Varför rätt effekt är avgörande

En värmepump på 6 kW kostar mindre än en på 12 kW – men passar den verkligen till huset? Svaret ligger i värmebehovet (värmelasten): det anger hur mycket värmeeffekt ett hus behöver under årets kallaste dagar.

En för liten värmepump klarar inte att hålla inomhustemperaturen vid sträng kyla. Den inbyggda elpatronen går in och elförbrukningen skjuter i höjden. En för stor värmepump däremot börjar takta: den startar, når snabbt börvärdet, stannar, systemet svalnar, startar igen. Detta upprepade start–stopp sliter på kompressorn och sänker verkningsgraden med omkring 10–15 %.

Den här artikeln visar tre vägar till rätt effekt: professionell värmebehovsberäkning, tumregler baserade på boyta och en uppskattning utifrån tidigare energianvändning – med hänsyn till svenska normer och klimat.

Steg 1: Ta fram värmebehovet (värmelasten)

Värmebehovet är den värmeeffekt i kilowatt som en byggnad behöver vid dimensionerande utetemperatur för att hålla önskad inomhustemperatur. Det är grunden för all dimensionering av värmepumpar.

I Sverige används i praktiken samma europeiska grundstandarder som i Tyskland, men implementerade via svenska föreskrifter och handböcker.

Det säkraste sättet: Beräkning enligt EN 12831 / svenska tillämpningar

Den mest exakta metoden är en rumsvis värmebehovsberäkning enligt EN 12831 (i Sverige ofta tillämpad via konsulters egna beräkningsprogram och handböcker, t.ex. från Energi & Miljötekniska Föreningen). För varje rum beräknas transmissionsförluster (genom väggar, fönster, tak, golv) och ventilationsförluster. Hänsyn tas till:

• regional dimensionerande utetemperatur (SMHI‑data, ofta −16 till −26 °C beroende på ort)
• byggnadens läge och klimatzon
• önskade inomhustemperaturer (vanligen 20–21 °C för bostäder)

I Sverige används även SS‑EN ISO 6946 för U‑värdesberäkningar av byggnadsdelar, vilket är den svenska implementeringen av EN ISO 6946.

Tumregelmetoden

Om en detaljerad beräkning inte är möjlig kan en grov uppskattning göras utifrån boyta och standard på klimatskalet:

Formel: Värmebehov (kW) = Boyta (m²) × specifikt värmebehov (W/m²) ÷ 1 000

Det specifika värmebehovet beror starkt på isoleringsnivå och täthet. Nedan är typiska intervall anpassade till svenska förhållanden och Boverkets byggregler (BBR):

Byggnadstyp	Specifikt värmebehov	Exempel 150 m²
Passivhus (enl. FEBY)	10–15 W/m²	1,5–2,3 kW
Nybyggt småhus bättre än BBR‑krav (≈ nära‑noll‑energi)	25–35 W/m²	3,8–5,3 kW
Nybyggt småhus enligt BBR (ca 2012–)	35–45 W/m²	5,3–6,8 kW
Väl renoverat småhus (tilläggsisolerat, fönster bytta)	50–70 W/m²	7,5–10,5 kW
Delvis renoverat småhus	70–100 W/m²	10,5–15 kW
Orenoverat äldre småhus (före 1970, enkelglas/otätt)	100–150 W/m²	15–22,5 kW

Räkneexempel: Ett renoverat äldre småhus på 150 m² med uppskattat 60 W/m² ger: 150 × 60 ÷ 1 000 = 9 kW värmebehov.

Uppskattning utifrån energianvändning

Om du känner till din tidigare uppvärmningsanvändning kan värmebehovet också uppskattas baklänges. Omräkningen görs via så kallade fullasttimmar – ungefär 2 000 timmar per år, då en värmeanläggning teoretiskt går på full effekt.

För naturgas: Värmebehov (kW) = Årsanvändning (kWh) ÷ 2 000

För elpanna eller direktverkande el (uppskattad andel för uppvärmning): Värmebehov (kW) = Årsanvändning för uppvärmning (kWh) ÷ 2 000

För olja: Värmebehov (kW) = Årsanvändning (liter) × 10 ÷ 2 000

(1 liter villaolja ≈ 10 kWh)

Räkneexempel gas: Vid 20 000 kWh gas per år: 20 000 ÷ 2 000 = 10 kW värmebehov.

Räkneexempel olja: Vid 2 000 liter olja: 2 000 × 10 ÷ 2 000 = 10 kW värmebehov.

Steg 2: Ta med nödvändiga tillägg

Det rena värmebehovet räcker inte för att dimensionera en värmepump. Två ytterligare faktorer måste räknas in: tappvarmvatten och eventuella styr‑ eller spärrtider från elnätsföretaget.

Tappvarmvatten

Om värmepumpen även ska producera tappvarmvatten krävs extra effekt. I tyska riktlinjer (VDI 4645) används ofta ca 0,25 kW per person som tumregel. Det är också en rimlig nivå för svenska hushåll.

Hushållsstorlek	Tillägg för tappvarmvatten
2 personer	0,5 kW
3 personer	0,75 kW
4 personer	1,0 kW
5 personer	1,25 kW

För hushåll med hög varmvattenanvändning (dagliga bad, flera duschar samtidigt, badkar med stor volym) kan tillägget behöva vara högre.

Spärrtider och styrning från elnätsföretag

I Sverige kan elnätsföretag och elhandelsbolag styra eller tillfälligt koppla bort vissa laster, till exempel elpannor och värmepumpar, inom ramen för effektstyrning eller särskilda avtal. Det förekommer inte lika standardiserade "värmepumpstariffer" som i Tyskland, men lokala nätbolag kan ha:

• laststyrning vid effekttoppar
• tidsstyrning via styrsignal eller smarta mätare

Om värmepumpen kan bli blockerad några timmar per dygn måste huset klara sig på lagrad värme under den tiden. För att hinna producera tillräckligt med värme under resterande timmar kan ett effekttillägg behövas.

Formel (förenklad):
Tilläggseffekt = Värmebehov × (spärrtid i timmar ÷ 24)

Räkneexempel: Vid 9 kW värmebehov och 6 timmars möjlig spärrtid per dygn: 9 × (6 ÷ 24) = 9 × 0,25 = 2,25 kW tilläggseffekt.

Många moderna värmepumpar kombineras med golvvärme och/eller ackumulatortank. Då fungerar byggnadens massa och tanken som värmelager, vilket ofta gör att man kan klara kortare spärrtider utan att öka installerad effekt.

Steg 3: Beräkna total effekt

När alla faktorer är med får du den effekt som värmepumpen bör dimensioneras för:

Total effekt = Värmebehov + tappvarmvatten‑tillägg + spärrtids‑tillägg

Genomräknat exempel

Ett småhus ska förses med värmepump:

Byggnadsdata	Värde
Boyta	160 m²
Byggår, renovering	1985, tilläggsisolerat 2015
Specifikt värmebehov	55 W/m²
Personer i hushållet	4
Möjlig spärrtid från nätbolag	6 timmar/dygn

Beräkning:

Post	Beräkning	Resultat
Värmebehov	160 m² × 55 W/m² ÷ 1 000	8,8 kW
Tappvarmvatten	4 personer × 0,25 kW	1,0 kW
Spärrtid	8,8 kW × (6 ÷ 24)	2,2 kW
Totalt		12,0 kW

En värmepump med 10–12 kW märkeffekt är här lämplig. De flesta tillverkare erbjuder steg som 8, 10, 12 eller 14 kW.

Riktvärden efter byggnadstyp

Byggnadstyp	Yta	Värmebehov	Med tillägg	Rekommenderad VP
Passivhus	140 m²	2,0 kW	3,5 kW	4–5 kW
Nybyggt småhus (BBR‑nivå, ungefär KfW‑55)	150 m²	6,0 kW	8,5 kW	8–10 kW
Renoverat äldre småhus	160 m²	8,8 kW	12,0 kW	10–12 kW
Delvis renoverat äldre småhus	180 m²	14,4 kW	18,5 kW	16–18 kW
Orenoverat äldre småhus	150 m²	18,0 kW	22,5 kW	20–24 kW

Vanliga fel vid dimensionering

Problem: Överdimensionering

Tanken "hellre lite för mycket effekt, så är jag på den säkra sidan" ställer ofta till det för värmepumpar. En överdimensionerad värmepump når börvärdet för snabbt och stannar. Kort därefter sjunker temperaturen, värmepumpen startar igen. Detta taktningsbeteende har flera nackdelar:

• kompressorn slits snabbare av många start
• verkningsgraden sjunker med cirka 10–15 %
• investeringskostnaden blev onödigt hög

Modulerande (inverterstyrda) värmepumpar kan visserligen reglera ned effekten, men även de har en minsta effekt. Ligger det verkliga behovet ofta under denna nivå kommer även inverterpumpar att takta.

Problem: Underdimensionering

En för liten värmepump klarar inte att hålla huset varmt under kalla dagar. Elpatronen går in – med ett COP på 1,0 i stället för 3–4. Om elpatronen används ofta märks det tydligt på elräkningen, samtidigt som komforten försämras.

Den gyllene regeln

Erfarna projektörer dimensionerar värmepumpar hellre något snålt än för stort. Under några få riktigt kalla dagar per år kan elpatronen stötta kortvarigt – det är oftast mer ekonomiskt än en permanent överdimensionerad anläggning som taktar större delen av säsongen. För inverterstyrda värmepumpar med modulationsområde runt 30–100 % är det vanligt att lägga sig på 90–100 % av beräknat värmebehov.

Svensk reglering, standarder och stöd – vad betyder det för dimensioneringen?

Även om själva effektberäkningen följer europeiska standarder påverkas val av värmepump och kringåtgärder av svenska regler och stöd.

Byggregler och energiprestanda (BBR)

I Sverige regleras byggnaders energiprestanda av Boverkets byggregler (BBR). Några centrala punkter:

• BBR anger maximalt tillåten primärenergianvändning (kWh/m² Atemp och år) för nybyggda hus, beroende på klimatzon och uppvärmningssätt.
• U‑värdeskrav för klimatskalet (ytterväggar, tak, golv, fönster) utgår från SS‑EN ISO 6946 och relaterade standarder.
• För ombyggnad/renovering finns krav på att inte försämra energiprestandan och i många fall förbättra den.

För dig som ska dimensionera en värmepump innebär det att:

• ett hus byggt enligt nyare BBR‑krav normalt har lägre värmebehov än ett äldre hus
• förbättrad isolering och fönsterbyte ofta är mer kostnadseffektivt än att bara välja en större värmepump

Energideklaration och energiklass

Alla större byggnader och småhus som säljs eller hyrs ut ska ha en energideklaration enligt svensk lag (implementering av EU:s EPBD‑direktiv). Deklarationen:

• utfärdas av certifierad energiexpert
• visar byggnadens energiprestanda i kWh/m² Atemp och år
• ger byggnaden en energiklass från A till G

Energideklarationen kan ge en bra indikation på om ditt hus ligger på nivå med nyare BBR‑krav eller om det finns stor besparingspotential. Ett hus med energiklass A–C har ofta ett relativt lågt värmebehov, medan klass E–G ofta innebär höga förluster och därmed större värmepumpseffekt.

Standarder för värmepumpar

I Sverige används samma produktstandarder som i övriga EU, bland annat:

• SS‑EN 14511 – provning och märkning av eldrivna värmepumpar
• SS‑EN 14825 – säsongsverkningsgrad (SCOP) och energimärkning
• SS‑EN 16147 – tappvarmvattenvärmepumpar

Tyska VDI‑riktlinjer (t.ex. VDI 4650/4645) används inte formellt i Sverige, men principerna för årsverkningsgrad och dimensionering är i stort sett desamma. När den här artikeln hänvisar till sådana riktlinjer kan du som svensk läsare i stället luta dig mot:

• tillverkarens SCOP‑värden enligt SS‑EN 14825
• svenska branschrekommendationer från t.ex. Energimyndigheten och Svensk Ventilation

Stöd och ekonomiska incitament i Sverige

Stöd och skatteregler ändras regelbundet. Nedan är de viktigaste programmen som påverkar investeringar i värmepump, isolering och solceller (läget 2025/2026 – kontrollera alltid aktuella villkor hos Skatteverket och Energimyndigheten):

• Grönt skatteavdrag (skattereduktion för grön teknik)
  Gäller installation av:

  • solcellssystem
  • lagring av egenproducerad el
  • laddningspunkt för elfordon
    För solceller kan du få skattereduktion på en del av arbets‑ och materialkostnaden upp till ett visst takbelopp per person och år.

• ROT‑avdrag
  Kan användas för arbetskostnaden vid:

  • installation eller byte av värmepump
  • tilläggsisolering
  • fönsterbyte m.m.
    ROT ger en skattereduktion på en andel av arbetskostnaden upp till ett årligt tak per person.

• Tidigare statliga stöd för energieffektivisering i småhus
  Regeringen har periodvis infört riktade stöd för energieffektivisering i småhus med el‑ eller gasuppvärmning (t.ex. bidrag till tilläggsisolering, fönsterbyte, värmepump). Dessa program är tidsbegränsade och kan öppnas/stängas beroende på budget. Kontrollera aktuella stöd på Boverkets och Energimyndighetens webbplatser.

• Kommunala eller regionala stöd
  Vissa kommuner/regioner erbjuder egna stöd eller rådgivning för energieffektivisering, solceller och värmepumpar. Kontakta kommunens energi‑ och klimatrådgivare för lokala möjligheter.

I Tyskland talas ofta om BAFA‑stöd och KfW‑lån. I Sverige finns inga direkta motsvarigheter med samma namn, men kombinationen av ROT, grönt avdrag och eventuella tidsbegränsade statliga program fyller en liknande funktion.

Slutsats

---

Mer om värmepumpar

Nr.	Artikel	Fokus
0	Värmepump: Den kompletta guiden	Översikt och introduktion
1	Hur fungerar en värmepump?	Fysikalisk princip
2	Komponenterna	Förångare, kompressor, kondensor
3	Nyckeltal och dimensionering	COP, JAZ, SCOP
4	SCOP förklarat	Bedöma effektivitet
5	Effekt beräkna	Du är här

Den som vill kontrollera sin värmepumps effektivitet efter installationen hittar i artikeln Optimering & inställning praktiska tips om värmekurva och injustering. Olika driftssätt – monovalent, bivalent, hybrid – beskrivs i en separat artikel.

Källor

• EN 12831-1: Beräkning av värmeeffektbehov
• SS‑EN ISO 6946: Byggnaders värmemotstånd och värmegenomgångskoefficient
• Boverkets byggregler (BBR) – energihushållning
• Energideklaration – Boverket
• Energimyndigheten – Värmepumpar
• Skatteverket – Skattereduktion för grön teknik och ROT

---

Beräkna värmebehov nu

Med vår kostnadsfria värmebehovs‑räknare tar du fram din byggnads normvärmebehov enligt EN 12831 – den viktigaste grunden för dimensionering av värmepump.

→ Till värmebehovs‑räknaren

Med värmepumps‑räknaren kan du sedan uppskatta årsverkningsgrad (JAZ/SCOP) och driftkostnader för din värmepump baserat på europeiska standarder.

→ Till värmepumps‑räknaren