En värmeeffektberäkning är mycket mer än bara ett tal för dimensionering av värmesystemet – den är ett röntgenfoto av byggnaden. De detaljerade resultaten visar exakt var värme försvinner och var renoveringsåtgärder ger störst effekt. I den här artikeln ser du hur du kan omsätta rekommendationerna från värmeeffektberäkningen till konkreta åtgärder.

Förstå klimatskalet

Värmen försvinner på tre sätt

Förlustväg	Typisk andel	Huvudsakliga orsaker
Transmission	70–85%	Ytterväggar, fönster, tak, golv mot mark/källare
Ventilation	15–25%	Luftväxling, otätheter
Köldbryggor	5–15%	Anslutningar, genomföringar

Värmeeffektberäkningen delar upp dessa förluster per byggnadsdel – grunden för all renoveringsplanering.

U‑värdet som nyckeltal

Värmegenomgångskoefficienten (U‑värde) beskriver hur mycket värme som passerar genom en byggnadsdel:

Q = U × A × ΔT

Symbol	Betydelse	Enhet
Q	Värmeförlust	Watt (W)
U	U‑värde	W/(m²·K)
A	Area	m²
ΔT	Temperaturdifferens	Kelvin (K)

Typiska U‑värden för byggnadsdelar

Nedan jämförs ett äldre, oisolerat hus med dagens svenska nybyggnadskrav (BBR 29/30, ungefärliga riktvärden för klimatskalet) och passivhusnivå.

Byggnadsdel	Orenoverat	Nybyggnad BBR (ca)	Passivhus
Yttervägg	1,0–1,8	≈ 0,18–0,25	≤ 0,15
Tak/översta bjälklag	0,6–1,2	≈ 0,10–0,15	≤ 0,10–0,12
Källartak/golv mot källare	0,8–1,5	≈ 0,15–0,25	≤ 0,15
Fönster (Uw)	2,5–3,5	≤ 1,1–1,2	≤ 0,80
Ytterdörr	2,5–4,0	≈ 1,0–1,5	≤ 0,80

Obs: I Sverige regleras energiprestanda främst som primärenergital i Boverkets byggregler (BBR), inte som enskilda U‑värdeskrav. Tabellen visar typiska nivåer som används i projektering.

Identifiera svaga punkter

Värmeeffektberäkningen som diagnosverktyg

Av den uppdelade redovisningen per byggnadsdel kan du direkt läsa ut:

1. Vilka byggnadsdelar orsakar de största förlusterna?
2. Hur långt ligger U‑värdena från dagens rekommenderade nivåer (BBR/energiklass A–C)?
3. Var är besparingspotentialen störst?

Prioritering efter förlustandel

Förlustandel	Prioritet	Typiska byggnadsdelar
> 30%	Mycket hög	Ytterväggar (stor area)
15–30%	Hög	Fönster, tak
5–15%	Medel	Källartak, dörrar
< 5%	Låg	Enskilda köldbryggor

Exempel: Förlustfördelning i ett äldre småhus

Byggnadsdel	Area	U‑värde	Förlust	Andel
Yttervägg	150 m²	1,2	6.300 W	42%
Fönster	30 m²	2,8	2.940 W	20%
Tak	80 m²	0,8	2.240 W	15%
Källartak	80 m²	0,9	2.160 W	14%
Ventilation	-	-	1.350 W	9%
Summa	-	-	15.000 W	100%

Renoveringsförslag i PV-Calor värmeeffekt-verktyget

Vårt värmeeffekt-verktyg analyserar automatiskt optimeringspotentialen för varje byggnadsdelsgrupp. I den tyska versionen utgår analysen från GEG 2024; för svenska förhållanden kan du istället jämföra mot typiska nivåer för nybyggnad enligt BBR eller mot önskad energiklass i energideklarationen.

Automatisk analys av besparingspotential jämfört med moderna krav på klimatskalet

Analysen i detalj

För varje byggnadsdelsgrupp visar verktyget:

Nyckeltal	Beskrivning
Area	Total area för byggnadsdelsgruppen
U‑värde NU (medel)	Aktuellt genomsnittligt U‑värde
U‑värde MÅL (referens)	Målnivå, t.ex. nybyggnadsstandard eller passivhusnivå
Energibesparing	Årlig besparing i kWh/år
Minskad värmeeffekt	Minskning av dimensionerande värmeeffekt i kW

Total potential

I rubrikraden summeras den totala besparingspotentialen:

• Total energibesparing: Möjlig årlig besparing om alla åtgärder genomförs
• Total minskning av värmeeffekt: Möjlig minskning av värmeeffektbehovet
• Graddagar (Kd): Klimatunderlag för beräkningen (i Sverige ofta bas 17°C eller 20°C beroende på metod)

De viktigaste renoveringsåtgärderna

1. Tilläggsisolering av yttervägg

Ytterväggen är ofta den största källan till värmeförluster.

Isoleringssystem i jämförelse:

System	Isolertjocklek	U‑värde efteråt	Kostnad/m² (typiskt intervall)
Putsad fasad med utvändig isolering (ETICS/”puts på isolering”)	14–20 cm	0,18–0,24	ca 1.300–2.000 kr
Ventilerad skivfasad	16–24 cm	0,15–0,20	ca 1.800–3.000 kr
Invändig isolering	6–10 cm	0,35–0,50	ca 900–1.500 kr
Kärnisolering i hålvägg	4–8 cm	0,30–0,40	ca 250–600 kr

(Kostnaderna är grova riktvärden för Sverige 2024/2025, exkl. större följdåtgärder.)

Fördelar med väggisolering:

• Störst besparingspotential (ofta 25–35% av värmeenergin)
• Bättre komfort (varmare innerväggar, mindre drag)
• Skydd av byggnadens stomme

Att tänka på:

• Planera fönsteranslutningar noggrant
• Välj tillräcklig isolertjocklek (engångskostnad!)
• Kontrollera detaljplan, kulturmiljö och fasaduttryck

2. Taksisolering / översta bjälklag

Varm luft stiger uppåt – ett dåligt isolerat tak är en stor energitjuv.

Alternativ:

Variant	Användning	U‑värde	Kostnad
Isolering mellan takstolar	Inrett/uppvärmt vindsplan	0,18–0,24	ca 500–900 kr/m²
Isolering ovanpå takstolar (påbyggnadsisolering)	Vid takomläggning	0,10–0,18	ca 1.500–2.800 kr/m²
Isolering av översta bjälklag	Kallvind, ej inredd	0,10–0,18	ca 300–700 kr/m²

Särskilt om översta bjälklaget:

• Billig åtgärd med mycket stor nytta
• Ofta möjlig som gör-det-själv, om fuktdetaljer hanteras rätt
• I Sverige är god isolering av tak/översta bjälklag en nyckelåtgärd för att nå energiklass C eller bättre i energideklarationen

3. Isolering av källartak/golv mot källare

Kalla golv i bottenvåningen? Oisolerat källartak är ofta orsaken.

Variant	Isolertjocklek	U‑värde	Kostnad
Isolering på undersidan av källartak	80–120 mm	0,25–0,30	ca 350–700 kr/m²
Isolering ovanpå bjälklag (invändigt)	30–60 mm	0,40–0,50	ca 500–900 kr/m²

Fördelar:

• Enkel åtgärd om källartaket är åtkomligt
• Tydlig komfortökning (varmare golv)
• Relativt låg kostnad

4. Fönsterbyte

Gamla fönster är ofta de största enskilda svaga punkterna:

Fönstertyp	Uw-värde	g‑värde	Kostnad
Enkelglas	5,0–5,5	0,85	-
Äldre kopplat/2‑glas	2,5–3,0	0,70–0,75	-
Modernt 2‑glas energifönster	1,1–1,3	0,55–0,60	ca 3.000–4.500 kr/m²
3‑glas energifönster	0,7–0,9	0,45–0,55	ca 4.000–6.000 kr/m²

Viktigt vid fönsterbyte:

• Beakta g‑värdet (solvärmevinster)
• Titta på andel karm/båge och montage i vägg (köldbryggor)
• Samordna med eventuell fasadisolering

5. Lufttäthet och köldbryggor

Ofta underskattat, men viktigt:

Åtgärd	Besparingspotential	Kostnad
Isolering av persienn-/rullådor	1–3%	ca 500–1.500 kr/st
Tätningslister runt fönster/dörrar	1–2%	ca 100–300 kr/fönster
Isolering bakom radiatornischer	0,5–1%	ca 300–700 kr/nisch
Isolering av värme- och tappvarmvattenrör	2–5%	ca 50–150 kr/m

Lönsamhet och prioritering

Kostnad–nytta-förhållande

Åtgärd	Besparing	Kostnad	Återbetalningstid (typiskt)
Isolering av översta bjälklag	10–15%	300–700 kr/m²	ca 3–6 år
Isolering av källartak	5–10%	350–700 kr/m²	ca 5–8 år
Väggisolering	20–35%	1.300–2.000 kr/m²	ca 12–20 år
Fönsterbyte	10–15%	4.000–6.000 kr/m²	ca 15–25 år
Taksisolering (vid omläggning)	15–25%	1.000–2.500 kr/m²	ca 10–15 år

(Återbetalningstiderna beror starkt på energipris, klimatläge och befintlig standard.)

Prioriteringsmatris

Kriterium	Högsta prioritet	Medelhög prioritet	Låg prioritet
Besparingspotential	> 20%	10–20%	< 10%
Återbetalningstid	< 8 år	8–15 år	> 15 år
Komfortvinst	Hög	Medel	Låg
Ändå nödvändig åtgärd	Ja	Delvis	Nej

Rätt ordningsföljd

Rekommenderad renoveringsordning:

1. Översta bjälklag / tak

   • Billigt, stor effekt, snabb återbetalning

2. Källartak

   • Billigt, tydlig komfortförbättring

3. Yttervägg + fönster (tillsammans!)

   • Störst potential, men dyrast
   • Särskilt lönsamt när fasad ändå ska renoveras

4. Ventilationssystem

   • Viktigt efter förbättrad lufttäthet
   • Värmeåtervinning ger ytterligare besparing

Svenska krav vid renovering

I Sverige regleras energiprestanda främst genom Boverkets byggregler (BBR) och plan- och bygglagen (PBL). Vid ändring av byggnad gäller att byggnaden efter åtgärd ska uppfylla skälig nivå på energihushållning, med hänsyn till byggnadens förutsättningar (”ändringsreglerna”).

Typiska riktvärden vid större renovering

Det finns inga generella, bindande U‑värdeskrav för alla ombyggnader, men följande nivåer används ofta som projekteringsmål när klimatskalet ändå åtgärdas:

Byggnadsdel	Rekommenderat U‑värde vid renovering (riktvärde)	Utlösande åtgärd (exempel)
Yttervägg	≈ 0,18–0,25 W/(m²·K)	Omputsning/ombyggnad av större del av fasad
Tak/översta bjälklag	≈ 0,10–0,18 W/(m²·K)	Takomläggning eller tilläggsisolering
Källartak/golv mot källare	≈ 0,15–0,25 W/(m²·K)	Renovering av källare/bjälklag
Fönster	≤ 1,1–1,2 W/(m²·K)	Fönsterbyte
Ytterdörr	≈ 1,0–1,5 W/(m²·K)	Dörrbyte

Undantag och avvägningar

• Kulturhistoriskt värdefulla/byggnadsminnesförklarade hus
• Tekniska begränsningar (fukt, bärighet, detaljer)
• Orimlig kostnad i förhållande till nytta (skälighetsbedömning enligt BBR/PBL)

I praktiken görs ofta en samlad bedömning i samband med bygglov/anmälan, där energiberäkning eller energibalans visar att byggnaden når en rimlig nivå, t.ex. energiklass C eller bättre.

Stöd och incitament i Sverige 2025

I Sverige finns inga generella statliga bidrag för all typ av energieffektiv renovering, men det finns riktade stöd och skattelättnader som kan utnyttjas.

Skattereduktion för grön teknik

Skattereduktionen för grön teknik ersätter tidigare investeringsstöd och fungerar likt ROT, men med högre nivåer för vissa åtgärder.

Åtgärd	Nivå (2025)	Maxunderlag
Solceller (PV)	20% av material + arbete	upp till 50.000 kr/person och år
Laddningspunkt för elbil	50% av material + arbete	upp till 50.000 kr/person och år
System för lagring av egenproducerad el	50% av material + arbete	upp till 50.000 kr/person och år

Reglerna kan ändras – kontrollera alltid aktuella villkor hos Skatteverket.

ROT-avdrag

För många energieffektiviserande åtgärder i småhus (t.ex. tilläggsisolering, fönsterbyte, installation av värmepump) kan ROT-avdrag användas:

Variant	Nivå	Kommentar
ROT-avdrag	30% av arbetskostnaden	Takbelopp 50.000 kr/person och år, delas med ev. RUT

Materialkostnader omfattas inte, men arbetskostnaden är ofta en betydande del vid större renoveringar.

Riktade stöd (exempel)

Stödprogram ändras relativt ofta. Exempel på program som funnits eller kan finnas regionalt/kommunalt:

• Kommunala stöd för energieffektivisering i flerbostadshus eller lokaler (varierar mellan kommuner och regioner)
• Investeringsstöd för energieffektivisering i flerbostadshus (har funnits via Boverket i perioder – kontrollera aktuella utlysningar)
• Lokala kampanjer via energikontor eller länsstyrelser med rådgivning och ibland ekonomiska incitament

För uppdaterad information:

• Boverket – Stöd och bidrag
• Skatteverket – Skattereduktion för grön teknik och ROT
• Din kommuns webbplats (sök på ”energieffektivisering” eller ”energirådgivning”)

Värmepumpar och energirenovering

Det finns i dagsläget inget generellt statligt investeringsbidrag enbart för värmepumpar i småhus, men:

• ROT-avdrag gäller för installationen
• Skattereduktion för grön teknik kan kombineras om du samtidigt installerar solceller
• Vissa elnätsbolag/kommuner erbjuder lokala stöd eller kampanjer för energieffektivisering

Från beräkning till genomförande

Steg-för-steg-arbetssätt

1. Gör en värmeeffektberäkning

   • Analys per byggnadsdel
   • Dokumentera U‑värden och areor

2. Identifiera svaga punkter

   • Byggnadsdelar med högst förluster
   • Avvikelse från moderna U‑värden/energiklass

3. Ta fram en renoveringsplan

   • Prioritera åtgärder
   • Planera etappvis genomförande

4. Analysera lönsamhet

   • Ta in kostnadsuppskattningar
   • Räkna in ROT/grön teknik och ev. lokala stöd
   • Beräkna återbetalningstid

5. Sök stöd och planera finansiering

   • Kontrollera aktuella regler hos Skatteverket/Boverket/kommunen
   • Säkerställ att villkor uppfylls (t.ex. fakturering, behöriga entreprenörer)

6. Genomförande

   • Anlita fackkunniga entreprenörer
   • Följ upp kvalitet (täthet, fuktsäkerhet, detaljer)

Efter renoveringen

• Gör en ny värmeeffektberäkning
• Anpassa värmesystemet (ofta kan effektbehovet sänkas och värmepumpen dimensioneras mindre vid byte)
• Utför injustering/hydraulisk balansering av radiatorsystemet
• Följ upp resultatet genom att mäta energianvändning och inomhusklimat

Energideklaration och energiklass i Sverige

I Sverige krävs energideklaration för de flesta byggnader vid försäljning, uthyrning och för flerbostadshus med jämna intervall. Systemet bygger på EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, men har svensk utformning.

• Energiprestanda anges som primärenergital (kWh/m² A_temp och år), justerat för klimat och typ av energibärare.
• Byggnaden får en energiklass A–G, där C ungefär motsvarar kraven för en ny byggnad enligt BBR vid tidpunkten för uppförandet.
• Deklarationen ska utföras av en certifierad energiexpert.

En värmeeffektberäkning och detaljerad analys av klimatskalet är ett bra underlag för att:

• Bedöma vilka åtgärder som krävs för att nå en bättre energiklass
• Visa potentiella köpare/hyresgäster vilka förbättringar som är möjliga
• Prioritera åtgärder som ger störst effekt på primärenergitalet

Slutsats

Beräkna potentialen nu: Till värmeeffekt-verktyget med renoveringsanalys

Vidare läsning

• Förstå resultaten från värmeeffektberäkningen
• Optimering av radiatorer för värmepumpar
• Guide till värmeeffektberäkning

Källor

• Boverkets byggregler (BBR 29/30) – energihushållning
• Plan- och bygglagen (PBL) – ändring av byggnad
• EN 12831-1: Värmeeffektberäkning (används även i Sverige)
• EN ISO 6946: Beräkning av U‑värden
• Boverket & Energimyndigheten: Information om energideklarationer
• Skatteverket: Skattereduktion för grön teknik och ROT-avdrag