverige innebär det att moderna värmepumpar i allt större utsträckning använder R32 eller naturliga köldmedier som R290.

Ljudeffektnivå

Ljudnivån från utedelen – viktig både för grannar och för den egna nattsömnen.

För att kunna tolka decibeltal hjälper en jämförelse med vardagsljud:

Ljudnivå	Jämförelse
40 dB	Tyst bostadsområde
50 dB	Normalt samtal
60 dB	Kontorsmiljö
70 dB	Trafikerad gata

Rekommendation: Välj en utedel med maximalt omkring 50 dB(A) ljudeffektnivå enligt databladet, och planera placeringen så att gällande svenska riktvärden för buller vid bostäder klaras (Naturvårdsverkets och kommunens riktlinjer).

Tumregler för dimensionering

För att välja rätt värmepump måste man först uppskatta eller beräkna värmebehovet.

I Sverige ska en noggrann dimensionering egentligen baseras på en värmeeffektberäkning/hettlastberäkning enligt europeisk standard EN 12831. Det finns ingen separat svensk standard som ersätter denna, men den används som beräkningsgrund i projektering och i många dimensioneringsprogram.

Steg 1: Beräkna totalt värmeeffektbehov

En enkel tumregel för toppeffekt:

Formel:
Värmeeffektbehov (kW) = Boarea (m²) × Specifikt effektbehov (W/m²) / 1000

Specifikt effektbehov efter hustyp

Det specifika effektbehovet varierar kraftigt med byggnadens isoleringsstandard och täthet:

Hustyp / standard	Specifikt effektbehov
Passivhus	10–20 W/m²
Nytt småhus byggt enligt senaste BBR-krav	25–40 W/m²
Väl renoverat äldre hus	50–70 W/m²
Delvis renoverat äldre hus	70–100 W/m²
Orenerverat äldre hus	100–150 W/m²

(I den tyska originaltexten används KfW-klasser. I Sverige används i stället Boverkets byggregler (BBR) och energikrav i kWh/m² Atemp och år. Tabellen ovan är anpassad till typiska svenska värden.)

Exempel: 150 m² väl renoverat äldre hus

• 150 m² × 60 W/m² = 9 000 W = 9 kW

Steg 2: Eventuella avbrottstider / effekttoppar

I Sverige förekommer inte samma typ av generella sperrtider för värmepumpar som i vissa andra länder, där elnätsbolaget får stänga av värmepumpen några timmar per dygn mot lägre tariff.

Däremot kan:

• Effekttariffer och effektavgifter från elnätsbolag göra det lönsamt att begränsa toppeffekten.
• Elpriset variera timme för timme, vilket gör det intressant att styra värmepumpen smart.

Om du har ett avtal eller en styrning som innebär att värmepumpen inte alltid kan gå på full effekt, kan en liknande beräkning användas för att bedöma behovet av extra effekt (t.ex. elpatron). Principen är:

Formel för extra effekt:

Extra effekt ≈ Grundlast × (tidsandel med begränsad drift / 24)

I många svenska villor dimensionerar man dock värmepumpen så att den täcker 70–100 % av toppeffektbehovet, och låter en inbyggd elpatron ta resterande vid extrem kyla. Det minskar investeringskostnaden utan att påverka årskostnaden nämnvärt.

Steg 3: Ta hänsyn till tappvarmvatten

Om värmepumpen även ska producera tappvarmvatten:

Tumregel: ~0,25 kW per person

Beroende på hushållets storlek lägger man till ett schablontillägg:

Hushållsstorlek	Extra effektbehov
2 personer	0,5 kW
4 personer	1,0 kW
6 personer	1,5 kW

I praktiken löser många svenska fabrikat varmvattenproduktionen via inbyggd beredare eller extern tank, men tumregeln ger en bra uppskattning av hur mycket extra effekt som behövs.

Samlad beräkning – exempel

Ett konkret exempel visar hur faktorerna samverkar:

Post	Beräkning	Resultat
Grundlast (värme)	150 m² × 60 W/m²	9,0 kW
Säkerhetsmarginal / effekttoppar	ca 25 % av 9 kW	2,25 kW
Tappvarmvatten	4 personer × 0,25 kW	1,0 kW
Totalt		12,25 kW

→ En 12–14 kW värmepump skulle vara lämplig.

I ett svenskt småhus väljer man ofta en något mindre värmepump (t.ex. 10–12 kW i detta exempel) och låter elpatron täcka de allra kallaste timmarna.

Undvik överdimensionering!

Varning: En större värmepump är inte automatiskt bättre.

Problem vid överdimensionering

En för stor värmepump kan ge flera nackdelar:

Problem	Förklaring
Taktning	Frekvent start och stopp
Ökat slitage	Högre belastning på kompressorn
Lägre effektivitet	Värmepumpen arbetar sällan i optimalt driftområde
Högre kostnad	Onödigt hög investeringskostnad

Tumregel

Dimensionera hellre lite i underkant och låt en elpatron stötta vid extrem kyla, än att välja en för stor värmepump som går ineffektivt större delen av året.

Nyckeltal i jämförelse

Vid val av värmepump finns det värden du kan jämföra redan före köp, och andra som först kan mätas i drift:

Jämförbart före köp	Fastställs i drift
COP (tillverkaruppgift)	JAZ / årsverkningsgrad (din faktiska effektivitet)
SCOP
Ljudeffektnivå
GWP för köldmediet
Värmeeffekt (kW)

Vad bör du särskilt titta på?

1. SCOP är mer realistiskt än COP för att bedöma årseffektivitet.
2. Låg framledningstemperatur bör vara möjlig (golvvärme eller stora lågtemperaturradiatorer).
3. Lågt GWP-värde för bättre klimatprestanda och framtidssäkerhet.
4. Ljudnivå som fungerar i ditt bostadsområde och uppfyller svenska riktvärden.
5. Rimlig dimensionering – inte för stor, hellre något mindre med elpatron som spets.

Lönsamhetsberäkning

Beräkna årliga elkostnader

Formel:
Elkostnad = Värmebehov (kWh) / JAZ × Elpris (kr/kWh)

Exempel:

• Värmebehov: 15 000 kWh/år
• JAZ: 4,0
• Elpris (inkl. nät, skatt, moms): 1,50 kr/kWh

→ 15 000 / 4 × 1,50 = 5 625 kr/år

Jämförelse med andra uppvärmningssystem

En kostnadsjämförelse visar värmepumpens fördelar:

System	Kostnad för 15 000 kWh värme (exempel)
Värmepump (JAZ 4)	~5 600 kr/år
Fjärrvärme (0,90–1,20 kr/kWh)	~13 500–18 000 kr/år
Pelletspanna	~10 000–13 000 kr/år
Direktverkande el	~22 500 kr/år

Exakta siffror beror på lokala priser, men generellt är en modern värmepump mycket konkurrenskraftig över tid, särskilt i välisolerade hus.

Svenska regler, energikrav och stöd

Byggnormer och energiprestanda

I Sverige regleras energiprestanda i byggnader främst genom:

• Boverkets byggregler (BBR) – anger krav på byggnadens specifika energianvändning (kWh/m² Atemp och år), installerad eleffekt för uppvärmning m.m.
• EN 12831 – europeisk standard för beräkning av värmeeffektbehov (motsvarar tyska DIN EN 12831). Används i projektering för dimensionering av värmesystem.
• EN ISO 6946 – standard för beräkning av U-värden för byggnadsdelar. I Sverige används denna tillsammans med Boverkets handböcker och anvisningar för U-värdesberäkningar.

Det finns inga särskilda svenska standarder som direkt motsvarar tyska VDI 4650/4645 för värmepumpar. I stället hänvisas ofta till:

• EN 14511 (provning och märkning av luftkonditioneringsaggregat, vätskekylaggregat och värmepumpar)
• EN 14825 (säsongsprestanda, SCOP/SEER)
• Ecodesign- och energimärkningsförordningar på EU-nivå.

Energideklaration och energimärkning

I Sverige gäller:

• Energideklaration:

  • Obligatorisk för de flesta byggnader vid försäljning, uthyrning och för flerbostadshus.
  • Regleras i Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader och tillhörande förordning.
  • Utförs av certifierad energiexpert och innehåller bl.a. byggnadens energiprestanda (kWh/m² Atemp och år) och rekommenderade åtgärder.

• Energimärkning av värmepumpar:

  • EU-gemensam energimärkning (A+++ till G) för värmepumpar och värmepumpsberedare.
  • Märkningen bygger bland annat på SCOP-värden för olika klimatprofiler, där kallt klimat är mest relevant för Sverige.

Statliga stöd och ekonomiska incitament

I Sverige finns inte direkta statliga investeringsbidrag för värmepumpar motsvarande t.ex. tyska BAFA-stöd. Däremot finns flera ekonomiska styrmedel som påverkar lönsamheten:

1. ROT-avdrag

   • Gäller arbetskostnaden vid installation av värmepump, solceller, isolering m.m. i småhus och bostadsrätter.
   • Skattereduktion på upp till 30 % av arbetskostnaden (inom ett årligt tak per person).
   • Hanteras via Skatteverket och dras normalt direkt på fakturan.

2. Grön teknik-avdrag

   • Gäller främst solceller, energilagring och laddboxar, inte värmepumpar.
   • Kan dock kombineras med värmepump för att sänka driftskostnaden genom egenproducerad el.

3. Lokala/kommunala stöd

   • Vissa kommuner eller regioner kan ha egna stöd eller rådgivning för energieffektivisering, men direkta bidrag till värmepumpar är ovanliga.
   • Kontrollera alltid med din kommun eller energirådgivare vad som gäller lokalt.

4. Energieffektiviseringsstöd för flerbostadshus och lokaler

   • Staten har periodvis haft stöd för energieffektiv renovering av flerbostadshus och vissa lokaler.
   • Om sådana program är öppna kan värmepumpsinstallation ingå som åtgärd. Aktuell information finns hos Boverket och Energimyndigheten.

För isolering, fönsterbyte och andra energieffektiviseringsåtgärder i småhus är ROT-avdraget den viktigaste ekonomiska lättnaden.

Slutsats

Om din värmepump ska stå för all värme eller samverka med en annan värmekälla förklaras i artikeln Driftsätt: monovalent, bivalent och hybrid.

---

Hela artikelserien om värmepumpar

1. Det omvända kylskåpet: Hur fungerar en värmepump? – Grundläggande funktion
2. Komponenterna: värmeväxlare, kompressor och expansionsventil – Viktiga delar
3. Nyckeltal och dimensionering av värmepumpar – Du är här
4. Driftsätt: monovalent, bivalent och hybrid – Olika driftstrategier
5. Typer av värmepumpar och drömteamet med solceller – Luft/vatten, bergvärme & sol

Källor

• Boverkets byggregler (BBR) – energihushållning
• Energimyndigheten: Värmepumpar
• Skatteverket: ROT-avdrag
• Energimyndigheten: Energideklaration
• EN 12831 – Heating systems in buildings – Method for calculation of the design heat load