Köldbryggor är ställen i klimatskalet där mer värme strömmar ut än genom angränsande byggnadsdelar. Den här artikeln förklarar orsakerna till köldbryggor, visar konsekvenser som ökat effektbehov och mögelrisk och ger praktiska lösningar för att undvika dem – med fokus på svenska förhållanden, normer och stöd.

Vad är en köldbrygga?

En köldbrygga uppstår när värmeflödet på en punkt koncentreras eller accelereras. Det sker genom:

• Geometriska effekter: hörn, kanter, utsprång
• Materialskiften: väl ledande material bryter igenom isoleringen
• Konstruktiva svagheter: saknad eller avbruten isolering

Tre typer av köldbryggor

1. Geometriska köldbryggor

Uppstår genom byggnadens form:

Ställe	Problem	Typisk förlust
Ytterhörn	Mer ytterarea än innerarea	5–15 % mer
Byggnadskanter	Förstärkt värmeflöde	5–10 % mer
Attika	Stor exponerad yta	10–20 % mer

2. Materialbetingade köldbryggor

Uppstår genom materialskiften i konstruktionen:

Ställe	Orsak	Exempel
Stålbalkar	Stål leder värme mångdubbelt bättre än isolering	Balkonger, skärmtak
Kantbalk/ringarmering	Betong bryter isolerskiktet	Bjälklagsupplag
Fönsterprofiler	Aluminium utan termisk brytning	Äldre metallfönster

3. Konstruktiva köldbryggor

Uppstår genom byggnadsdetaljer:

Ställe	Problem
Fönsteranslutningar	Isolerskiktet slutar vid karmen
Rulljalusilådor	Ofta oisolerade eller dåligt isolerade (vanligare i kontinentala system än i Sverige)
Väggfot	Övergång vägg/bottenplatta eller källaryttervägg
Takanslutning	Övergång vägg/tak
Balkonggenomföringar	Utkragade betongplattor

Bedömning av köldbryggor

Ψ-värdet (Psi-värdet)

Den linjära värmegenomgångskoefficienten Ψ (Psi) beskriver den extra värmeförlusten per meter köldbryggslängd:

Ψ-värde	Bedömning	Exempel
< 0,01	Nästan köldbryggsfritt	Passivhusdetalj
0,01–0,05	Mycket bra	Optimerad detalj
0,05–0,10	Bra	Svensk nyproduktion med god projektering
0,10–0,20	Medel	Enklare nyproduktion
> 0,20	Dåligt	Ooptimerad anslutning, äldre byggnad

χ-värdet (Chi-värdet)

Den punktuella värmegenomgångskoefficienten χ (Chi) beskriver punktformiga köldbryggor som infästningar eller pluggar:

Enhet: W/K

Exempel: Infästningsdubb genom värmeisolering

• 1 dubb med χ = 0,004 W/K
• Vid 100 dubbar: 0,4 W/K extra värmeförlust

Tillägg för köldbryggor ΔU_WB

För förenklade beräkningar används ofta ett schablonmässigt tillägg för köldbryggor:

Byggnadsstandard	ΔU_WB	Användning
Standardvärden	0,10 W/m²K	Schablontillägg på alla byggnadsdelar
Detaljerad redovisning	0,05 W/m²K	Konstruktivt optimerade detaljer
Nästan köldbryggsfritt	0,00 W/m²K	Alla detaljer verifierade med Ψ ≤ 0,01
Äldre hus, ej renoverat	0,15 W/m²K	Många ooptimerade detaljer

De mest kritiska köldbryggorna

1. Balkonger och loggior

Problemet: Utkragade betongplattor bryter igenom isolerskiktet helt.

Situation	Ψ-värde
Utan termisk brytning	0,5–1,0 W/mK
Med termiskt avskiljande element (t.ex. Isokorb®)	0,15–0,20 W/mK
Fristående balkong på egna pelare	ca 0,05 W/mK

Lösning:

• Termiskt avskiljande anslutningselement (t.ex. Isokorb®, Schöck®)
• Fristående balkonger på egna bärverk
• Loggior i stället för utkragade balkonger

2. Fönsteranslutningar

Problemet: Isolerskiktet slutar vid fönsterkarmen, övergången är kritisk.

Inbyggnadssituation	Ψ-värde
Fönster i smyg utan smygisolering	0,10–0,15 W/mK
Fönster med smygisolering	0,03–0,06 W/mK
Fönster i isolerskiktet	0,01–0,03 W/mK

Lösning:

• Placera fönster i eller nära isolerskiktet
• Smygisolering hela vägen fram till karmen
• Luft- och ångtäta anslutningar med tejper och band enligt svensk praxis

3. Rulljalusilådor

I Sverige är inbyggda rulljalusilådor mindre vanliga i småhus, men där de finns (t.ex. importerade system) gäller:

Problemet: Äldre lådor är ofta oisolerade eller har bara tunn cellplast.

Tillstånd	Värmeförlust
Oisolerad	30–50 W per låda (!)
Dåligt isolerad	15–25 W per låda
Väl isolerad	5–10 W per låda

Lösning:

• Efterisolera befintliga lådor
• Vid renovering: utanpåliggande eller påbyggda rulljalusier
• Täta genomföringar och serviceluckor

4. Sockel/väggfot

Problemet: Övergången mellan bottenplatta och yttervägg är konstruktivt svår.

Utförande	Ψ-värde
Utan mark-/perimeterisolering	0,3–0,5 W/mK
Med mark-/perimeterisolering	0,1–0,2 W/mK
Optimerat (t.ex. isolerad kantbalk/termofundament)	0,03–0,08 W/mK

5. Ytterhörn

Problemet: Geometriskt betingad ökad värmeförlust i hörn.

Väggtjocklek/isolering	Ψ-värde
Tunn isolering	0,05–0,10 W/mK
Tjock isolering	0,02–0,05 W/mK
Passivhusnivå	< 0,01 W/mK

Köldbryggor och fuktskador

Köldbryggor är inte bara ett energiproblem – de ger också lägre yttemperaturer på insidan:

fRsi-värdet

Temperaturfaktorn fRsi används för att bedöma mögelrisken. I Sverige hänvisar man ofta till den europeiska standarden EN ISO 13788 och Boverkets byggregler (BBR) för krav på fuktsäkerhet.

fRsi	Bedömning	Betydelse
≥ 0,70	Kritisk	Mögelrisk!
≥ 0,75	Miniminivå i många europeiska riktlinjer	Bör inte underskridas
≥ 0,85	Bra	Låg risk
≥ 0,95	Mycket bra	Praktiskt taget ingen risk

I Sverige ställs funktionskrav i BBR på att byggnader ska utformas så att fuktskador inte uppstår. fRsi används ofta i projektering som verifieringsmetod, även om själva gränsvärdet inte är explicit angivet i BBR.

Exempel: Ytterhörn

Vid 20 °C inne, –10 °C ute och fRsi = 0,70:

θsi = fRsi × (θi - θe) + θe = 0,70 × 30 + (–10) = 11 °C

Vid typisk rumsluft (20 °C, 50 % relativ fuktighet) ligger daggpunkten vid ca 9,3 °C – precis tillräckligt.

Vid 60 % relativ fuktighet stiger daggpunkten till ca 12,0 °C → mögelrisk!

Räkneexempel: Tillägg för köldbryggor

Ett småhus med:

• Ytterväggsarea: 150 m²
• Väggkonstruktion med U = 0,24 W/m²K

Utan tillägg för köldbryggor

H_T,vägg = 150 × 0,24 = 36 W/K

Med standardtillägg (ΔU_WB = 0,10 W/m²K)

H_T,vägg = 150 × (0,24 + 0,10) = 150 × 0,34 = 51 W/K

Ökning: +42 %!

Med optimerade detaljer (ΔU_WB = 0,05 W/m²K)

H_T,vägg = 150 × (0,24 + 0,05) = 150 × 0,29 = 43,5 W/K

Åtgärder för att minimera köldbryggor

I nyproduktion

Åtgärd	Effekt	Merkostnad
Kompakt byggnadsform	–5 till –15 % köldbryggor	Ingen
Termiskt avskilda balkonger	–70 till –80 % köldbryggor	ca 1 500–3 000 kr/m anslutning
Fönster i isolerskiktet	–50 till –70 % köldbryggor	ca 100–200 kr/m anslutning
Sammanhängande isolerskikt	–30 till –50 % köldbryggor	Främst projekteringstid

(Kostnadsnivåer är typiska storleksordningar i Sverige och varierar med projekt och entreprenadform.)

Vid renovering

Åtgärd	Effekt	Kostnad
Isolering av rulljalusilådor	–50 till –70 %	ca 500–1 000 kr/st
Smygisolering runt fönster	–30 till –50 %	ca 300–500 kr/m
Invändig tilläggsisolering i smygar	–20 till –40 %	ca 400–800 kr/m²
Sockel-/perimeterisolering	–30 till –50 %	ca 800–1 200 kr/m²

Köldbryggor i värmeeffektberäkningar

I Tyskland hänvisas ofta till DIN EN 12831 för dimensionering av värmeeffektbehov. I Sverige används motsvarande principer, men projektering utgår normalt från:

• SS‑EN 12831 (svensk standard baserad på EN 12831) för beräkning av dimensionerande värmeeffekt, och
• Boverkets byggregler BBR för krav på byggnadens specifika energianvändning.

Vår värmeeffekt-kalkylator tar hänsyn till köldbryggor genom:

• Schablontillägg beroende på byggnadsstandard (0,05–0,15 W/m²K)
• Automatisk bedömning utifrån byggnadsålder
• Förslag på åtgärder för att minska köldbryggor

---

Svensk reglering, standarder och stöd kopplat till köldbryggor

Byggnormer och standarder

I den tyska originaltexten hänvisas till DIN- och VDI-standarder. I Sverige används i stället:

• Boverkets byggregler (BBR) – anger funktionskrav på värmeisolering, energihushållning och fuktsäkerhet. Köldbryggor ska beaktas i energiberäkningen och vid fuktsäker projektering.
• SS‑EN ISO 6946 – används även i Sverige för beräkning av U‑värden för byggnadsdelar.
• SS‑EN ISO 10211 – svensk implementering av den europeiska standarden för beräkning av köldbryggor (motsvarar DIN EN ISO 10211).
• SS‑EN ISO 13788 – används för bedömning av risk för kondens och mögel med hjälp av bl.a. fRsi‑värde.
• För värmepumpar används bl.a. SS‑EN 14511, SS‑EN 14825 och SS‑EN 16147 (motsvarar tyska VDI‑rekommendationer för prestandabedömning).

Byggnaders energiprestanda i Sverige

I stället för den tyska GEG gäller i Sverige:

• Plan- och bygglagen (PBL) och Plan- och byggförordningen (PBF) – övergripande krav.
• Boverkets byggregler (BBR), avsnitt 9 Energihushållning – anger krav på byggnadens specifika energianvändning (kWh/m² Atemp och år), installerad eleffekt för uppvärmning samt värmeisolering. Köldbryggor ska ingå i beräkningen av transmissionsförluster.
• För energideklarationer gäller Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader och tillhörande föreskrifter från Boverket.

Energideklaration och energiklassning

Sverige använder ett nationellt system för energideklarationer:

• Alla större byggnader och småhus vid försäljning/nybyggnad ska ha energideklaration.
• Energiprestanda anges i kWh/m² Atemp och år och klassas från A till G, där C motsvarar dagens nybyggnadskrav enligt BBR.
• Köldbryggor påverkar transmissionsförlusterna och därmed energiprestandan och energiklassen.

Mer information finns hos Boverket: https://www.boverket.se

Stöd och incitament i Sverige

I Tyskland hänvisas ofta till BAFA- och KfW-stöd. I Sverige finns andra system:

• Grönt ROT-avdrag (skattereduktion för grön teknik) – gäller för:

  • installation av solceller,
  • lagring av egenproducerad el,
  • laddningspunkt för elfordon.

  För solceller kan du få skattereduktion på 30 % av arbets- och materialkostnaden (taket kan ändras över tid – kontrollera aktuella nivåer hos Skatteverket: https://www.skatteverket.se).

• ROT-avdrag – kan användas för arbetskostnad vid t.ex. tilläggsisolering, fönsterbyte och andra energieffektiviserande renoveringar som minskar köldbryggor. Avdraget är normalt 30 % av arbetskostnaden upp till ett visst årligt tak per person.

• Lokala/kommunala stöd – vissa kommuner och regioner erbjuder tillfälliga bidrag eller rådgivning för energieffektivisering, t.ex. energirådgivning, stöd till energieffektiv renovering eller solcellsinstallationer. Kontrollera din kommuns webbplats.

• Energikartläggningscheckar – för större fastighetsägare och företag har det periodvis funnits statliga stöd för energikartläggning via Energimyndigheten. Dessa kan indirekt leda till åtgärder mot köldbryggor.

I Sverige finns i dagsläget inget generellt statligt bidrag enbart för tilläggsisolering eller köldbryggsåtgärder i småhus, men kombinationen av ROT-avdrag, grönt avdrag och minskade driftskostnader gör åtgärderna ekonomiskt intressanta.

---

Vidare läsning

• Transmissionsförluster – Den största delen av värmeeffektbehovet
• U‑värdet förklarat – Nyckeltalet för byggnadsdelar
• Renoveringsrekommendationer – Åtgärder mot köldbryggor
• Vad är värmeeffektbehov? – Tillbaka till grunderna

---

Källor

• SS‑EN ISO 10211 – Värmebryggor i byggnader (svensk version av EN ISO 10211)
• SS‑EN ISO 6946 – Byggnadskomponenter och byggnader – Värmemotstånd och värmegenomgångskoefficient
• SS‑EN ISO 13788 – Hygrotermiska prestanda hos byggnadskomponenter och byggnader
• Boverkets byggregler (BBR), avsnitt 6 och 9 – Fuktsäkerhet och energihushållning
• Passivhus Institut – Rekommendationer för konstruktion med minimala köldbryggor
• Boverket – Information om energideklarationer och energiklassning av byggnader