Elektrifieringen av uppvärmningen går snabbt: värmepumpar ersätter i allt större utsträckning olje- och gaspannor. För att en värmepump ska arbeta effektivt måste dock radiatorerna vara rätt dimensionerade. I den här artikeln får du veta varför det är så viktigt och hur du kan optimera dina radiatorer i ett svenskt hus.

Varför är dimensioneringen av radiatorer så viktig?

Problemet: Gamla radiatorer, ny värmepump

Många befintliga byggnader har radiatorer som är dimensionerade för höga framledningstemperaturer (65–75 °C), typiskt för äldre olje- eller gaspannor. Värmepumpar arbetar däremot som mest effektivt vid låga framledningstemperaturer (35–55 °C).

Framledningstemperatur	Typisk SCOP/JAZ (luft/vatten-värmepump)	Elanvändning
35 °C	4,5–5,0	Mycket låg
45 °C	3,5–4,0	Låg
55 °C	2,8–3,2	Medel
65 °C	2,2–2,6	Hög

Lösningen: Anpassa radiatorerna

För att kunna värma med låga framledningstemperaturer måste radiatorerna ändå kunna avge tillräcklig värmeeffekt. Alternativen är:

1. Kontrollera befintliga radiatorer – ofta räcker de redan
2. Byta enstaka radiatorer – bara där det behövs
3. Uppgradera radiatortyp – samma storlek, högre effekt
4. Öka värmeavgivande ytor – komplettera med golvvärme

Grundläggande om radiatoreffekt

Förstå nominell effekt

Varje radiator har en nominell effekt (i watt) som mäts under standardiserade förhållanden enligt EN 442:

Parameter	Normvärde (EN 442)
Framledningstemperatur	75 °C
Returtemperatur	65 °C
Rumstemperatur	20 °C
Temperaturöverskott	50 K

Temperaturöverskottet (ΔT) är skillnaden mellan medeltemperaturen på radiatorvattnet och rumstemperaturen:

ΔT = (framledning + retur) / 2 − rumstemperatur

Effekt vid andra temperaturer

Den faktiska värmeeffekten beror starkt på temperaturöverskottet:

Systemtemperatur	Temperaturöverskott	Effekt (relativ)
75/65 °C	50 K	100 %
55/45 °C	30 K	~49 %
45/35 °C	20 K	~28 %
35/28 °C	11,5 K	~13 %

Radiatorexponenten

Effektreduktionen vid lägre temperaturer beskrivs med radiatorexponenten (n):

Radiatortyp	Exponent n	Egenskap
Sektionsradiator (gjutjärn/stål)	1,20–1,30	Stark temperaturberoende
Panelradiator (typ 10)	1,25–1,30	Stark temperaturberoende
Panelradiator (typ 21/22)	1,30–1,35	Medel temperaturberoende
Konvektorer	1,35–1,45	Medel temperaturberoende
Golvvärme	1,00–1,10	Låg temperaturberoende

Ju högre exponent, desto mer sjunker effekten när framledningstemperaturen sänks.

Jämförelse av olika radiatortyper

Förstå typbeteckningen

Panelradiatorer klassificeras efter uppbyggnad:

Typ	Paneler	Konvektionsplåtar	Effekt (relativ)
Typ 10	1	0	45 %
Typ 11	1	1	63 %
Typ 20	2	0	70 %
Typ 21	2	1	85 %
Typ 22	2	2	100 %
Typ 33	3	3	135 %

Effektskillnad vid samma storlek

En radiator med måtten 1600 × 500 mm ger beroende på typ ungefär:

Typ	Nominell effekt (75/65/20)	Vid 55/45 °C	Vid 45/35 °C
Typ 11	~800 W	~390 W	~225 W
Typ 21	~1 100 W	~540 W	~310 W
Typ 22	~1 350 W	~660 W	~380 W
Typ 33	~1 800 W	~880 W	~505 W

Hydraulisk injustering

Varför är injusteringen viktig?

Hydraulisk injustering säkerställer att varje radiator får rätt vattenmängd. Utan injustering:

• Radiatorer nära värmekällan blir för varma
• Långt bort belägna radiatorer blir inte tillräckligt varma
• Framledningstemperaturen måste hållas onödigt hög
• Onödig energianvändning på upp till cirka 15 %

I Sverige rekommenderas hydraulisk injustering i bland annat Boverkets byggregler (BBR) och av Energimyndigheten som en central åtgärd vid energieffektivisering av värmesystem.

Olika sätt att göra hydraulisk injustering

Metod	Beskrivning	Noggrannhet
Förenklad injustering	Grov uppskattning utifrån radiatorarea	Låg
Injustering efter värmebehov	Baserad på beräknad värmelast per rum	Hög
Automatisk injustering	Självreglerande ventiler/tryckstyrda system	Medel–hög

Förutsättningar

För en korrekt hydraulisk injustering behöver du:

1. Rumsvis värmebehovsberäkning
   • I Sverige görs detta normalt enligt SS‑EN 12831-1 (nationellt införande av EN 12831) och med hänsyn till BBR:s krav på specifik energianvändning.
2. Förinställbara termostatventiler på alla radiatorer
3. Radiatordata/effektkurvor (från tillverkaren)
4. Rätt dimensionerad cirkulationspump anpassad till önskat flöde och tryckfall

När behöver radiatorer bytas?

Indikationer på underdimensionering

Symptom	Möjlig orsak
Rummet blir inte tillräckligt varmt	Radiatorn är för liten
Mycket hög framledningstemperatur krävs	För liten total värmeavgivande yta
Radiatorn går ständigt på max	Ingen effektreserv
Hög elanvändning för värmepumpen	Framledningstemperaturen är för hög

Beräkning av täckningsgrad

Täckningsgrad visar om en radiator är tillräckligt dimensionerad:

Täckningsgrad = (Faktisk effekt / Nödvändig effekt) × 100 %

Täckningsgrad	Bedömning	Åtgärd
< 70 %	Kritisk	Omedelbart byte
70–90 %	Underdimensionerad	Byte rekommenderas
90–100 %	Gränsfall	Utred vidare
100–130 %	Optimal	Ingen åtgärd
> 130 %	Överdimensionerad	Möjligt att minska storlek

Radiatoroptimering i PV-Calors värmebehovsberäknare

Vår värmebehovsberäknare erbjuder en intelligent radiatoroptimering som automatiskt identifierar förbättringspotential:

2-stegsanalysen visar konkreta optimeringsförslag per rum

2-stegsanalysen

Algoritmen testar två optimeringsstrategier:

Steg 1: Uppgradering till maximal effekt

• Samma byggmått på radiatorn behålls
• Byte till mer högpresterande typ (t.ex. typ 11 → typ 33)
• Minimalt installationsarbete

Steg 2: Downsizing där det går

• Vid överdimensionering: mindre radiator räcker
• Lägre materialkostnad vid nyköp
• Bättre estetik (mindre dominerande radiatorer)

Systempåverkan på hela anläggningen

Analysen visar hur åtgärderna påverkar hela värmesystemet:

Parameter	Betydelse
Aktuell framledningstemperatur	Temperatur som krävs idag
Möjlig ny framledningstemperatur	Uppnåelig temperatur efter optimering
Energibesparing	Procentuell besparing genom lägre framledning
Årligt värmebehov – nu	Före optimering
Årligt värmebehov – optimerat	Efter optimering

Resultat rum för rum

För varje rum får du:

Information	Beskrivning
Nödvändig effekt (Soll)	Värmeeffektbehov enligt värmebehovsberäkning
Nuvarande läge	Befintlig radiatortyp och effekt
Täckningsgrad NU	Aktuell över-/under­täckning
OPTIMERAT	Rekommenderad radiatortyp
Täckningsgrad NY	Efter optimering (alltid ≥ 100 %)
Kostnad för byte	Grov kostnadsindikation

Fläktkonvektorer som alternativ

För särskilt kritiska rum med lite väggyta kan fläktkonvektorer vara ett alternativ:

Egenskap	Fördel	Nackdel
Hög effekttäthet	Kompakt utförande	Elanvändning för fläkt
Snabb respons	Kort uppvärmningstid	Ljud från fläkt
Låg framledning möjlig	Mycket lämpligt för värmepump	Kräver regelbunden rengöring/underhåll

Praktiska tips för optimering

Steg-för-steg-arbetsgång

1. Gör en värmebehovsberäkning

   • Rumsvis beräkning enligt SS‑EN 12831-1 med svenska klimatdata
   • Säkerställ att byggnadens U‑värden följer SS‑EN ISO 6946 och relevanta delar av BBR vid om- eller nybyggnad

2. Inventera befintliga radiatorer

   • Dokumentera typ och mått
   • Ta fram nominell effekt (typskylt eller tillverkarens datablad)

3. Beräkna täckningsgrad

   • För önskad framledningstemperatur (t.ex. 45–50 °C för värmepump)
   • Identifiera kritiska rum

4. Planera optimeringsåtgärder

   • Prioritera efter täckningsgrad och komfortproblem
   • Bedöm kostnad–nytta, särskilt i relation till värmepumpsinvesteringen

5. Utför hydraulisk injustering

   • Efter radiatorbyte eller större ändringar
   • Dokumentera injusteringen – i Sverige efterfrågas detta ofta vid energideklaration och som underlag i energieffektiviseringsprojekt

Grov kostnadsbild för radiatorbyte (svenska förhållanden)

Radiatorstorlek	Material (ca)	Arbete (ca)	Totalt (ca)
Liten (upp till ~1 000 W)	2 000–3 500 kr	2 000–3 000 kr	4 000–6 500 kr
Medel (1 000–1 500 W)	3 500–5 500 kr	2 500–3 500 kr	6 000–9 000 kr
Stor (över ~1 500 W)	5 500–9 000 kr	3 000–4 500 kr	8 500–13 500 kr

(Priserna är typiska intervall för Sverige 2024/2025 inklusive moms, men kan variera regionalt.)

Stöd och incitament i Sverige

I Sverige finns inga specifika statliga bidrag enbart för radiatorbyte, men åtgärden kan ingå i större energieffektiviseringsprojekt:

Stöd/åtgärd	Typisk nivå	Förutsättning
Grön teknik – skattereduktion	Upp till 20 % för energilagring och 50 % för solceller (ej direkt radiatorer)	Gäller privatpersoner, arbete och material på faktura
Lokala/kommunala stöd	Varierar	Vissa kommuner/energibolag ger stöd eller rådgivning för energieffektivisering
Företag/BRF – Klimatklivet m.fl.	Investeringsstöd efter prövning	Gäller främst större åtgärder med tydlig utsläppsminskning

Särskilda fall och alternativ

Eftermontering av golvvärme

I vissa rum är det lämpligt att komplettera eller ersätta radiatorer med golvvärme:

Situation	Rekommendation
Planerad badrumsrenovering	Golvvärme i badrum är ofta idealiskt
Stora vardagsrum/öppna planlösningar	Golvvärme som baslast, radiatorer som spets vid behov
Låg takhöjd	Golvvärme istället för stora radiatorer
Allergiker i hushållet	Golvvärme minskar luftrörelser och dammvirvlar

Infravärme som komplement

För sällan använda rum kan infravärme vara ett alternativ:

• Kräver ingen vattenburen anslutning
• Ger snabb komfortvärme vid behov
• Men: Högre driftskostnad per kWh värme jämfört med vattenburen värme från värmepump

Värmepump med högre framledningstemperatur

Moderna värmepumpar kan i vissa fall leverera högre framledningstemperaturer:

Värmepumpstyp	Max. framledningstemperatur	Effektivitet
Standard lågtemperatur	Upp till ca 55 °C	Mycket bra
Mellantemperatur	Upp till ca 65 °C	Bra
Högtemperatur	70–75 °C	Medel

Svensk standard och regelverk – översikt

I den här artikeln har tyska standarder nämnts i originalet. För svenska förhållanden är följande motsvarigheter relevanta:

• Värmebehov/hettelast:
  • Tysk DIN EN 12831 motsvaras i Sverige av SS‑EN 12831-1 (dimensionering av värmesystem i byggnader – värmeeffektbehov).
• U‑värdesberäkning:
  • EN ISO 6946 används även i Sverige som SS‑EN ISO 6946 för beräkning av U‑värden för byggnadsdelar.
• Värmepumpar – dimensionering och prestanda:
  • I stället för VDI 4645/4650 tillämpas i Sverige bland annat SS‑EN 14511, SS‑EN 14825 (SCOP/SEER) och SS‑EN 16147 (varmvattenvärmepumpar).
• Byggnaders energiprestanda:
  • Regleras i Boverkets byggregler (BBR), framför allt avsnitt om energihushållning (BBR kap. 9).
• Energideklaration och energiklass:
  • Styrs av Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader och Boverkets föreskrifter, med energiklasser A–G baserade på specifik energianvändning (kWh/m² Atemp och år).

Att dimensionera radiatorer och värmepumpsystem i linje med dessa standarder är avgörande för att uppfylla svenska myndighetskrav och få en god energiklassning.

Slutsats

Prova nu: Till värmebehovsberäknaren med radiatoroptimering

Relaterade artiklar

• Förstå resultaten från värmebehovsberäkningen
• Renoveringsrekommendationer utifrån värmebehovsberäkning
• Nyckeltal för värmepumpar: COP och SCOP

Källor

• SS‑EN 12831-1: Dimensionering av värmesystem i byggnader – Värmeeffektbehov
• SS‑EN 442: Radiatorer och konvektorer – Nominell värmeeffekt
• SS‑EN ISO 6946: Byggnadskomponenter och byggnader – Värmemotstånd och värmegenomgångskoefficient (U‑värde)
• SS‑EN 14511, SS‑EN 14825: Värmepumpar – Provning och klassificering av prestanda
• Boverkets byggregler (BBR), avsnitt om energihushållning
• Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader