Ventilationsvärmeförluster uppstår när varm inomhusluft lämnar byggnaden och ersätts av kall uteluft. De står typiskt för 20–40 % av värmebehovet – i välisolerade hus ofta ännu mer.

Grundprincipen

Luft transporterar värme. När 20 °C varm rumsluft ersätts av -10 °C kall uteluft måste värmesystemet kompensera temperaturskillnaden:

• Varm luft ut = värmeenergi försvinner
• Kall luft in = måste värmas upp
• Resultat: Ökat värmebehov

Beräkningsformeln

I Sverige används samma grundprincip som i den europeiska standarden EN 12831-1 (dimensionerande värmeeffekt), som i Sverige tillämpas genom bland annat SS‑EN 12831-1 och i praktiken via Boverkets byggregler (BBR) och handböcker för effektberäkning.

Luftomsättningstal: Den avgörande parametern

Luftomsättningstalet n anger hur många gånger rumsvolymen byts per timme:

n	Betydelse	Exempel
0,5 1/h	Halv volym per timme	Täta, moderna byggnader
1,0 1/h	Hela volymen per timme	Genomsnittlig byggnad
2,0 1/h	Dubbel volym per timme	Otät äldre byggnad

Minsta luftflöden enligt svenska regler

I Sverige regleras hygienisk ventilation främst i Boverkets byggregler (BBR), avsnitt om ventilation. Där anges minsta uteluftsflöden per person och per golvyta snarare än ett generellt n‑värde. Omräknat motsvarar detta ofta ungefär 0,35–0,5 luftomsättningar per timme i bostäder.

Typiska riktvärden enligt BBR och praxis:

Rumstyp	Typiskt minflöde	Orsak
Vardagsrum/sovrum	ca 0,35–0,5 1/h (≈0,35 l/s·m²)	CO₂, fukt från personer
Sovrum nattetid	ofta högre personflöde (t.ex. 4 l/s per person)	Fukt och CO₂
Kök (frånluft)	10–15 l/s	Matos, fukt
Badrum/dusch (frånluft)	10–15 l/s	Hög fuktbelastning
WC (frånluft)	10 l/s	Lukt, hygien

Två typer av luftutbyte

1. Infiltration (okontrollerat)

Luftutbyte genom otätheter i klimatskalet:

• Springor vid fönster och dörrar
• Genomföringar (rör, kablar)
• Otäta anslutningar
• Porösa byggmaterial

Infiltrationen beror starkt på byggnadens täthet, som i Sverige mäts som q₅₀ (l/s·m² vid 50 Pa) eller ibland som n₅₀ (1/h) vid täthetsprovning enligt SS‑EN ISO 9972 (”Blower Door”-provning). För att anknyta till n₅₀ används ofta följande typvärden:

Byggnadstyp	n50-värde	Infiltration vid vind
Äldre hus, ej renoverat	6–10 1/h	0,5–1,0 1/h
Renoverat med nya fönster	3–5 1/h	0,2–0,4 1/h
Nybyggnad enligt BBR-krav	1,5–3,0 1/h	0,1–0,2 1/h
Passivhus (svensk standard)	< 0,6 1/h	< 0,05 1/h

Not: I BBR anges täthetskrav normalt som q₅₀ (t.ex. ≤0,6 l/s·m² för småhus med hög energiprestanda), men för värmeförlustberäkningar används ofta ett motsvarande n₅₀-värde.

2. Mekanisk ventilation (kontrollerad)

Kontrollerat luftutbyte med ventilationsaggregat:

System	Beskrivning	Värmeåtervinning
Frånluftssystem	Endast frånluft fläktstyrd, tilluft via ventiler	Ingen
Tilluft-/frånluftssystem	Både till- och frånluft fläktstyrda	Möjlig (FTX)
Decentraliserade väggaggregat	Rumsvisa enheter	Ofta inbyggd WRG

I Sverige är FTX-system (tilluft/frånluft med värmeåtervinning) vanliga i nya energieffektiva bostäder.

Värmeåtervinning (WRG / FTX)

Moderna ventilationsaggregat kan återvinna 60–95 % av värmen i frånluften.

WRG-grad	Effektiv temperaturskillnad	Minskning av värmeeffekt
0 % (utan WRG)	32 K (vid -12 °C ute)	Referens
75 %	8 K	-75 %
85 %	4,8 K	-85 %
95 %	1,6 K	-95 %

Räkneexempel

Ett vardagsrum med:

• Volym: V = 60 m³
• Luftomsättning: n = 0,5 1/h
• Inomhustemperatur: θ_i = 20 °C
• Utetemperatur (dimensionerande): θ_e = -12 °C

Utan värmeåtervinning

Med 85 % värmeåtervinning

Ventilationsstrategier i jämförelse

Koncept	Fördelar	Nackdelar	Påverkan på värmebehov
Fönstervädring	Ingen investering, flexibelt	Stora värmeförluster, beroende av brukare	Hög (fulla ventilationsförluster)
Frånluftssystem	Enkelt, bra fuktskydd	Ingen värmeåtervinning	Medel
FTX med värmeåtervinning	Energieffektivt, hög komfort	Högre investering, kräver kanaler	Låg (upp till -90 %)
Decentraliserade aggregat	Kan eftermonteras, WRG möjlig	Ljud, påverkar fasad/estetik	Låg till medel

Påverkan på byggnadens värmeeffektbehov

Vid beräkning av byggnadens dimensionerande värmeeffekt (motsvarar EN 12831, i Sverige ofta kallad effektbehovsberäkning) hanteras ventilationsvärmeförluster något annorlunda än transmissionsförluster:

Standardmetod (konservativ)

Summan av alla rumsvisa ventilationsförluster = byggnadens ventilationsförlust.

Utökad metod (mer realistisk)

Tar hänsyn till:

• Samtidighet: Alla rum vädras inte maximalt samtidigt
• Värmeöverföring: Varm frånluft från ett rum kan förvärma tilluften till andra (särskilt med FTX)
• Tryck- och sug­effekter: Infiltration och exfiltration kan delvis ta ut varandra

Vanliga misstag att undvika

1. Underskatta ventilationsvärmeförluster

I välisolerade nybyggda hus kan ventilationsförlusterna stå för över 50 % av det totala värmebehovet.

2. Byta fönster utan att se över ventilationen

Nya, täta fönster minskar infiltrationen kraftigt. Utan kontrollerad ventilation riskerar du:

• Fuktskador
• Mögel
• Dålig luftkvalitet

3. Överskatta värmeåtervinningen

Tillverkarens verkningsgrad gäller normalt under laboratorieförhållanden. I verklig drift bör man räkna med avdrag:

• Avfrostningsfunktion vintertid: -5 till -10 %
• Otätheter i kanalsystem: -2 till -5 %
• Bristande filterbyte och underhåll: -5 till -15 %

Åtgärder för att minska ventilationsförluster

1. Förbättra lufttätheten

Åtgärd	Typiska kostnader	Förbättring n50
Täta fönster och dörrar	600–1 200 kr/fönster	-0,5 till -1,0 1/h
Isolera och täta gamla spaltventiler/boxar	300–700 kr/st	-0,2 till -0,5 1/h
Täta genomföringar (rör, kablar)	Varierar	-0,5 till -1,0 1/h

Not: Kostnadsspannen är typiska svenska hantverkspriser inklusive material, men kan variera regionalt.

2. Efterinstallera ventilationssystem med värmeåtervinning

I Sverige finns flera stöd och gröna lån som kan underlätta investeringar i energieffektiv ventilation, särskilt när åtgärden ingår i en större energieffektiviserings- eller renoveringssatsning.

System	Typiska kostnader	WRG-grad
Decentraliserade väggaggregat (parvis)	ca 10 000–20 000 kr	70–85 %
Centralt FTX-system i småhus	ca 80 000–150 000 kr	80–95 %

Stöd och incitament i Sverige (2024/2025):

• Grönt ROT-avdrag / skattereduktion för gröna investeringar:
  Vissa banker erbjuder gröna bolån med bättre ränta för energieffektiva hus. Själva ROT-avdraget kan användas för arbetskostnaden vid installation av ventilation, men är inte specifikt riktat mot FTX.
• Energikartläggningscheckar och stöd via Energimyndigheten för flerbostadshus och lokaler kan omfatta åtgärder som FTX-installation som del av ett energieffektiviseringspaket.
• Kommunala/regionella program: Vissa kommuner erbjuder rådgivning och ibland lokala stöd för energieffektivisering i flerbostadshus. Kontrollera med kommunens energi- och klimatrådgivning.

I motsats till Tyskland (BAFA/KfW) finns i Sverige inga nationella bidrag enbart för FTX i småhus, men ventilation kan ingå i bredare energieffektiviseringsprojekt som får stöd.

3. Optimera vädrings- och ventilationsbeteende

• Stötvädra (helt öppna fönster kort tid) i stället för att ha fönster på glänt under lång tid
• Tvärvädra för snabb luftväxling med kortare värmeförlust
• Behovsstyr ventilationen med t.ex. CO₂- eller fuktsensorer där det är möjligt

Byggregler, energikrav och energideklarationer i Sverige

I Sverige regleras byggnaders energiprestanda och ventilation främst genom:

• Boverkets byggregler (BBR) – anger krav på specifik energianvändning, installerad eleffekt för uppvärmning och ventilationsflöden.
• Plan- och bygglagen (PBL) och Plan- och byggförordningen (PBF) – övergripande lagstiftning.
• Energideklaration – obligatorisk för de flesta byggnader enligt lagen om energideklaration för byggnader.

Energiprestanda och U-värden

BBR anger:

• Maximal primärenergianvändning (kWh/m² Atemp och år) beroende på byggnadstyp och klimatzon.
• Krav på värmeisolering genom riktvärden för U‑värden på klimatskalet (väggar, tak, golv, fönster). För nya småhus ligger typiska U‑värdeskrav i storleksordningen:
  • Yttervägg: ca 0,18–0,22 W/m²K
  • Tak: ca 0,10–0,13 W/m²K
  • Fönster: ca 1,0–1,2 W/m²K (inkl. karm)

U‑värden beräknas enligt SS‑EN ISO 6946 (värmegenomgångskoefficient), som är den svenska implementeringen av den europeiska standarden.

Energideklaration och energiklass

• Alla nya byggnader och de flesta befintliga byggnader som säljs eller hyrs ut måste ha en energideklaration.
• Energideklarationen utfärdas av en certifierad energiexpert och innehåller:
  • Byggnadens energiprestanda (kWh/m² Atemp och år)
  • Energiklass A–G, där A är bäst
  • Rekommenderade åtgärder för att minska energianvändningen, t.ex. förbättrad ventilation med värmeåtervinning.
• Systemet följer EU:s krav på energiprestanda för byggnader, men energiklassen i Sverige baseras på primärenergitalet enligt BBR, inte på samma etikett som för vitvaror.

Stöd och incitament för energieffektivisering i Sverige

När ventilationsåtgärder kombineras med andra energisparåtgärder kan följande vara relevanta:

• ROT-avdrag: Skattereduktion för arbetskostnad vid renovering, ombyggnad och tillbyggnad i småhus och bostadsrätter. Kan användas vid installation av FTX, tätning, tilläggsisolering m.m.
• Stöd via Energimyndigheten:
  • Program för energieffektivisering i flerbostadshus och lokaler, där åtgärder som FTX, styrning av ventilation och klimatskalsåtgärder kan ingå.
  • Rådgivning och verktyg via kommunal energi- och klimatrådgivning.
• Solcellsstöd / skattereduktion för grön el:
  • Skattereduktion för överskottsel från solceller (gynnar helheten i energisystemet, även om det inte direkt minskar ventilationsförluster).
• Gröna bolån: Flera banker erbjuder lägre ränta för energieffektiva hus (t.ex. energiklass A eller B), vilket kan göra investeringar i FTX och klimatskal mer lönsamma.

Till skillnad från Tyskland med BAFA- och KfW-program är svenska stöd mer generella och ofta kopplade till hela energiprestandan eller renoveringsprojektet, inte enskilda komponenter.

Värmeeffektkalkylatorn

Vår värmeeffektkalkylator tar hänsyn till alla ventilationsaspekter:

• Rumsvisa luftomsättningstal beroende på användning
• Olika ventilationskoncept (naturlig, mekanisk, FTX)
• Värmeåtervinning med justerbar verkningsgrad
• Infiltrationsberäkning utifrån byggnadens täthet

---

Relaterade artiklar

• Vad är värmeeffektbehovet? – Grunderna i effektberäkning
• Transmissionsvärmeförluster – Förluster genom klimatskalet
• U-värdet förklarat – Den viktigaste nyckeltalet för byggnadsdelar
• Renoveringsrekommendationer – Åtgärder för att minska värmeeffektbehovet

---

Källor

• SS‑EN 12831-1 – Dimensionering av värmesystem i byggnader – Beräkning av dimensionerande värmeeffekt
• Boverkets byggregler (BBR) – Avsnitt om energihushållning och ventilation
• SS‑EN ISO 6946 – Byggnadskomponenter och byggnader – Värmemotstånd och värmegenomgångskoefficient
• SS‑EN ISO 9972 – Bestämning av byggnaders luftläckage (Blower Door)