Värmepumpar har på kort tid blivit den dominerande uppvärmningstekniken i nya småhus i Sverige. Enligt Energimyndigheten och SCB har merparten av nyproducerade småhus någon form av värmepump som huvudsaklig värmekälla, och Sverige hör till de länder i Europa med högst andel värmepumpar per hushåll. Globalt uppgick marknaden 2024 till omkring 70 miljarder US-dollar.

Utvecklingen drivs av stigande priser på fossila bränslen, skärpta klimatmål, ökat miljömedvetande och olika ekonomiska incitament. Samtidigt har den tekniska utvecklingen gjort värmepumpar effektivare, tystare och mer driftsäkra.

Den här guiden för 2026 förklarar funktionsprincipen, jämför olika typer av värmepumpar, går igenom aktuella kostnader och svenska stöd samt ger vägledning för korrekt dimensionering. Du hittar också hänvisningar till våra fördjupande artiklar om enskilda delämnen.

---

Vad är en värmepump?

En värmepump är en maskin som transporterar värme från en lägre till en högre temperaturnivå. Principen är densamma som i ett kylskåp – men med omvänt syfte: kylskåpet tar bort värme från sitt inre och avger den till rummet, medan värmepumpen tar värme från omgivningen och avger den till husets värmesystem.

Kretsloppet i fyra faser

Värmepumpens köldmediekrets består av fyra efterföljande faser:

Fas	Komponent	Förlopp	Aggregationstillstånd
1	Förångare	Värme tas upp från omgivningen	Vätska → Gas
2	Kompressor	Tryckhöjning och uppvärmning	Gas (het)
3	Kondensor	Värme avges till värmesystemet	Gas → Vätska
4	Expansionsventil	Trycksänkning och avkylning	Vätska (kall)

Köldmediet cirkulerar kontinuerligt i denna sluta krets. Det tar upp värme vid låg temperatur och avger den vid högre temperatur. Kompressorn är den enda komponent som förbrukar elenergi.

En mer utförlig genomgång av de fysikaliska grunderna hittar du i artikeln Den omvända kylen: Hur fungerar en värmepump?.

---

Komponenterna i överblick

Alla värmepumpar är uppbyggda av samma grundkomponenter som samverkar i ett slutet kretslopp:

Komponent	Funktion	Egenskaper
Förångare	Tar upp värme från omgivningen	Värmeväxlare, stor yta
Kompressor	Komprimerar köldmediet	Elmotor, huvudsaklig energiförbrukare
Kondensor	Avger värme till värmesystemet	Värmeväxlare, kompakt
Expansionsventil	Sänker tryck och temperatur	Stryporgan, i regel underhållsfri
Köldmedium	Transporterar värmen	Förångas vid låg temperatur

Köldmedier i förändring

Traditionella köldmedier som R410A har mycket högt globalt uppvärmningspotential (GWP). Moderna värmepumpar använder i ökande grad R290 (propan) med ett GWP på endast 3 (jämfört med 2088 för R410A). R290 är brännbart, vilket innebär begränsade fyllnadsmängder och krav på säkerhetsavstånd och korrekt installation.

Detaljer om de olika komponenterna förklaras i artikeln Komponenterna: värmeväxlare, kompressor och expansionsventil.

---

Typer av värmepumpar

Värmepumpar klassificeras efter värmekälla och vilket medium som används i värmesystemet. De tre vanligaste typerna för bostadshus är:

Luft-vatten-värmepump

Luft-vatten-värmepumpen tar värme ur uteluften och överför den till värmevattnet i radiator- eller golvvärmesystemet. I Sverige är luft-vatten tillsammans med frånluftsvärmepumpar mycket vanliga i småhus.

Fördelar:

• Relativt låga installationskostnader
• Ingen borrning eller markkollektor krävs
• Flexibel placering (ute- eller innemodul)
• Snabb installation

Nackdelar:

• Lägre verkningsgrad vid låga utetemperaturer
• Ljud från utedelen
• Högre driftskostnad än bergvärme/markvärme

Sole-vatten-värmepump (bergvärme/markvärme)

Sole-vatten-värmepumpen utnyttjar den jämna temperaturen i berg eller mark. Värmen tas upp via borrhål (bergvärme) eller horisontella markkollektorer.

Fördelar:

• Högst årsverkningsgrad (stabil brinetemperatur)
• Tyst drift (ingen utedel med fläkt)
• Kan ofta ge passiv kyla sommartid
• Lägst driftskostnader

Nackdelar:

• Högre investeringskostnad (borrning/markarbete)
• Anmälan/ ibland tillstånd till kommunen för energibrunn
• Kräver tillräcklig tomtyta för kollektorer
• Längre planerings- och genomförandetid

Luft-luft-värmepump

Luft-luft-värmepumpen värmer direkt inomhusluften utan vattenburet system. Den är vanlig som komplementvärme i fritidshus och äldre elvärmda villor i Sverige.

Fördelar:

• Kan både värma och kyla
• Låg investeringskostnad
• Snabb reaktion på temperaturförändringar

Nackdelar:

• Producerar inte tappvarmvatten
• Kräver innedel(ar) och fri luftcirkulation
• Lägre årsverkningsgrad än vattenburna system

Jämförelsetabell för värmepumpstyper

Kriterium	Luft-vatten	Sole-vatten (berg/mark)	Luft-luft
Investering	ca 120.000–220.000 kr	ca 180.000–350.000 kr	ca 25.000–45.000 kr
Typisk årsverkningsgrad (SCOP/JAZ)	3,0–4,0	4,0–5,0	2,5–3,5
Platsbehov	Litet	Större (borrning/markyta)	Mycket litet
Tillstånd/anmälan	Normalt endast bygglovsfråga för placering	Anmälan/ev. tillstånd för energibrunn till kommunen	Nej
Tappvarmvatten	Ja	Ja	Nej
Kylning	Möjlig (aktiv)	Passiv/aktiv möjlig	Ja
Ljud	Utedel hörbar	Mycket tyst	Innedel hörbar
Lämplig för	Nybyggnad, många befintliga hus	Nybyggnad och befintliga hus med tomt	Komplementvärme, fritidshus

Mer om olika typer och kombination med solceller finns i artikeln Typer av värmepumpar och drömkombon med solceller.

---

Nyckeltal: COP, JAZ, SCOP

Värmepumpens effektivitet beskrivs med flera nyckeltal. För att kunna jämföra olika modeller är det viktigt att förstå dessa.

COP – Coefficient of Performance

COP är ett momentanvärde som mäts under standardiserade laboratorieförhållanden (t.ex. A2/W35 = 2 °C uteluft, 35 °C framledning).

Beräkning:

COP = Värmeeffekt (kW) ÷ Eleffekt (kW)

Ett COP på 4 betyder att 1 kW el ger 4 kW värme.

SCOP – Seasonal Coefficient of Performance

SCOP tar hänsyn till flera driftpunkter över en hel uppvärmningssäsong och är mer representativt än COP. SCOP bestäms enligt europeisk standard (EN 14825) och anges på EU:s energimärkning.

JAZ – Årsverkningsgrad

JAZ (Jahresarbeitszahl) används ofta som benämning på den verkliga årsverkningsgraden för en installerad värmepump. Den beskriver förhållandet mellan levererad värme och använd el under ett helt år och inkluderar alla driftförhållanden, dellast och hjälputrustning.

Beräkning (allmänt):

JAZ = Producerad värme (kWh/år) ÷ Förbrukad el (kWh/år)

Bedömning av JAZ

JAZ	Bedömning	Typisk tillämpning
< 3,0	Otillräcklig	Äldre anläggningar, ogynnsamma förhållanden
3,0–3,5	Acceptabel	Äldre hus med hög framledningstemp
3,5–4,0	Bra	Normal nybyggnad
> 4,0	Mycket bra	Nybyggnad med golvvärme, bergvärme

Mer detaljerade förklaringar av nyckeltalen och hur de används vid dimensionering finns i artikeln Nyckeltal och dimensionering av värmepumpar.

---

Välja rätt storlek

Korrekt dimensionering är avgörande för både effektivitet och komfort. En överdimensionerad värmepump startar och stoppar ofta (taktar), vilket ökar slitaget och sänker verkningsgraden.

Effektbehov som grund

Effektbehovet (värmeeffekten vid dimensionerande utetemperatur) anger hur mycket värme som krävs vid den lägsta beräknade utetemperaturen. I Tyskland beräknas detta enligt DIN EN 12831. I Sverige används motsvarande europeiska standard EN 12831 i kombination med svenska tillämpningsregler och Boverkets byggregler (BBR) vid projektering.

Som överslag kan man använda specifikt effektbehov per kvadratmeter:

Typiska överslagsvärden för specifikt effektbehov:

Byggnadstyp	Specifikt effektbehov
Passivhus	10–20 W/m²
Nyproducerat småhus enligt senaste BBR	30–45 W/m²
Småhus byggt 1990–2010, viss förbättrad standard	45–60 W/m²
Småhus byggt 1970–1990, delvis åtgärdat	60–80 W/m²
Äldre hus före 1970, enklare standard	80–120 W/m²
Orenoverat äldre hus med dålig isolering	120–180 W/m²

Tumregel för effektbehov

Effektbehov (kW) = Boarea (m²) × specifikt värde (W/m²) ÷ 1000

Exempel: Ett nybyggt hus på 150 m² med 45 W/m²:

150 × 45 ÷ 1000 = 6,75 kW effektbehov

Tillägg för tappvarmvatten

För tappvarmvatten läggs ett tillägg:

• Normal hushållsförbrukning: +0,25 kW per person
• Vid separat varmvattenvärmepump: inget tillägg i huvudvärmepumpen

Fullständigt exempel:

• 150 m² nybyggt hus: 6,75 kW
• 4 personer: +1,0 kW
• Totalt: 7,75 kW → välj värmepump runt 8 kW

För mer noggrann beräkning används i Sverige ofta energiberäkningar enligt BBR och EN 12831 i projekteringsskedet. I vår värmebehovs- och effektbehovskalkylator kan du göra en första uppskattning.

---

Driftsätt

Beroende på byggnad och krav kan olika driftsätt användas.

Monovalent drift

Värmepumpen täcker hela värmebehovet själv. Detta är normalt det mest effektiva driftsättet.

Förutsättningar:

• Välisolerad byggnad (nybyggnad eller renoverad)
• Lågtemperatursystem (framledning helst ≤ 55 °C)
• Värmepump dimensionerad efter effektbehovet

Bivalent drift

Värmepumpen arbetar tillsammans med en andra värmekälla. Under en viss utetemperatur (bivalenspunkt) kopplas tillsatsvärmen in.

Varianter:

Variant	Beskrivning
Bivalent-parallell	Värmepump och tillsatsvärme arbetar samtidigt
Bivalent-alternativ	Under bivalenspunkten värmer endast tillsatsvärmen
Bivalent-delparallell	Kombination av båda strategierna

Hybrid-drift

Ett hybridsystem kombinerar värmepump med t.ex. befintlig panna (olja, gas eller biobränsle). Styrningen väljer automatiskt det mest ekonomiska driftsättet utifrån energipriser och temperatur.

Vägledning:

Situation	Rekommenderat driftsätt
Nybyggt hus med golvvärme	Monovalent
Renoverat småhus med sänkta framledningstemperaturer	Monovalent
Äldre hus med radiatorer och ca 60 °C framledning	Bivalent eller hybrid
Äldre hus utan planerad energieffektivisering	Hybridlösning

Mer om driftsätt finns i artikeln Driftsätt: monovalent, bivalent och hybrid.

---

Kostnader och lönsamhet

Kostnaderna för en värmepump består av investering, installation och löpande drift.

Investeringskostnader (inkl. installation)

Typ av värmepump	Kostnad (typiskt intervall)	Kommentar
Luft-vatten	ca 120.000–220.000 kr	Beroende på effekt, fabrikat och befintligt system
Sole-vatten (markkollektor)	ca 180.000–280.000 kr	Inkl. markarbete
Sole-vatten (bergvärme)	ca 200.000–350.000 kr	Inkl. borrning (ca 300–500 kr/m, lokala variationer)
Vatten-vatten (grundvatten)	ca 200.000–350.000 kr	Kräver lämpliga grundvattenförhållanden och tillstånd

Beräkna driftskostnader

De årliga elkostnaderna kan uppskattas med:

Elkostnad = Värmebehov (kWh/år) ÷ JAZ × elpris (kr/kWh)

Exempel:

• Värmebehov: 15.000 kWh/år
• JAZ: 4,0
• Elpris (inkl. nät, skatter): 2,0 kr/kWh

Elkostnad = 15.000 ÷ 4,0 × 2,0 = 7.500 kr/år

Jämförelse mellan värmesystem

Nyckeltal	Värmepump	Gas/olje-panna*	Direktel
Energipris (exempel)	2,0 kr/kWh el	1,4 kr/kWh bränsle	2,0 kr/kWh el
Verkningsgrad/JAZ	4,0	0,9	1,0
Effektiv kostnad	0,50 kr/kWh värme	ca 1,55 kr/kWh värme	2,0 kr/kWh värme
Vid 15.000 kWh/år	ca 7.500 kr/år	ca 23.250 kr/år	ca 30.000 kr/år

*Gas är ovanligt i småhus i Sverige, men tabellen illustrerar principen. För pellets och fjärrvärme varierar kostnaderna lokalt.

En värmepump med JAZ runt 4,0 ger i regel lägst driftskostnad av de individuella uppvärmningsalternativen, trots att elpriset per kWh är högre än priset per kWh bränsle.

Stöd och ekonomiska incitament i Sverige

I Sverige finns inga direkta statliga investeringsbidrag specifikt för värmepumpar i småhus 2026, men flera ekonomiska styrmedel påverkar kalkylen:

Åtgärd	Stöd/regel
Installation av värmepump i befintligt småhus	ROT-avdrag: skattereduktion på 30 % av arbetskostnaden, upp till 50.000 kr per person och år (gäller arbetsdelen, inte material)
Installation av solceller och vissa lagringssystem	Grön teknik-avdrag: skattereduktion på 20 % av kostnaden för solceller och 50 % för batterilagring och laddbox, upp till 50.000 kr per person och år
Energieffektiv renovering i flerbostadshus och lokaler	Olika stödprogram via Energimyndigheten och ibland regionala/lokala stöd – villkor och budget ändras över tid, kontrollera aktuella program på energimyndigheten.se
Fjärrvärmeområden	Vissa kommunala energibolag erbjuder lokala kampanjer eller rabatter vid byte till värmepump eller anslutning till fjärrvärme

---

Värmepump i äldre hus

Att installera värmepump i befintliga hus är fullt möjligt, men kräver noggrann planering.

Utmaningar

• Höga framledningstemperaturer: Äldre radiatorer kräver ofta 60–70 °C vid kallt väder
• Dålig isolering: Högt effektbehov kräver större värmepump
• Platsbrist: Placering av utedel kan vara svår i tät bebyggelse

Lösningar

Åtgärd	Effekt
Tilläggsisolering (fasad, vind)	Sänker effekt- och energibehov med 30–50 %
Fönsterbyte eller tätning	Minskar värmeförluster och drag
Större/lågtemperaturradiatorer	Möjliggör lägre framledningstemp (45–50 °C)
Golvvärme i delar av huset	Sänker nödvändig framledningstemp
Hybridsystem	Låter befintlig panna ta topparna vid extrem kyla

Realistiska JAZ-värden i äldre hus

Byggnadsstatus	Framledningstemp	Förväntad JAZ
Orenoverat, gamla radiatorer	60–70 °C	2,5–3,0
Delvis renoverat	50–55 °C	3,0–3,5
Renoverat, nya radiatorer	45–50 °C	3,5–4,0
Renoverat, golvvärme	35–40 °C	4,0–4,5

---

Drömkombon: Värmepump + solceller

Kombinationen av värmepump och solcellsanläggning är särskilt intressant i Sverige, där elpriserna varierar kraftigt över året. Den egenproducerade solelen driver värmepumpen, vilket sänker driftskostnaderna och förbättrar klimatprestandan.

Synergier

• Ökad egenanvändning: Överskottsel från solcellerna används av värmepumpen
• Lägre elkostnad: Egen el ersätter köpt el till fullt pris
• Låg klimatpåverkan: Förnybar el till värmeproduktionen
• Ökad robusthet: Mindre känslig för elprisvariationer

Rekommenderad dimensionering

Komponent	Dimensionering	Exempel (150 m²)
Värmepump	Efter effektbehov	ca 8 kW
Solcellsanläggning	Normal storlek + 2–3 kWp	ca 10 kWp
Batterilager	Valfritt, 8–12 kWh	ca 10 kWh

Exempelberäkning

Utgångsläge:

• 150 m² nybyggt hus, 4 personer
• 8 kW värmepump, JAZ 4,0
• Värmebehov: 15.000 kWh/år → el till värmepump: 3.750 kWh/år
• Hushållsel: 4.000 kWh/år
• Totalt elbehov: 7.750 kWh/år

Med 10 kWp solceller och 10 kWh batteri:

• Årsproduktion solceller: ca 10.000 kWh/år (sydläge, gynnsamt tak)
• Egenanvändning: ca 5.000 kWh/år (50 %)
• Självförsörjningsgrad: ca 65 %
• Köpt el: endast ca 2.750 kWh/år
• Besparing: storleksordningen 10.000–15.000 kr/år beroende på elpris och ersättning för överskottsel

Mer om kombinationen finns i artikeln Typer av värmepumpar och drömkombon med solceller.

---

För- och nackdelar i överblick

Fördelar

Fördel	Förklaring
Hög effektivitet	JAZ 3–5: 1 kWh el ger 3–5 kWh värme
Klimatsmart	Inga direkta CO₂-utsläpp, särskilt med förnybar el
Låga driftskostnader	Vid god JAZ ofta billigare än olja, gas och direktel
Lång livslängd	15–25 år, relativt lite underhåll
Inget bränslelager	Ingen oljetank, pelletsförråd eller gasanslutning
Möjlighet till kyla	Många modeller kan även kyla sommartid
Ekonomiska incitament	ROT-avdrag för installation, grönt avdrag för solceller

Nackdelar

Nackdel	Förklaring
Hög investering	ca 120.000–350.000 kr beroende på typ
Elberoende	Vid strömavbrott krävs reservvärme
Lägre effektivitet vid sträng kyla	Särskilt luft-vatten vid -15 °C och kallare
Ljud	Utedel/innedel kan upplevas störande om felplacerad
Kräver låg framledningstemp	Inte optimalt för alla befintliga radiatorsystem
Planeringsbehov	Kräver noggrann dimensionering och projektering

---

Vanliga frågor (FAQ)

Lönar sig en värmepump i äldre hus?

Ja, under rätt förutsättningar. Avgörande är vilken framledningstemperatur som krävs vid kallt väder och husets totala energibehov. Kan framledningstemperaturen sänkas till under ca 55 °C och JAZ hamnar runt 3,0 eller högre är värmepump ofta ekonomiskt rimlig. I hus med mycket höga temperaturkrav kan ett hybridsystem vara bättre.

Hur mycket låter en värmepump?

Moderna luft-vatten-värmepumpar har ljudeffektnivåer på ungefär 35–55 dB(A) vid utedelen. Som jämförelse ligger ett kylskåp runt 40 dB(A) och normal samtalston runt 60 dB(A). Placeringen bör ta hänsyn till avstånd till grannar, sovrum och uteplatser. I Sverige kan kommunala riktvärden för buller i bostadsmiljö vara vägledande.

Hur länge håller en värmepump?

Med regelbunden tillsyn och service är livslängden normalt 15–25 år. Kompressorn är den mest utsatta komponenten. Frekvent start/stopp-drift (taktning) förkortar livslängden, vilket gör korrekt dimensionering och bra styrning viktigt.

Vilken framledningstemperatur är optimal?

Ju lägre, desto bättre verkningsgrad. Riktvärden:

• Golvvärme: ca 30–35 °C
• Lågtemperaturradiatorer: ca 45–50 °C
• Konventionella radiatorer: ca 55–60 °C

Varje sänkning av framledningstemperaturen med ca 5 °C kan förbättra JAZ med ungefär 0,3–0,5.

Kan en värmepump även kyla?

Många värmepumpar kan köras reversibelt och därmed kyla sommartid. Luft-vatten-värmepumpar erbjuder aktiv kyla via fläktkonvektorer eller golvkyla, medan bergvärmesystem ofta kan ge passiv kyla genom att utnyttja den kalla marktemperaturen. Kylkapaciteten är begränsad och ersätter inte alltid ett fullvärdigt komfortkylsystem.

---

Svensk energimärkning och energideklaration

I Sverige gäller EU:s energimärkningssystem för värmepumpar, med klasser från A+++ till G. Märkningen visar bland annat:

• SCOP-värde för uppvärmning
• Ljudnivå (dB)
• Effektområde och temperaturzon

Byggnader omfattas dessutom av krav på energideklaration enligt lagen om energideklaration för byggnader. Deklarationen:

• Är obligatorisk vid försäljning och uthyrning av småhus (med vissa undantag)
• Visar byggnadens energiprestanda i kWh/m² Atemp och år
• Klassas från A till G
• Ska utföras av certifierad energiexpert

Energikraven för nya byggnader regleras i Boverkets byggregler (BBR), där bland annat:

• Maximal köpt energi per m² Atemp och år anges
• Krav på värmeisolering (U-värden) för klimatskärm finns
• Krav på lufttäthet och installationers verkningsgrad regleras

För U-värdesberäkningar används i Sverige den europeiska standarden EN ISO 6946 på motsvarande sätt som i andra EU-länder, ofta i kombination med svenska tillämpningsdokument.

---

Slutsats

Valet av rätt typ av värmepump beror på byggnad, tomt och budget. Luft-vatten-värmepumpar ger ofta den bästa kompromissen mellan investeringskostnad och effektivitet, medan bergvärme/markvärme når högst verkningsgrad där markförhållanden och ekonomi tillåter.

---

Kompletta artikelserien ”Värmepumpar”

1. Värmepump: Den kompletta guiden – du är här
2. Den omvända kylen: Hur fungerar en värmepump? – fysikaliska grunder
3. Komponenterna: värmeväxlare, kompressor och expansionsventil – komponenter i detalj
4. Nyckeltal och dimensionering av värmepumpar – COP, JAZ, SCOP
5. Driftsätt: monovalent, bivalent och hybrid – förklarade driftsätt
6. Typer av värmepumpar och drömkombon med solceller – typer & kombination med solceller

---

Källor

• Energimyndigheten: Statistik om uppvärmning i småhus
• Boverket: Boverkets byggregler (BBR)
• Skatteverket: ROT-avdrag och skattereduktion för grön teknik
• EN 12831: Värmesystem i byggnader – Beräkning av värmeeffektbehov
• EN ISO 6946: Byggnadskomponenter och byggnader – Värmemotstånd och värmegenomgångskoefficient
• Mordor Intelligence: Heat Pumps Market Report

---

Beräkna JAZ

Med vår kostnadsfria värmepumpskalkylator kan du beräkna din värmepumps årsverkningsgrad – inklusive uppskattade driftskostnader och klimatpåverkan.

→ Till värmepumpskalkylatorn